De flesta har en speciell uppfattning och ett speciellt
förhållningssätt till den värdeladdade alkoholfrågan. Inte
många tycks dock veta vad deras värderingar och
uppfattningar egentligen står för eller vad de är grundade
på.
Norden har en alkoholkultur, som skiljer sig från det
övriga Europas. Ett typiskt manligt drickande är att ''supa
sig full.'' Drickandet förläggs ofta till fredagskväll, lördag
och söndag. De flesta sköter sina jobb under veckorna. När
det gått så långt att måndagmorgonen fordrar en
återställare, är det allvarligt. Många kan då komma in i en
suparperiod på flera veckor, som de inte kan bromsa eller
ha kontroll över.
Men det är inte bara män som får behov av återställare.
Även kvinnor drabbas. En del måste till och med smyga
med en flaska till jobbet för att kunna stilla sug och oro.
Av fysiologiska skäl tål kvinnan alkohol sämre än
mannen. Alkoholen bryter ner hennes kropp fortare. Hon
har inte heller någon tålig alkoholisthustru, som näst intill
självutplåning ställer upp för henne. Hon dricker ofta inte
bara sönder sig själv utan också sitt sociala sammanhang.
Utförsbacken för kvinnor är brantare än för män. Det gäller
både den social miljön men också fysiska och psykiska
skador.
Det manliga alkoholmissbruket är i hög grad präglat av
att dricka i sällskap med andra män, även om det också finns
dolt missbruk. Kvinnors alkoholmissbruk är mer ensamt,
sorgefullt och destruktivt. Deras drickande sker oftast inom
hemmets väggar.
Kvinnor med början till alkoholproblem har ofta ett
dubbelt konsumtionsmönster. De har dels ett socialt
acceptabelt och oproblematiskt drickande dels ett klart
alkoholistiskt drickande i ensamhet utan andras kännedom.
Detta dubbla konsumtionsmönster kan, om det fortsätter,
på sikt övergå till ett tydligt alkoholistiskt drickande.
Erfarenheterna från Ewa-projektet (the Karolinska
project for Early treatment of Women with Alcohol
addiction) visar på en mångfald av kvinnor med olika
former av och orsaker till alkoholberoende. Tre kategorier
har utkristalliserats extra tydligt.
1. Yngre missbrukande kvinnor med socialt sett sämre
uppväxtvillkor, dvs en bakgrund i skilsmässohem där ofta
fadern är alkoholist.
2. Medelålders ambitiösa, välutbildade,
yrkesverksamma kvinnor med välordnade sociala
förhållanden och okomplicerad bakgrund. De kvinnorna
har ofta starka skamkänslor för sitt missbruk och ett skadat
självförtroende.
3. Äldre kvinnor med livslång skötsamhet och
kontrollerad alkoholkonsumtion. Kvinnorna i den gruppen
har ofta ökat sin alkoholkonsumtion i samband med
skilsmässor, sjukdomar i familjen och/eller hos sig själva
eller när de råkat ut för svåra livssituationer av annat slag.
Kvinnorna i grupp 1 anses vara svårbehandlade. Varje
enskild behandling ställer särskilda krav på omfattning och
innehåll.
En familjecentrerad och individuellt anpassad
behandling med inslag som ökar självförtroendet har givit
goda resultat för kvinnorna i grupp 2.
Kvinnorna i grupp 3 kan ofta med gott resultat stöttas
med relativt enkla sociala aktiviteter t ex organiserade
träffar med andra nyktra kvinnor. Kvällssammankomster,
praktisk sysselsättning och social samvaro kan bidra till att
förbättra en allmän levnadssituation för de kvinnor som har
ett okomplicerat alkoholberoende.
En kvinnlig missbrukare är mer illa sedd än en manlig.
Det kan vara en av orsakerna till att det kvinnliga
missbruket är mer dolt än det manliga.
Alkohol och graviditet
Den totala alkoholkonsumtionen har varierat under
olika tidsepoker. Vid slutet av 1800-talet var den hög men
halverades under första världskriget och låg på en relativt
låg nivå under ett fyrtiotal år. Från 1970-talets början har
alkoholkonsumtionen på nytt stabiliserats på en nivå som är
jämförbar med den för cirka 100 år sedan.
