Motion till riksdagen
1992/93:So310
av Olle Schmidt (fp)

Metadonbehandling av narkomaner


Metadonbehandling av narkomaner har pågått i Sverige
sedan 1966. Det är idag en väletablerad behandlingsform
för heroinister med mångårigt missbruk. Tre fjärdedelar av
patienterna blir missbruksfria, arbetar eller studerar.
Överdödligheten sjunker bland dem som får
metadonbehandling till den för åldern statistiskt normala.
Dessutom sjunker kriminaliteten kraftigt. Vidare minskar
risken för spridning av hiv bland de metadonbehandlade
både genom att de riskabla njiceringsvanorna upphör och
att de kvinnor som tidigare prostituerat sig för att finansiera
sitt missbruk övergivit denna försörjningsform.
Det finns fyra metadonprogram i Sverige. De är belägna
i Uppsala, Stockholm, Lund och Malmö. F.n. ingår drygt
300 patienter i behandlingen som för dem är flerårig, ibland
livslång. Verksamheten följs fortlöpande av Socialstyrelsen
genom dess vetenskapliga råd. Därmed ges garantier för att
behandlingen bedrivs på högsta kompetensnivå och med
god kvalitet.
I förhållande till de goda resultaten av
metadonbehandling satsas det utanför de fyra ovan nämnda
områdena alltför små resurser på metadonbehandling.
Även om denna behandlingsform nu är mindre
kontroversiell än tidigare finns det ett motstånd. Det
rapporteras nu om heroinister som skulle kunna
rehabiliteras med hjälp av metadonbehandling men som
inte remitteras till den vård, behandling och rehabilitering
som numera finns tillgänglig på grund av motstånd mot
denna behandlingsform.
Hälso- och sjukvårdslagen ger alla i Sverige rätt till en
god hälso- och sjukvård på lika villkor. Det måste gälla
också narkomanerna. Därför anser vi att socialstyrelsen bör
initiera en kartläggning av behovet av metadonbehandling
bland narkomaner och se till att de får denna vård.
Socialstyrelsen bör också sprida information om värdet av
metadonbehandling och var resurserna för denna
behandlingsform finns.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om metadonbehandling av patienter
som är i behov av sådan behandling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om spridning av information om
värdet av metadonbehandling och var resurserna för denna
behandlingsform finns.

Stockholm den 26 januari 1993

Olle Schmidt (fp)