Enligt uppgift, från olika landsting, förekommer det att man i stället för auktoriserade tolkar använder sig av anhöriga, vänner eller personal. Det är vanligare nu när olika enheter har fått ett eget budgetansvar. Det är ett sätt att spara pengar.
Enligt lag har de som ej är svensktalande samma rätt att få vård på lika villkor. Tillgången till tolk är en förutsättning för att lagen ska kunna efterlevas. Av en tolk ska man kunna kräva en ordagrann översättning. Tolken måste kunna terminologin. Det är lätt att inse svårigheterna -- exempelvis ordinationer från en läkare måste kunna fullständigt förstås av patienten. För diagnostisering är det också mycket betydelsefullt att tolken har kunskaper i anatomi, fysiologi och medicinsk terminologi. Dessa kunskaper kan då utgöra skillnaden mellan liv och död för patienten, och det kan för en häktad eller för en asylsökande också vara av livsavgörande betydelse. Inom sjukvården och vid myndighetsutövning anser vi därför att auktoriserade tolkar bör användas.
Att behärska två språk räcker inte för att kunna tolka. Det är Kommerskollegium som efter prövning av språkliga färdigheter utfärdar tolkauktorisation. För att få sjukvårdstolkning krävs särskilda prov. För kontakttolkarna finns särskilda regler för hur man ska förhålla sig till klienter och uppdragsgivare. Det är också Kommerskollegium som har tillsynen över att tolkarna utövar sitt yrke i enlighet med de etiska regler som finns upprättade.
Då anhöriga, vänner eller personal används som tolkar blir det brister i patientens säkerhet. Dessa behöver inte följa de etiska regler som finns om att vara neutral och opartisk. De har kanske inte heller tystnadsplikt. Missförstånd kan lättare uppstå och slutsatser dras av felaktig information. Det är väl också troligt att patienten i ett sådant läge inte vill berätta allt med hänsyn till de relationer han har till den som tolkar. En tolk är neutral till båda parter och har till uppgift att leda fram samtalet till förståelse och till en etablerad relation. Detta är svårt om en anhörig används som tolk. En auktoriserad tolk är viktig för integritetsskyddet och för att olika lagar och förordningar ska efterlevas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av tolkverksamheten enligt vad i motionen anförts om nödvändigheten av att använda auktoriserade tolkar.
Stockholm den 19 januari 1993 Berith Eriksson (v) Bengt Hurtig (v) Elisabeth Persson (v) Björn Samuelson (v) Gudrun Schyman (v)