Motion till riksdagen
1992/93:So419
av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

Legitimation för naprapater


I vårt land finns ca 500 personer som yrkesmässigt utövar
någon form av s.k. manipulationsbehandling. Denna
medicinska teknologi har i stor utsträckning haft utövare
som refererat till teoretiska förutsättningar som tett sig
kontroversiella i förhållande till en klassisk medicinsk
tankegång, och teknologin har därför haft en låg
vetenskaplig status.
Manipulationsbehandling består av många olika
moment. Manipulationsgreppet, så som t.ex.
kiropraktorerna utför det, är i medicinskt sammanhang det
mest kontroversiella. Olika former av
manipulationsgreppsbehandling har under olika
beteckningar existerat sedan Hippokrates (400 år f.Kr.).
Motståndet mot och svårigheterna att acceptera en
medicinsk teknologi som är teoretiskt komplicerad har sin
egen dynamik och historia. Emellertid finns det numera
enligt British Medical Association (BMA) en möjlighet att
vetenskapligt förklara och förstå åtminstone vissa delar av
effekten av manipulationsbehandling. Det är mot denna
bakgrund inte längre omöjligt att omtolka vissa av de äldre
kiropraktiska begreppen i neurofysiologiska termer.
Manipulationsgreppsbehandlingen kan ses som ett
komplement till övriga former av icke operativ behandling.
Naprapati är en speciell form av
manipulationsbehandling som är närbesläktad med t.ex.
kiropraktik och osteopati. Innebörden av ordet naprapati är
att man korrigerar förändringar i främst rygg, muskel och
led. Undersökningar har visat att ett mycket stort antal
patienter fått sitt tillstånd lindrat eller förbättrat efter sådan
behandling ochde slutsatser man dragit är att
naprapatbehandlingen åtminstone har befrämjat
tillfrisknandet.
Efter ett omfattande utredningsarbete föreslog
Alternativmedicinkommittén (S 1984:04) i ett
delbetänkande att legitimation skall kunna utfärdas för
vissa kiropraktorer, ett förslag som sedan i allt väsentligt
blev identiskt med regeringens prop. 1988/89:96. Förslaget,
som också blev riksdagens beslut, innebär att en mycket
begränsad grupp, ca 70 personer, vilka avlagt examen som
Doctors of Chiropractic vid godkänd utländsk högskola
eller genomgått motsvarande utbildning, anses uppfylla
grundläggande kvalitets- och säkerhetskrav enligt hälso-
och sjukvårdslagen.
Det finns all anledning att understryka behovet av högt
ställda kompetenskrav för att legitimation skall kunna
medges yrkesutövare på sjukvårdens område. Ändå måste
man starkt ifrågasätta den snäva avgränsning som valts i det
här fallet.
Som grund för kvalitetskriteriet har pekats på att
Doctors of Chiropractic utexamineras vid ett tiotal
godkända högskolor i USA, Canada, Australien och
England efter 4--5 års teoretisk och praktisk utbildning.
Av de ovannämnda 500 utövarna av någon form av
manipulationsbehandling är drygt hälften naprapater eller
osteopater. Naprapaterna genomgår en utbildning som är
likvärdig ovannämnda godkända utbildning för Doctors of
Chiropractic. Denna utbildning bedrivs i Sverige av ett
institut för utbildning och forskning inom manuell mecicin --
Naprapathic School i Stockholm. Eftersom denna skola
funnits i 20 år föreligger goda möjligheter att ställa den
under överinseende av myndigheternas krav och kontroll.
Utbildningen är 4-årig, motsvarar 160 universitetspoäng
och är således av klar högskolekaraktär. Undervisningen i
alla grundmedicinska och kliniska ämnen bedrivs av läkare
eller medicinska specialister. Ämnena inriktas bl.a. på att
ge kunskaper om sjukdomar som är kontraindicerade för
manuell behandling. I samtliga ämnen förekommer separat
examination resp. en stor skriftlig slutexamination i
samtliga ämnen sista terminen.
Svenska Naprapatförbundet är en rikstäckande
organisation med ca 350 medlemmar, vilka samtliga är
ansvarsförsäkrade. Gruppen naprapater, som totalt utför ca
1 miljon behandlingar per år, motsvarande ungefär 200 000
patienter, har i växande grad vunnit allmänhetens
förtroende. Samhällets erkännande understryks också av
den betydelse som tillmäts naprapatin inom
företagshälsovården, fackföreningsrörelsen och
idrottsrörelsen. Som exempel kan nämnas att TFF-
försäkringen (LO/TCO) ersätter naprapatbehandling vid
skada, om lärkarremiss (intyg) finns. Naprapaterna initierar
dessutom vetenskaplig forskning och har tagit initiativ till
ett flertal undersökningar. Som exempel kan nämnas
studier vid bl.a. Försäkringskassan i Västerås och Huddinge
sjukhus.
Socialutskottet har vid tidigare riksdagsbehandling
