I betänkandet 1991/92:SoU15 behandlades motion
So445 där undertecknad hemställde att riksdagen skulle
göra ett tillkännagivande till regeringen om att nuvarande
hinder för tandhygienisters etablering som fria företagare
skall tas bort.
Motionen avslogs med hänvisning till att mer erfarenhet
av de nya bestämmelserna behövs innan riksdagen
överväger någon ändring.
Det har nu gått ytterligare ett år och argumentet att mer
erfarenhet behövs är inte längre hållbart. Det är inte rimligt
att fortsätta att ställa upp hinder för den stora grupp
tandhygienister som vill arbeta som fria företagare.
Tandhygienister bör precis som andra kunna välja mellan
att vara anställda eller att vara egna företagare.
Den 1 juli 1991 fick tandhygienisterna legitimation. I
Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 1991:11 anges
under Tandhygienister:
Formell kompetens har den som 1)
innehar legitimation som tandhygienist.
Tandhygienist med kompetens enligt punkt 1 ovan är
behörig att självständigt arbeta som tandhygienist.
Med ovanstående skrivning har självfallet många
uppfattat att tandhygienisternas möjligheter att ansvara för
behandling inom sitt verksamhetsområde och i egna lokaler
skulle öka.
Så är dock inte fallet. Tandhygienisterna får inte ett eget
kostnadsställe hos Försäkringskassan då de anses
underställda tandläkaren. Därmed kan de inte skriva sina
egna samlingsräkningar utan måste gå igenom en
tandläkare.
I de flesta fall fungerar samarbetet med tandläkaren bra
men inte alltid. Att en tandhygienist inte själv kan få sända
in sina räkningar och stå för dem upplevs som ett onödigt
förmynderi.
Dessutom får tandhygienister inte inneha
röntgenutrustning -- ett självklart hjälpmedel vid
behandlingen -- och inte heller inköpa de receptbelagda
varor som de också behöver vid sin behandling av patienter.
Det borde vara självklart att en yrkesgrupp som
tandhygienisterna skall ha möjlighet att arbeta som fria
företagare inom sitt område och efter sin utbildning och
kompetens. De har legitimation och är behöriga att arbeta
självständigt.
Tandhygienisterna får dock självfallet inte -- i likhet med
andra yrkesutövare i vården -- göra undersökningar och
behandlingar som de ej har utbildning och kompetens för.
De står under samma tillsyn.
Tandhygienister måste dock kunna ''öppna eget'' och
bedriva verksamheten i egen regi och/eller i samverkan med
andra tandhygienister och med tandläkare om de så önskar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om borttagande av hinder för
tandhygienisters etablering som fria företagare.
Stockholm den 21 januari 1993
Ann-Cathrine Haglund (m)