Whiplash är engelska och kan närmast översättas till pisksnärt, det svenska namnet för skador på halsryggen, muskler, senor och ligament.
Skadorna är i de allra flesta fall uppkomna i trafiken som resultat av att ett fordon som framfördes i låg hastighet, eller står stilla, bakifrån påköres av fordonsförare som inte klarar att bromsa in fordonet. Till en stor del beror den här typen av trafikskador på att förarna inte håller ett säkert avstånd mellan fordonen.
Vid en påkörningssituation kastas nacken bakåt med stor kraft, vilket kan beskrivas som pisksnärt. Skadan leder ofta till långa perioder av kraftlöshet, huvudvärk, yrsel, domningskänslor, nacksmärtor, sömnlöshet, försämrad motorik, koncentrationsstörningar och minnessvårigheter. Även andra symptom uppträder. Smärtorna kan i flera fall bli kroniska, framförallt om den skadade inte får adekvat vård på så tidigt stadium som möjligt.
Att skadorna drabbar många är känt från tillgänglig statistik. Varje år skadas 10 000 personer, de flesta i trafiken. 105 av de skadade får svårare skador som leder till långtidsbesvär, sjukskrivningar och nedsatt arbetsförmåga. Kostnaderna för den enskilde och för samhället är självfallet stora.
Vad händer då, generellt med personer som råkat ut för whiplash? Om allt fungerar som det ska, erbjuds medicin och sjukgymnastik. Nytt är akupunktur och laserbehandling. Operation tillgripes vid svårare fall.
Som framgår ovan går smärtorna för många inte över. Det kan leda till psykiskt lidande, som kan förstärkas av problem med försäkringsbolagen. Det kan också ta lång tid att få skadan klassad som invaliditetsskada. Ersättningsbeloppen visar stora variationer. För utomstående är det också svårt att göra rättvisa bedömningar till omfånget av ''sveda och värk''.
Problemen ur de skadades synpunkt kan idag beskrivas som att man inte snabbt nog får diagnoser och rätt rehabilitering. Kanske man behandlas av ortopeder, när det i högre grad rör sig om neurologiska problem. Patienter som bedöms ha fått lindrigare skador, kan i själva verket ha riktigt ont och får inte nån rätsida på sin situation.
Studier som gjorts vid Östra sjukhuset i Göteborg visar på förlängda besvär för de skadade. Mellan 10 % och 30 % av skadorna ger långtidsbesvär.
RTP, riksförbundet för trafik- och polioskadade, hjälper de whiplashdrabbade, men har begränsade möjligheter att gå in och bistå i de enskilda fallen.
Med patienten i centrum bör den skadade ha rätt till en medicinsk utredning som svarar mot den situation patienten befinner sig i. Försäkringsväsendet bör stå för kostnaderna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de whiplashskadades rätt till vård och rehabilitering,
2. att riksdagen hos regeringen begär att Socialstyrelsen kartlägger whiplashskadornas omfattning och i hur hög grad dessa lett till handikapp och andra men för den enskilde.
Stockholm den 14 januari 1993 Kenth Skårvik (fp)