Socialstyrelsen har i dag tillsyn över behandling som
utförs av legitimerade yrkesgrupper. Man utövar också
tillsyn över icke-legitimerade yrkeskategoriers terapier i
den mån de sker inom ramen för hälso- och sjukvård. Icke-
legitimerade yrkeskategorier kan däremot i dag, om det
sker utanför hälso- och sjukvårdens ram, fritt bedriva olika
typer av psykoterapier och andra typer av terapier
(kroppsterapi, färgterapi etc.) utan någon som helst
kvalitetskontroll från samhället. Som framgår av annonser i
dagspress, telefonkatalogernas gula sidor etc. finns i dag en
stor och omfattande flora av mer eller mindre seriösa
terapeuter.
De klienter/kunder som söker olika typer av terapier har
ofta psykiska problem av lättare eller svårare slag. Det kan
handla om ångest och oro, om fobier och rädslor, om en
känsla av otillfredsställelse med livet, dåligt
självförtroende, försämrad verklighetsuppfattning etc.
Många går på ''psykisk sparlåga''. I detta läge är det många
gånger svårt att granska kvaliteten i dessa terapier eller
granska relevansen i de löften om ''guld och gröna skogar''
som ofta utövas. Många terapeuter anser sig ha patent på
enkla livslösningar, på ett lyckligt liv etc. Risken för
scharlataneri, med medföljande svikna förhoppningar och
risk för psykisk skada hos klienten/kunden är uppenbar.
Alternativmedicinkommitténs betänkande från 1989
föreslår att granskningen av den typ av terapier som
beskrivs ovan skall ske genom Konsumentverkets försorg.
På Konsumentverket finns emellertid i dag ingen
kompetens att bedöma terapier som syftar till en mer eller
mindre långtgående personlighetsförändring. Kompetensen
att göra dessa bedömningar ligger hos Socialstyrelsen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Socialstyrelsens tillsyn av icke-
legitimerade psykoterapeuter.
Stockholm den 13 januari 1993
Gudrun Schyman (v)
Elisabeth Persson (v)
Bengt Hurtig (v)
Björn Samuelson (v)
Eva Zetterberg (v)