I vårt land finns ca 500 personer som yrkesmässigt utövar någon form av s.k. manipulationsbehandling. Denna medicinska teknologi har i stor utsträckning haft utövare som refererat till teoretiska förutsättningar som tett sig kontroversiella i förhållande till en klassisk medicinsk tankegång, och teknologin har därför haft en låg vetenskaplig status.
Manipulationsbehandling består av många olika moment. Manipulationsgreppet, så som t.ex. kiropraktorerna utför det, är i medicinskt sammanhang det mest kontroversiella. Olika former av manipulationsgreppsbehandling har under olika beteckningar existerat sedan Hippokrates (400 år f.Kr.). Motståndet mot och svårigheterna att acceptera en medicinsk teknologi som är teoretiskt komplicerad har sin egen dynamik och historia. Emellertid finns det numera enligt British Medical Association (BMA) en möjlighet att vetenskapligt förklara och förstå åtminstone vissa delar av effekten av manipulationsbehandling. Det är mot denna bakgrund inte längre omöjligt att omtolka vissa av de äldre kiropraktiska begreppen i neurofysiologiska termer.
Manipulationsgreppsbehandlingen kan ses som ett komplement till övriga former av icke operativ behandling.
Naprapati är en speciell form av manipulationsbehandling som är närbesläktad med t.ex. kiropraktik och osteopati. Innebörden av ordet naprapati är att man korrigerar förändringar i främst rygg, muskel och led. Undersökningar har visat att ett mycket stort antal patienter fått sitt tillstånd lindrat eller förbättrat efter sådan behandling ochde slutsatser man dragit är att naprapatbehandlingen åtminstone har befrämjat tillfrisknandet.
Efter ett omfattande utredningsarbete föreslog Alternativmedicinkommittén (S 1984:04) i ett delbetänkande att legitimation skall kunna utfärdas för vissa kiropraktorer, ett förslag som sedan i allt väsentligt blev identiskt med regeringens prop. 1988/89:96. Förslaget, som också blev riksdagens beslut, innebär att en mycket begränsad grupp, ca 70 personer, vilka avlagt examen som Doctors of Chiropractic vid godkänd utländsk högskola eller genomgått motsvarande utbildning, anses uppfylla grundläggande kvalitets- och säkerhetskrav enligt hälso- och sjukvårdslagen.
Det finns all anledning att understryka behovet av högt ställda kompetenskrav för att legitimation skall kunna medges yrkesutövare på sjukvårdens område. Ändå måste man starkt ifrågasätta den snäva avgränsning som valts i det här fallet.
Som grund för kvalitetskriteriet har pekats på att Doctors of Chiropractic utexamineras vid ett tiotal godkända högskolor i USA, Canada, Australien och England efter 4--5 års teoretisk och praktisk utbildning.
Av de ovannämnda 500 utövarna av någon form av manipulationsbehandling är drygt hälften naprapater eller osteopater. Naprapaterna genomgår en utbildning som är likvärdig ovannämnda godkända utbildning för Doctors of Chiropractic. Denna utbildning bedrivs i Sverige av ett institut för utbildning och forskning inom manuell mecicin -- Naprapathic School i Stockholm. Eftersom denna skola funnits i 20 år föreligger goda möjligheter att ställa den under överinseende av myndigheternas krav och kontroll. Utbildningen är 4-årig, motsvarar 160 universitetspoäng och är således av klar högskolekaraktär. Undervisningen i alla grundmedicinska och kliniska ämnen bedrivs av läkare eller medicinska specialister. Ämnena inriktas bl.a. på att ge kunskaper om sjukdomar som är kontraindicerade för manuell behandling. I samtliga ämnen förekommer separat examination resp. en stor skriftlig slutexamination i samtliga ämnen sista terminen.
Svenska Naprapatförbundet är en rikstäckande organisation med ca 350 medlemmar, vilka samtliga är ansvarsförsäkrade. Gruppen naprapater, som totalt utför ca 1 miljon behandlingar per år, motsvarande ungefär 200 000 patienter, har i växande grad vunnit allmänhetens förtroende. Samhällets erkännande understryks också av den betydelse som tillmäts naprapatin inom företagshälsovården, fackföreningsrörelsen och idrottsrörelsen. Som exempel kan nämnas att TFF- försäkringen (LO/TCO) ersätter naprapatbehandling vid skada, om lärkarremiss (intyg) finns. Naprapaterna initierar dessutom vetenskaplig forskning och har tagit initiativ till ett flertal undersökningar. Som exempel kan nämnas studier vid bl.a. Försäkringskassan i Västerås och Huddinge sjukhus.
