I denna ungdomsmotion behandlas ungdomars situation
utifrån ett helhetsperspektiv. Ungdomars bostads- och
arbetsmarknadssituation behandlas såväl som den bristande
jämställdheten mellan pojkar och flickor. I motionen
konstateras också att många ungdomar har en dålig
ekonomi till följd av en ansvarslös lån- och kreditgivning
under 80-talet. Konkreta förslag på skuldsaneringsnämnd,
statligt bosparande för ungdomar, arbetsmarknadsinsatser
samt insatser inom skol- och kommunsektorn för att
motarbeta utslagning och diskriminering bland ungdomar
behandlas i motionen. För att stödja flickornas situation
föreslås satsningar på ungdomsmottagningar samt ett
särskilt projekt för aktiva åtgärder mot anorexia och bulimi.
Vänsterpartiet föreslår dessutom en lag mot
könsdiskriminerande reklam samt mot reklam som direkt
eller indirekt uppmuntrar till hälsofarligt beteende. Som
åtgärder mot den oroande ökningen av sexuella övergrepp
mot barn och ungdomar föreslås förebyggande
informationsinsatser, ett centrum för incestoffer, insatser
för såväl pojkar som flickor i skolundervisningen m.m.
Inledning
Ungdomars levnadsvillkor försämras i allt snabbare takt.
Allt fler drabbas av arbetslöshet, bostadslöshet och
rotlöshet. Studier visar helt följdriktigt att ungdomar får allt
svårare att komma i gång med sitt vuxna liv. För många
ungdomar ligger en inofficiell myndighetsålder vid omkring
25 år.
Samtidigt vet vi att stora grupper i dagens
föräldrageneration, 40-talister och andra, tagit relativt liten
skada av det rådande konjunkturläget. Många mammor och
pappor kör sin Volvo i gräddfilen genom krisen. Många 40-
talister är t.ex. väl rotade på arbetsmarknaden, har kunnat
skaffa sig en utbildning till en måttlig kostnad under 60-och
70-talens glada år, har gjort stora vinster på boende i de fall
de ägt sin bostad, har vunnit stort på skatteomläggningen
och dessutom skaffat sig ett dominerande inflytande över
såväl politik som ekonomi.
Trots att man aldrig kan skära en hel ålderskategori över
en kam (det finns givetvis grupper i 40-talistgenerationen
som inte kan ses som privilegierade i relation till ungdomar;
arbetsskadade, förtidspensionerade m.fl.) kan vi ändå tolka
den ökade politiska spänningen i Sverige som gående -- inte
bara mellan könen, de olika etniska grupperna och de olika
inkomstgrupperna, utan också -- mellan generationerna.
Unga och äldre delar inte varandras värderingar, livsstil och
förväntningar.
Ungdomstiden innefattar en stark vilja att bestämma
över sitt eget liv. Man vill vara fri samtidigt som de fria valen
blir alltmer begränsade. Endast en minoritet kan i dag fritt
välja arbete och bostad vilket i sin tur leder till frustration
och oro.
Som ung besitter man en oerhörd kreativitet som ofta
förblir outnyttjad. Det finns också många ungdomar som
engagerar sig på olika sätt samt en växande medvetenhet
och en kritisk diskussion.
Unga människors idéer, drömmar och ideal tas dock
alltför sällan på allvar, vare sig i samhällsdebatten eller inom
näringslivet. Ändå efterlyser nationalekonomer och
samhällsanalytiker nya idéer, djärvhet och engagemang för
att som det heter ''få fart på Sverige''. Att inte satsa på
ungdomen är alltså inte bara en förlust för ungdomarna
själva utan också en samhällsförlust, sett ur ett socialt och
ekonomiskt perspektiv.
Ungdomars otrygghet har stora effekter på samhället.
Många av dagens försämringar sker inom sektorer där
ungdomar drabbas hårt (bostäder, arbetsmarknad,
fritidssektor, skola, vård och omsorg, industri m.m.). Detta
skapar en osäkerhet inför framtiden som blir särskilt stor för
den för vilken livet just börjat. Det svar, som många
ungdomar (framför allt pojkar) ger på dessa försämringar,
innefattar våld, främlingsfientlighet och intolerans.
Ungdomsarbetslösheten
Ungdomsarbetslösheten är ett stort och växande
problem. Vänsterpartiet tar upp denna fråga i en särskild
motion om ungdomsarbetslöshet där vi bl.a. kräver att
ytterligare 2 miljarder kr. riktas till insatser mot
ungdomsarbetslösheten.
