I Sverige har det länge saknats relevant forskning rörande spelberoende. Nu har ett första forskningsresultat presenterats gällande den svenska spelmarknaden. Av detta forskningsunderlag kan slutsatser dras som måste finnas med som underlag när beslut om den framtida svenska spelmarknaden skall fattas.
En första slutsats som dras är att i en miljö som erbjuder rikliga tillfällen till spel ökar intresset och sannolikheten för deltagande i spel. Det s k upplevelsesökandet tycks vara en av de disponerade personlighetsvariablerna för avvikande beteende. Samma typ av upplevelsesökande brukar vara kopplad till en benägenhet att använda alkohol, droger och att begå brott.
Framställs spelandet som attraktivt med många spelformer som tillåter höga insatser med tät periodicitet och med en snabb omsättning av insatser och vinster får denna personlighetstyp sitt spelbehov tillfredsställt. Är dessutom de geografiska avstånden bortkopplade mellan spelare och spelens lokalisering via TV och elektronik underlättas också för den upplevelsesökande att få sina behov tillgodosedda.
I forskningsrapporten redovisas att det finns tre kriterier som kännetecknar den avancerade spelaren: att vara man, ha låg utbildning och våta dryckesvanor.
Totalisatorspel är det mest mansdominerade av de redovisade fem speltyperna, medan bingo, lotto och penninglotterier attraherar ungefär lika många kvinnor som män. Av dessa speltyper har kanske bingo, vad gäller att vara med när man vinner och att få vinsten på platsen, samma potential som totalisatorspelet åtminstone för en besökare på travbanan. Totalisatorspel kan utövas genom TV och on-line oberoende av avståndet mellan bostaden och platsen för spelet. Genom kunskap kan man påverka spelet, och insatsen kan i princip bli hur hög som helst. Bingospelaren i storstadsregionerna kan bedriva sitt kollektiva spelande praktiskt taget dygnet runt.
Andra i Sverige tillåtna spelformer tillgodoser inte på samma sätt dessa villkor för spänning. De attraherar också mindre andel av sådana spelare som satsar mycket.
Självregleringen av spelvanor fungerar av allt att döma även för flertalet personer i utsatta sociala lägen. De ekonomiska effekterna av förändringarna i spelfrekvensen inträder omedelbart. Men spelandet kan medföra mycket påfrestande tilläggsproblem för dem som redan har olika svårigheter, där spelandet innebär mera än ekonomiska förluster. Sådana tilläggshandikapp kan vara dålig självkänsla, psykiska besvär, relationsproblem med anhöriga, låg social status, besvikelse och liknande. Eftersom problemspelarna har relativt små inkomster, skuldsätter de sig i genomsnitt via olika typer av lån och krediter med ett belopp som motsvarar knappt halva insatssumman.
Den stora majoriteten av spelare satsar beskedliga summor på spel och löper inga risker att tillägna sig avancerade spelvanor. Trots detta finns det anledning att se över om spelandet harmonierar med samhällets övriga kulturella och ekonomiska mål. Främjar spelandet hushållens sparande kan man också fråga sig.
En annan vinkling kan vara spelets traditionella förbindelser med kriminalitet och spelpolitikens harmonisering med samhällets kriminalpreventiva strävanden. Om ökad spelverksamhet får ökad kriminalitet i släptåg bör denna bieffekt beaktas vid ställningstagande till olika spelformer. Den sociala effekten av spelandet måste även tas med i den pågående bedömningen av spelmarknaden.
Den legala marknaden behöver den svarta sektorn för att ha ett skäl för argumentationen att reformer på spelområdet bör gå i den riktningen att spelarnas insatser accelereras och spelorganisationernas intäkter ökar. Grundidén är att om inte den legala spelmarknaden tillgodoser det givna antalet spelares spelbehov faller de offer för den illegala marknaden. Detta står i skarp kontrast till all annan preventionsstrategi på det sociala området. Vi anser där att samspelet mellan individuella risker och risker i miljön, tillgängligheten, profilerar våra sociala problem. Ett ökat spelutbud ger enligt dessa erfarenheter också ökade sociala skador och ökad kriminalitet.
Utvecklas flera spelformer med hög attraktionskraft, t.ex. roulettspel, kortspel och automatspel, kommer följderna att bli ett ökat antal människor med spelberoende.
Det finns därför skäl för mig att återupprepa kravet på varsamhet i utveckling av nya spelformer, marknadföring av spel samt avsättning av spelintäkterna för behandling och vård av spelberoende samt forskning rörande spel.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avsättning av medel från spelintäkter till de i motionen anförda områdena,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sociala konsekvenser av ett utökat spelutbud.
Stockholm den 25 januari 1993 Karin Israelsson (c)