understrukit betydelsen av naprapaternas arbete och
förutsatte att yrkesgruppens verksamhet skulle få en
noggrann genomlysning i Alternativmedicinkommitténs
slutbetänkande. Ett studium av slutbetänkandet visar tyvärr
dock att denna genomgripande analys inte kommit till
stånd. Kommittén valde i stället att inte nu förorda
legitimation för naprapaterna med utgångspunkt från sin
tidigare synnerligen begränsade och summariska
undersökning av deras yrkesverksamhet. Så t.ex. har
utbildningsfrågorna, som utgjorde ett avgörande kriterium
när det gällde att ta ställning till legitimation av vissa
kiropraktorer, inte närmare analyserats. Som något av en
paradox kan konstateras att AMK ändå finner att det
föreligger en visserligen begränsad men ändå övertygande
terapeutisk effekt av manipulationsbehandling vid akuta
länd- och bröstryggbesvär. Utredningens experter har också
gett naprapatin goda vitsord. (Se bl.a. sid. 51 i ''Värdering
av alternativmedicinska teknologier'' -- SOU 1989:63.)
Socialutskottet har tidigare (bet. 1989/90:SoU24) slagit
fast att legitimationen skall ha följande syften:
1. Garantera en viss kunskapsnivå.
2. Fylla ett väsentligt informationsbehov.
3. Förbehållas grupper som har en självständig
yrkesfunktion med kvalificerade arbetsuppgifter och ett
särskilt ansvar för patienternas säkerhet i vården.
4. Gruppen skall ha byggt upp ett förtroende samt vunnit
ett visst mått av kliniskt och vetenskapligt erkännande.
I vilket avseende naprapaternas förutsättningar för
legitimation skiljer sig från kiropraktorernas går inte
utskottet närmare in på. I motsägelse till tidigare slutsatser
noterade utskottet i ovannämnda betänkande emellertid
samtidigt: ''Då emellertid naprapaterna har en lång
utbildning och deras kunskaper och kompetens är allmänt
vitsordade, förordar kommittén att regeringen prövar frågan
om deras legitimation när naprapaterna kan uppvisa studier
som konfirmerar effekten av deras metoder.'' Det är vid det
här laget klarlagt att sådana studier föreligger. Beklagligtvis
har emellertid inte socialutskottet vid riksdagsbehandlingen
av förslag om att ge naprapater legitimation tagit hänsyn till
föreliggande fakta.
En genomgång av förutsättningarna för en sådan
legitimation av naprapater visar sammanfattningsvis
följande:Naprapaterna utgör en väl definierad grupp
med en klar yrkesidentitet. Utbildningen tillgodoser högt
ställda krav vad avser patienternas säkerhet i vården.
Allmänhetens förtroende för naprapatin är stort och
fortsätter att växa. Naprapatin har vunnit samhällets
erkännande inom företagshälsovården,
fackföreningsrörelsen och idrottsrörelsen. En vid
socialmedicinska institutionen vid Umeå universitet
företagen utvärdering av manipulationsbehandling slår fast
att denna behandlingsform har effekt vid akuta bröst- och
ländryggsmärtor. Utredarna framför även särskilt, att man
bedömer likheterna mellan olika manipulationsgrepp som
finns beskrivna hos osteopater, naprapater, kiropraktorer
och ortopedmedicinare som större än olikheterna. En
utredning gjord av en opartisk juridisk expert inom hälso-
och sjukvårdsområdet visar att de krav som legat till grund
för legitimation av Doctors of Chiropractic är väl uppfyllda
även för naprapater. Vid enheten för forskning och
utveckling vid Naprapathögskolan bedrivs ett aktivt
forsknings- och utvecklingsarbete. Mervärdesskatten
slår på ett orättmätigt sätt mot naprapaterna. Dels blir
patientavgiften inte subventionerad, dels skall patienterna
betala moms på ett osubventionerat pris.
Naprapati är den vanligaste behandlingsformen inom
den manuella medicinen, och verksamheten har nu nått en
sådan omfattning att det inte minst för patienternas
säkerhet ter sig nödvändigt att den snarast förs in under
samhällets tillsyn och kontroll. Vid senaste
riksdagsbehandlingen av motioner med krav på legitimation
av naprapater, 92-11-11, kommer socialutskottet fram till
uppfattningen att ''regeringen nu bör ta ställning till frågan
om naprapater ska kunna legitimeras''. Någon egen
uppfattning om vilken ställning regeringen skall ta framför
utskottet dock tyvärr inte. Riksdagen förfogar emellertid,
som bl.a. framgår av ovanstående redovisning, nu över ett
gediget underlag för att utan ytterligare dröjsmål kunna
uppdra åt regeringen att fatta beslut om legitimation för
naprapater.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om legitimation för naprapater.

Stockholm den 15 januari 1993

Bengt Silfverstrand (s)

Birthe Sörestedt (s)