Naprapatin är en s.k. manuell medicin. Intresset för och tilltron till naprapatin har blivit allt större under de senaste årtiondena. Till skillnad från utövarna av en annan manuell medicin, kiropraktikerna, kan naprapaterna inte bli legitimerade. Kiropraktikerna fick möjligheter till legitimation 1989.
Även naprapaterna bör få legitimation.
Under en följd av år har ett stort antal ledamöter från olika riksdagspartier begärt att naprapaterna skall erhålla legitimation. Vid bedömning av om även naprapaterna bör legitimeras bör hänsyn tas främst till deras utbildning och resultatet av de behandlingar de ger. Mot denna bakgrund finns enligt vår mening starka skäl för att ge naprapater möjlighet till legitimation. Vi vill här nämna några av dessa skäl.
Utbildningen av naprapater sker i Sverige sedan 1971 vid Naprapathic School i Stockholm. Utbildningstiden är fyra års heltidsstudier. Inträdeskravet är gymnasiekompetens. Av cirka 200 sökande intas 65 varje år. Kursplanen upptar en rad medicinska och andra ämnesområden. För undervisningen svarar över 40 olika lärare, av vilka de flesta är läkare och några dessutom är med.dr. och även docenter och professorer. Efter genomgången kurs inklusive examensarbete erhålls graden Doctor of Naprapathy. Uppemot 500 Doctors of Naprapathy har hittills utbildats och är verksamma i vårt land.
Vad gäller omfattningen av och tilltron till naprapatin vill vi nämna några förhållanden. Det senaste året beräknas cirka 200 000 personer ha behandlats av naprapater och antalet behandlingar har uppgått till nära en miljon. En attitydundersökning utförd för några år sedan visade att 80 procent av svenskarna visade stort förtroende för behandlingar av naprapater.
Många företag har naprapati i sin företagshälsovård. Även inom idrottsmedicinen utnyttjas naprapater i stor utsträckning. LO och TCO har kopplat rehabilitering till den s.k. TFF-försäkringen för att medlemmarna lättare skall kunna få hjälp av naprapater.
Utbildningen finns i Sverige och är anpassad efter våra förhållanden. Svenska myndigheter har möjlighet till kontroll och påverkan av utbildningen.
Behandling hos naprapat kan inte anses som riskfylld. Eftersom belastningsskadorna ökar kan man räkna med allt större behov behandlingar av naprapater. En legitimation skulle innebära större säkerhet och trygghet för patienterna vid val av terapeut. Dessutom skulle legitimationen medföra möjligheter till ett ömsesidigt remissförfarande mellan läkare och Doctors of Naprapathy till gagn för patienterna.
Riksförsäkringsverket har i en rapport (RFV Anser 1987:3) visat, att om naprapater inordnas i den allmänna vården skulle medicineringen kunna minska betydligt. Det finns även rapporter som visar, att de som sökt naprapatvård kommer snabbare in i produktionen igen än andra.
Socialutskottet instämde i sitt betänkande 1988/89:SoU23 i bedömningen att det inom naprapatin bedrivs ett seriöst arbete. Utskottet uttalade att regeringen, så snart det föreligger ett tillräckligt underlag för ett ställningstagande beträffande naprapaterna, bör pröva frågan om deras legitimation. Vad socialutskottet anförde om naprapaternas ställning beslutade riksdagen sedermera att som sin mening ge regeringen till känna.
Riksdagen förfogar enligt vår uppfattning över ett tillräckligt underlag för att utan ytterligare dröjsmål kunna fatta beslut om legitimation av naprapater. Naprapatin är den vanligaste behandlingsformen inom den manuella medicinen.
Verksamheten har numera nått en sådan omfattning att det inte minst ur patienternas synpunkt ter sig nödvändigt att den snarast förs in under samhällets tillsyn. Den genomförda skattereformen vid årsskiftet 1990/91 slår på ett orättvist sätt mot naprapaterna och mot alla de människor som väljer vård hos dem. Dessa sjuka människor, som kanske först sökt olika typer av vård, får dyrt betala sin vård, dels genom att ingen ersättning utgår från sjukförsäkringen, dels genom momsbeläggningen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om underlag för och beslut om legitimation av Doctors of Naprapathy.
Stockholm den 12 januari 1993 Birger Andersson (c) Tage Påhlsson (c)