Olycksfall utgör ett av de största hälsoproblemen idag. I
västvärlden är trauma den vanligaste dödsorsaken upp till
40 års ålder. I Sverige omkommer varje år 3 000 personer i
olyckor och 140 000 skadas så svårt att de kräver
sjukhusvård. Samhällets kostnader för olycksfall uppgår till
cirka 1% av BNP. För att förbättra kvaliteten i det akuta
omhändertagandet av svårt skadade och sjuka har under
senare tid specialiteten ''emergency medicine'' utvecklats i
de anglosaxiska länderna. I framför allt USA har särskilda
traumacentra byggts upp. Erfarenheterna där har varit
mycket goda och i ett flertal studier har man kunnat uppvisa
en dramatisk minskning i andelen dödsfall och allvarliga
komplikationer. I en studie ökade andelen som fick adekvat
vård från 20% till 82% efter en centralisering av
traumavården! Erfarenheter från USA har också visat att
ambulans- och helikopterverksamheten måste byggas ut
samtidigt med centraliseringen av vården. Erfarenheter
från England har visat att ett adekvat omhändertagande på
akutmottagningen minskar dödligheten med 20%.
Majoriteten av patienterna med olycksfallsskador
opererades på icke kontorstid av icke specialistkompetenta
kirurger.
I Sverige har hittills akut omhändertagande av svårt
skadade personer inte getts någon högre prioritet inom
sjukvården. Fortfarande råder en starkt decentraliserad
organisation där svårt skadade hänvisas till närmaste
akutmottagning. Bemanningen och resurserna vid
respektive akutmottagning och akutsjukhus är samtidigt
högst varierande. I en SPRI-utredning presenterad 1990
fann man att nattetid svarade AT-läkare eller FV-läkare
med mindre än 2 års erfarenhet ensamma (utan
handledning) för det akuta omhändertagandet av svåra
sjukdoms- och skadefall vid 74% av länsdelssjukhusen,
38% av länssjukhusen och 10% av regionssjukhusen. I
Norrbottens län klarar ingen ort att alltid ha en specialist
tillgänglig när en AT-läkare går primärjour på akut- och
jourmottagningarna. Det bör påpekas att en AT-läkare tagit
läkarexamen och ännu inte fått legitimation. De går
fortfarande under utbildning och fullgör det s.k.
allmäntjänstgöringsåret. I en nyligen genomförd studie i
Socialstyrelsens regi omfattande Västerbottens och
Norrbottens län åren 1988--90 fann man att 27% av
dödsfallen hade undvikits med adekvat omhändertagande!
De undvikbara dödsfallen berodde framför allt på felaktig
eller fördröjd diagnos. Mot bakgrund av detta måste den
nuvarande organisationen av akutsjukvården ifrågasättas.
Kostnadsjakten som nu pågår i många landsting kan bli ett
hot mot förbättrad kvalitet inom akutsjukvården. För att
spara medel har man på många håll tvingats sänka
kompetensgraden för de jourhavande. En annan viktig
anledning är att prestationsersättning ej sedan 1970 utgår på
våra akutmottagningar. Detta har medfört att de mest
kvalificerade läkarna ej lockas att tjänstgöra där.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förbättra kvaliteten i det
akuta omhändertagandet av svårt skadade och sjuka genom
att införa specialiteten ''emergency medicine'' efter
anglosaxiska förebilder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bygga upp särskilda
traumacentra i Sverige efter amerikansk förebild,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ambulans- och
helikopterverksamheten måste byggas ut,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att akut omhändertagande av
svårt skadade personer måste ges högre prioritet inom
sjukvården,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kompetensgraden för de
jourhavande inom akutsjukvården måste höjas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av
prestationsersättning på akutmottagningar i syfte att locka
mer kvalificerade läkare att tjänstgöra där,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att frågan om akutsjukvårdens organisation utreds i syfte att
minska dödligheten och att förbättra förutsättningarna för
ett positivt och snabbare vårdresultat för patienterna samt i
övrigt att höja effektiviteten och minska kostnaderna såväl
för den enskilde som för samhället, allt i enlighet med de
förslag som framförts i motionen.