Allergiförebyggande åtgärder i skol- och daghemsmiljöer
Allergiutredningen (SOU 1989:76) visade att allergi och
andra överkänslighetsbesvär och sjukdomar ökar i vårt land
och är i dag en av våra omfattande folksjukdomar. Var
tredje svensk är drabbad. Liknande trender rapporteras
från urbaniserade samhällen i hela världen.
Den ökning av allergier och andra överkänslighetsbesvär
som allergiutredningen påvisade har fortsatt. Nya
mätningar av allergifrekvens 1991 visar att av 7-åriga barn
har 4,6 % astma i Göteborg och 5,4 % i Kiruna. 33 % av
barnen i Kiruna har någon form av medicinskt verifierad
allergi. Motsvarande siffror för Göteborg är 28,7 %, vilket
är en fördubbling sedan 1979. För både Kiruna och
Göteborg har dessa värden i stort sett fördubblats sedan
1979.
Studierna -79 och -91 är gjorda på motsvarande sätt av
samma forskare (Åberg). Ökningen kan inte tillskrivas
förändrad diagnostik. Ökningen av allergier är reell.
Folkhälsoinstitutets organisationskommitté uppdrog åt
Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund (IHE)
att göra en uppdatering av de beräkningar som
Allergiutredningen gjorde av direkta och indirekta
sjukvårdskostnader. Sammanfattningsvis betingar allergi-
och överkänslighetssjukdomar 3 778,4
mkr (-89). Föräldrars ledighet vid vård av sjukt
barn har här inte beräknats. Inte heller är kostnader
medräknade för livslånga lidanden, försämrade
studieresultat, arbetsinsatser m m på grund av allergiska
sjukdomar.
Samhällets kostnader för ombyggnad av hus på grund av
att människor som vistas där fått allergi och
överkänslighetsbesvär är mycket omfattande. Någon
totalsumma är inte beräknad men i enskilda
ombyggnadsprojekt är kostnaden 100 000--200 000
kr/lägenhet.
Uppkomsten av allergi har många samverkande orsaker.
Det finns ofta en ärftlig komponent vid allergier.
Allergierna utlöses av s k allergen, som vi andas in eller
kommer i kontakt med via huden eller får i oss genom
födan. Vanliga, kända allergen är pollen och djurepitel.
Vissa kemikalier inom t ex arbetslivet är
allergiframkallande. Faktorer i miljön banar väg för
uppkomst av allergier, t ex passiv rökning och föroreningar
i utomhusluften. Också infektioner kan ha betydelse för
uppkomsten av allergi. Allergiutredningen har i sitt
utredningsarbete uppmärksammat att det finns samband
mellan inomhusluftens kvalitet och utvecklingen av allergi
och annan överkänslighet.
Ökningen av allergier kan ses som det första påtagliga
tecknet hos människan att vår moderna miljö i Västvärlden
skapar betydande hälsoproblem. Miljöeffekter på flora och
fauna har ofta uppmärksammats, däremot inte
miljöeffekter på människan i form av allergi och andra
överkänslighetsbesvär. Förklaringen till nuvarande
allergiökning måste sökas i miljöfaktorer.
Allergiutredningen betonade att vi i dag vet tillräckligt
för att förstå hur allergi och annan överkänslighet i stor
utsträckning kan förebyggas genom åtgärder i miljön.
Utredningen poängterade särskilt behovet av åtgärder i
barnens miljöer, dvs daghem och skolor. Barn är känsligare
än vuxna för miljöföroreningar. Dessutom visade
utredningen att luftkvaliteten är sämst där många barn
vistas i skola och på daghem. Orsakerna är många, men
otillräcklig ventilation, fuktskador, bristfällig städning,
kemikalieavgivande byggoch inredningsmaterial och dåligt
underhållna lokaler har visat sig vara vanliga orsaker. Ca tre
fjärdedelar av landets skolor hade problem med underhåll
och ventilation, konstaterade allergiutredningen.
Daghemmens luftkvalitet visar sig ofta vara undermålig.
Tre år har gått sedan Allergiutredningen. Även om ett
antal kommuner har arbetat för att förbättra de värst
drabbade skolorna och daghemmen, har generellt sett
mycket litet hänt under 80-talet för att förbättra barns
miljöer. Inventeringar gjorda av bl a
Arbetarskyddsstyrelsen och lärarnas fackförbund 90-91
visar på stort renoveringsbehov av skollokaler och behov av
generell upprustning av ventilationsanordningarna.
Ska vi komma till rätta med de omfattande
allergiproblemen i vårt samhälle fordras omfattande
insatser. Begränsade projekt är bra men inte tillräckligt.
Kommunernas problem med ekonomin har också lett till att
upprustningsplaner har fått läggas på is. Samtidigt är det
både mänskligt och samhällsekonomiskt lönsamt att minska
de ohälsoproblem som allergierna utgör. Vi har en
omfattande arbetslöshet bland byggarbetare, vilket innebär
omfattande samhällskostnader, men de utgör också en
potential för insatser inom byggsektorn. Folkhälsoinstitutet
har nu startat allergiförebyggande program. En prioriterad
uppgift är det förebyggande arbetet bland barn och
ungdom.
Vi föreslår därför att arbetsmarknadsåtgärder inriktas
på att renovera och rusta daghem och skolor. I detta arbete
bör man särskilt beakta allergiförebyggande åtgärder vid
val av bygg- och inredningsmaterial samt att fungerande
ventilation installeras i miljöer där barn vistas.
Arbetet bör kunna bedrivas i samråd med
Folkhälsoinstitutet, som inom ramen för allergiprogrammet
bör svara för utvärderingsinsatser och initiativ till forskning
samt berörda branschorganisationer.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förebygga allergi genom att
renovera skol- och daghemsmiljöer.
Stockholm den 13 januari 1993
Kenth Skårvik (fp)
Barbro Westerholm (fp)