På samma sätt som alkoholkonsumtionen varierat har
också kunskaperna om alkoholens skadeverkningar
varierat hos befolkning och institutioner.
Under den senaste 10-årsperioden har man genom olika
vetenskapliga undersökningar kunnat fastställa flera
samband mellan den mängd alkohol en kvinna uppgivit att
hon druckit under graviditeten och eventuella skador hos
ett nyfött barn. De sambanden kan bl a spåras i att barnet
harlägre födelseviktmindre födelselängdmindre
huvudstorlek vid födelsenstörningar i det centrala
nervsystemet i samband med födelsen och strax efter
missbildningar
Trots denna kunskap är det sällsynt med särskilda
insatser för gravida missbrukande föräldrar. Ändå finns det
metoder för ett förebyggande och behandlande arbete med
alkoholfrågan inom mödra- och barnhälsovården.
Jag anser att arbetet med alkoholfrågan skall ingå som
en naturlig del i mödra- och barnhälsovårdens verksamhet.
Det är dags att generellt ge det viktiga förebyggande arbetet
status och politisk sanktion. Mödrahälsovården har
möjlighet att uppmärksamma blivande föräldrar på deras
alkoholkonsumtion och alkoholvanor. Personalen kan
påverka föräldrarna att avstå från alkohol under graviditet
och småbarnstid.
Alkoholmissbruk i familjen
Att alkoholmissbruk i en familj har allvarlig inverkan på
barnens fysiska och psykiska hälsa är också dokumenterat.
Olika undersökningar har visat att barn till missbrukande
föräldrar har svårt att fungera i sociala sammanhang. De
har bl a på grund av koncentrationssvårigheter svårt att
tillgodogöra sig skolundervisning. Många blir också
utslagna senare i livet. De har inte fått den trygghet och
grund, som barn behöver för att kunna utvecklas på ett bra
sätt.
Medvetande och kunskap finns således om att barn till
alkoholmissbrukande föräldrar har en svår situation.
Många gånger får barnen ta över föräldrarnas roll i
relationerna till både föräldrar och syskon. Det finns dock
ingen samlad kunskap om var dessa barn finns, vilka de
egentligen är, eftersom kunskap fattas om hur de signaler,
det tysta språk, dessa barn sänder ut, skall tolkas. Av bl a
den anledningen är det viktigt att kartlägga dessa barns
individuella situation så att familjen kan stödjas och
hjälpas. I det arbetet måste socialtjänst och barnhälsovård
samarbeta.
I den nu pågående alkoholutredningen är det viktigt att
situationen för de uppskattningsvis cirka 100 000 barnen till
alkoholmissbrukande föräldrar lyfts fram.
Det går att arbeta förebyggande
Det finns modeller för ett både förebyggande och
behandlande alkoholarbete inom mödra- och
barnhälsovården.
Projektet Föräldrar och alkohol, FA-projektet, som
Landstingsförbundet drivit i samverkan med Älvsborgs och
Jämtlands läns landsting gav modeller för hur mödra- och
barnhälsovården kan arbeta både förebyggande och
behandlande.
FA-projektet riktade sig till blivande och nyblivna
föräldrar. Målet var att de skulle minska sin
alkoholkonsumtion under framför allt den tid de väntade
barn och då barnen var små. Projektet drevs inom mödra-
och barnhälsovården. Barnmorskor och distriktssköterskor
var nyckelpersoner i arbetet.
Projektet resulterade i att blivande och nyblivna
föräldrar minskade sin alkoholkonsumtion påtagligt,
personalens attityder till alkoholfrågan ändrades, en
fortbildningsmodell för hälsofrågor utvecklades, en
behandlingsplan för gravida missbrukare utarbetades, olika
samverkansformer mellan socialtjänsten och mödra- och
barnhälsovården utprövades, alkoholmissbrukare spårades
och gavs hjälp, alkoholfrågan diskuterades i
föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovården,
förskolan och skolan. Personalen blev mer engagerad och
fick en större arbetsmotivation. De missbrukande kvinnor
som omfattades av projektet avhöll sig från alkohol och
födde friska barn.
