I Sverige har det länge saknats relevant forskning
rörande spelberoende. Nu har ett första forskningsresultat
presenterats gällande den svenska spelmarknaden. Av detta
forskningsunderlag kan slutsatser dras som måste finnas
med som underlag när beslut om den framtida svenska
spelmarknaden skall fattas.
En första slutsats som dras är att i en miljö som erbjuder
rikliga tillfällen till spel ökar intresset och sannolikheten för
deltagande i spel. Det s k upplevelsesökandet tycks vara en
av de disponerade personlighetsvariablerna för avvikande
beteende. Samma typ av upplevelsesökande brukar vara
kopplad till en benägenhet att använda alkohol, droger och
att begå brott.
Framställs spelandet som attraktivt med många
spelformer som tillåter höga insatser med tät periodicitet
och med en snabb omsättning av insatser och vinster får
denna personlighetstyp sitt spelbehov tillfredsställt. Är
dessutom de geografiska avstånden bortkopplade mellan
spelare och spelens lokalisering via TV och elektronik
underlättas också för den upplevelsesökande att få sina
behov tillgodosedda.
I forskningsrapporten redovisas att det finns tre kriterier
som kännetecknar den avancerade spelaren: att vara man,
ha låg utbildning och våta dryckesvanor.
Totalisatorspel är det mest mansdominerade av de
redovisade fem speltyperna, medan bingo, lotto och
penninglotterier attraherar ungefär lika många kvinnor som
män. Av dessa speltyper har kanske bingo, vad gäller att
vara med när man vinner och att få vinsten på platsen,
samma potential som totalisatorspelet åtminstone för en
besökare på travbanan. Totalisatorspel kan utövas genom
TV och on-line oberoende av avståndet mellan bostaden
och platsen för spelet. Genom kunskap kan man påverka
spelet, och insatsen kan i princip bli hur hög som helst.
Bingospelaren i storstadsregionerna kan bedriva sitt
kollektiva spelande praktiskt taget dygnet runt.
Andra i Sverige tillåtna spelformer tillgodoser inte på
samma sätt dessa villkor för spänning. De attraherar också
mindre andel av sådana spelare som satsar mycket.
Självregleringen av spelvanor fungerar av allt att döma
även för flertalet personer i utsatta sociala lägen. De
ekonomiska effekterna av förändringarna i spelfrekvensen
inträder omedelbart. Men spelandet kan medföra mycket
påfrestande tilläggsproblem för dem som redan har olika
svårigheter, där spelandet innebär mera än ekonomiska
förluster. Sådana tilläggshandikapp kan vara dålig
självkänsla, psykiska besvär, relationsproblem med
anhöriga, låg social status, besvikelse och liknande.
Eftersom problemspelarna har relativt små inkomster,
skuldsätter de sig i genomsnitt via olika typer av lån och
krediter med ett belopp som motsvarar knappt halva
insatssumman.
Den stora majoriteten av spelare satsar beskedliga
summor på spel och löper inga risker att tillägna sig
avancerade spelvanor. Trots detta finns det anledning att se
över om spelandet harmonierar med samhällets övriga
kulturella och ekonomiska mål. Främjar spelandet
hushållens sparande kan man också fråga sig.
En annan vinkling kan vara spelets traditionella
förbindelser med kriminalitet och spelpolitikens
harmonisering med samhällets kriminalpreventiva
strävanden. Om ökad spelverksamhet får ökad kriminalitet
i släptåg bör denna bieffekt beaktas vid ställningstagande
till olika spelformer. Den sociala effekten av spelandet
måste även tas med i den pågående bedömningen av
spelmarknaden.
Den legala marknaden behöver den svarta sektorn för
att ha ett skäl för argumentationen att reformer på
spelområdet bör gå i den riktningen att spelarnas insatser
accelereras och spelorganisationernas intäkter ökar.
Grundidén är att om inte den legala spelmarknaden
tillgodoser det givna antalet spelares spelbehov faller de
offer för den illegala marknaden. Detta står i skarp kontrast
till all annan preventionsstrategi på det sociala området. Vi
anser där att samspelet mellan individuella risker och risker
i miljön, tillgängligheten, profilerar våra sociala problem.
Ett ökat spelutbud ger enligt dessa erfarenheter också
ökade sociala skador och ökad kriminalitet.
Utvecklas flera spelformer med hög attraktionskraft,
t.ex. roulettspel, kortspel och automatspel, kommer
följderna att bli ett ökat antal människor med
spelberoende.
Det finns därför skäl för mig att återupprepa kravet på
varsamhet i utveckling av nya spelformer, marknadföring av
spel samt avsättning av spelintäkterna för behandling och
vård av spelberoende samt forskning rörande spel.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avsättning av medel från
spelintäkter till de i motionen anförda områdena,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sociala konsekvenser av ett
utökat spelutbud.
Stockholm den 25 januari 1993
Karin Israelsson (c)