Socialutskottet har vid tidigare riksdagsbehandling understrukit betydelsen av naprapaternas arbete och förutsatte att yrkesgruppens verksamhet skulle få en noggrann genomlysning i Alternativmedicinkommitténs slutbetänkande. Ett studium av slutbetänkandet visar tyvärr dock att denna genomgripande analys inte kommit till stånd. Kommittén valde i stället att inte nu förorda legitimation för naprapaterna med utgångspunkt från sin tidigare synnerligen begränsade och summariska undersökning av deras yrkesverksamhet. Så t.ex. har utbildningsfrågorna, som utgjorde ett avgörande kriterium när det gällde att ta ställning till legitimation av vissa kiropraktorer, inte närmare analyserats. Som något av en paradox kan konstateras att AMK ändå finner att det föreligger en visserligen begränsad men ändå övertygande terapeutisk effekt av manipulationsbehandling vid akuta länd- och bröstryggbesvär. Utredningens experter har också gett naprapatin goda vitsord. (Se bl.a. sid. 51 i ''Värdering av alternativmedicinska teknologier'' -- SOU 1989:63.)
Socialutskottet har tidigare (bet. 1989/90:SoU24) slagit fast att legitimationen skall ha följande syften:
1. Garantera en viss kunskapsnivå.
2. Fylla ett väsentligt informationsbehov.
3. Förbehållas grupper som har en självständig yrkesfunktion med kvalificerade arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas säkerhet i vården.
4. Gruppen skall ha byggt upp ett förtroende samt vunnit ett visst mått av kliniskt och vetenskapligt erkännande.
I vilket avseende naprapaternas förutsättningar för legitimation skiljer sig från kiropraktorernas går inte utskottet närmare in på. I motsägelse till tidigare slutsatser noterade utskottet i ovannämnda betänkande emellertid samtidigt: ''Då emellertid naprapaterna har en lång utbildning och deras kunskaper och kompetens är allmänt vitsordade, förordar kommittén att regeringen prövar frågan om deras legitimation när naprapaterna kan uppvisa studier som konfirmerar effekten av deras metoder.'' Det är vid det här laget klarlagt att sådana studier föreligger. Beklagligtvis har emellertid inte socialutskottet vid riksdagsbehandlingen av förslag om att ge naprapater legitimation tagit hänsyn till föreliggande fakta.
En genomgång av förutsättningarna för en sådan legitimation av naprapater visar sammanfattningsvis följande:Naprapaterna utgör en väl definierad grupp med en klar yrkesidentitet. Utbildningen tillgodoser högt ställda krav vad avser patienternas säkerhet i vården. Allmänhetens förtroende för naprapatin är stort och fortsätter att växa. Naprapatin har vunnit samhällets erkännande inom företagshälsovården, fackföreningsrörelsen och idrottsrörelsen. En vid socialmedicinska institutionen vid Umeå universitet företagen utvärdering av manipulationsbehandling slår fast att denna behandlingsform har effekt vid akuta bröst- och ländryggsmärtor. Utredarna framför även särskilt, att man bedömer likheterna mellan olika manipulationsgrepp som finns beskrivna hos osteopater, naprapater, kiropraktorer och ortopedmedicinare som större än olikheterna. En utredning gjord av en opartisk juridisk expert inom hälso- och sjukvårdsområdet visar att de krav som legat till grund för legitimation av Doctors of Chiropractic är väl uppfyllda även för naprapater. Vid enheten för forskning och utveckling vid Naprapathögskolan bedrivs ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete. Mervärdesskatten slår på ett orättmätigt sätt mot naprapaterna. Dels blir patientavgiften inte subventionerad, dels skall patienterna betala moms på ett osubventionerat pris.
Naprapati är den vanligaste behandlingsformen inom den manuella medicinen, och verksamheten har nu nått en sådan omfattning att det inte minst för patienternas säkerhet ter sig nödvändigt att den snarast förs in under samhällets tillsyn och kontroll. Vid senaste riksdagsbehandlingen av motioner med krav på legitimation av naprapater, 92-11-11, kommer socialutskottet fram till uppfattningen att ''regeringen nu bör ta ställning till frågan om naprapater ska kunna legitimeras''. Någon egen uppfattning om vilken ställning regeringen skall ta framför utskottet dock tyvärr inte. Riksdagen förfogar emellertid, som bl.a. framgår av ovanstående redovisning, nu över ett gediget underlag för att utan ytterligare dröjsmål kunna uppdra åt regeringen att fatta beslut om legitimation för naprapater.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om legitimation för naprapater.
Stockholm den 15 januari 1993 Bengt Silfverstrand (s) Birthe Sörestedt (s)