I utredningen Skydd för det väntade barnet, SOU
1987:11, redovisas bl a hur erfarenheterna från FA-
projektet har tagits tillvara och lett fram till åtgärder i
landstingen. Av utredningen framgår att antalet
alkoholskadade barn har minskat betydligt under 80-talet. I
mitten av 70-talet bedömdes ungefär 2 promille av alla
födda barn ha fetalt alkoholsyndrom, fullständigt eller
partiellt. Denna siffra minskade på fem år till 0,5 promille.
Till detta kan finnas flera förklaringar. En bidragande orsak
anser utredningen är sannolikt effekter av hälso- och
sjukvårdens insatser baserade bl a på projektet Föräldrar
och alkohol.
FA-projektet behöver få ett ännu starkare genomslag i
landet. Det behöver följas upp för att ligga som grund för
liknande verksamhet inom all mödra- och barnhälsovård.
Andra projekt som bedrivits i Landstingsförbundets och
landstings regi har visat att många människor inte är
medvetna om att deras alkoholkonsumtion legat på en så
hög nivå som den gjort. De har inte heller förstått att många
av de problem de söker läkare och sjukhusvård för är direkt
alkoholrelaterade. Många som kommit till insikt om
sambandet mellan problem och alkoholkonsumtion har
med visst stöd på egen hand kunnat minska sitt
alkoholintag.
Även om statistik och olika undersökningar visar att en
stor del av sjukvårdens verksamhet ägnas åt
alkoholrelaterade sjukdomar har alkoholfrågan och
sambandet alkohol och sjukdomar ett litet utrymme i bl a
läkarutbildningen. För att bl a minska sjukvårdskostnader,
mänskligt lidande och okunskap är det viktigt att läkarna
redan under sin utbildning görs medvetna om sambandet
mellan alkoholkonsumtion och fysiska och psykiska
problem. Både ur samhällsekonomisk och medmänsklig
synpunkt är det viktigt att läkarna redan i sin utbildning
uppmärksammas på vikten av att exempelvis ta en
alkoholanamnes, dvs fråga patienten om hans/hennes
alkoholkonsumtion.
För att bl a finna olika modeller för att hjälpa människor
på väg in i ett eventuellt alkoholberoende har
Landstingsförbundet i samarbete med Älvborgs läns
landsting bedrivit projekt där sjuksköterskor med stor
framgång gjort s k hälsoprofiler i vilken även
alkoholanamnes ingått. Vid misstanke på för hög
alkoholkonsumtion har läkare remitterat patienter till en
speciell sjuksköterska som delegerats uppgiften att
djupintervjua patienten. Bara genom denna djupintervju
har patienter kommit till insikt om sin alkoholkonsumtion
och även ändrat den. Projektet som kallades Alkohol,
länssjukvård och primärvård, ALP-projektet, har givit
fungerande modeller för ett alkoholförebyggande och
uppspårande arbete inom hälso- och sjukvården med
förgreningar ute i samhället. De modellerna kan ligga till
grund för ett alkoholförebyggande och omhändertagande
arbete inom såväl primärvård som länssjukvård. ALP-
projektet var en direkt fortsättning på det tidigare beskrivna
FA-projektet.
De modeller FA- och ALP-projekten utarbetade kan
användas inom många olika områden av förebyggande och
medvetandegörande verksamhet inom hälso- och
sjukvårdens både öppna och slutna verksamhet. Det finns
utprövade modeller för att kunna hjälpa människor med
alkoholproblem och innan de fått problem. Det är hög tid
att allvarligt sätta igång arbetet för att framförallt minska
kvinnors destruktiva alkoholdrickande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att projektet Föräldrar och alkohol, FA-projektet, bör
införas som en naturlig del i mödra- och barnhälsovårdens
verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att projektet Alkohol, Länssjukvård och Primärvård bör
införas som en metod i det alkoholförebyggande arbetet
inom hälso- och sjukvården.
Stockholm den 11 januari 1993
Margareta Viklund (kds)