Ungdomars bostadssituation
I dag har 80-talets bostadsbrist vänts till ett
bostadsöverskott. Problemen för ungdomar är alltså inte i
första hand en dålig tillgång på bostäder (undantag finns
dock vad gäller t.ex. studentbostäder). I stället är det de
höga bostadskostnaderna som stänger unga människor ute,
och lämnar lägenheter tomma. Fler och fler ungdomar
''löser'' detta problem genom att bo kvar i föräldrahemmet
med en begränsad frihet som följd.
Under 80-talet löste en del ungdomar sina
bostadsproblem genom att ta höga lån för att kunna köpa
en bostad. Många av dem sitter i dag med skulder som de
inte kan betala.
Under 1988 beslutade statsmakterna att ett speciellt
ungdomsbostadssparande skulle inrättas. Lagen innebär att
ungdomar mellan 16 och 25 år kan påbörja bosparande och
efter tre års sparande med minst 5 000
kronor blir berättigade till bonusränta på 3 %.
Det
finns dock anledning att se över och vidga systemet
för att låta fler ungdomar delta i bosparande. Det är i detta
sammanhang viktigt att även boende i allmännyttig
hyreslägenhet får denna möjlighet.
I annan motion föreslår Vänsterpartiet att Boverket får i
uppdrag att utarbeta ett sådant statligt stöd till bosparande.
Utbildning
I sin motion om skolan redogör Vänsterpartiet för sin
syn på skolfrågorna. Där återfinns också förslag om särskild
satsning på kulturprojekt i skolan.
Vänsterpartiet återkommer i samband med vårens
aviserade propositioner om läroplan och betyg till
detaljfrågor på skolans område.
Högre utbildning
Vänsterpartiet anser principiellt att samtliga behöriga
sökande till högskolan bör beredas plats. Att utestänga
studievilliga ungdomar från högre utbildning är ett
samhällsslöseri. För att skapa en demokratisk högskola med
tillträde för alla bör studielön/hundraprocentig
studiefinansiering i någon form genomföras. Det skulle
kraftigt motverka den sociala snedrekryteringen till
högskolan och effektivisera den.
I samband med vårens högskoleproposition återkommer
vi med en utförligare genomgång av vår syn på högskolan.
Fritid
Kommunerna har ett stort ansvar för att ungdomar får
tillgång till en meningsfull fritid. De nedskärningar som görs
i många av landets kommuner motverkar detta. Fritidsoch
ungdomsgårdar läggs ner t.ex. Ett första steg för att
förbättra denna situation är att häva det kommunala
skattestoppet samt statens åtstramning av kommunernas
ekonomi. Det slutgiltiga ansvaret för ungdomsaktiviteterna
har dock kommunerna.
Konsumtion och frihet
Frihetsidealen i vårt samhälle skapas till stor del genom
reklam. Den frihet som erbjuds ungdomar heter
konsumtion. Du får nöja dig med att köpa dig fri, är
vuxenvärldens budskap. Bara du konsumerar en viss
produkt (hårschampo, partners, finnborttagningsmedel,
tunna bindor, amerikansk läsk, leopardmönstrad behå
m.m.) blir du lycklig och fri. Ungdomar invaggas på detta
cyniska sätt i tron att de har ett fritt val. Genom att se ut och
vara på ett visst sätt försöker man skapa sig en identitet och
ett egenvärde.
Eftersom skolan dåligt lyfter fram dessa frågeställningar
och sällan tar tillvara elevernas inre tankar och egenskaper,
samtidigt som det i dag är svårt/omöjligt att skapa sig en
identitet via ett stimulerande arbetsliv, blir effekterna av det
skeva konsumtionssamhället än mer påtagligt. Ihåligheten i
många ungdomars liv ökar.
Den press som konsumtionshetsen i samhället skapar
kan vara särskilt svår att stå emot som ung. Barns och
ungdomars bristande erfarenhet och godtrogenhet gör
också att ansvaret för saklig information, reklam m.m. vilar
tungt på producenten.
Gång på gång har dock kreditmarknaden, bankerna,
reklambranschen och deras finansiärer m.fl. visat att man
nonchalerar detta ansvar. Unga människors otrygghet och
naivitet har exploaterats intill sista blodsdroppen. Kläder
har sålts med hjälp av anorektiska modeller,
stereoapparater med hutlösa kreditvillkor och bostadsrätter
med förljugna räntekalkyler.
Under rådande ekonomiska läge är det än mer angeläget
att hela samhället tar ansvar för att stödja unga människor
till ett reellt fritt val. Satsningar på upplysning och
information är helt grundläggande, men för dem som redan
drabbats av en konkursmässig ekonomi krävs det mer
direkta insatser. Det finns anledning att befara att
ungdomar drabbats särskilt hårt av 80-talets naiva tro på
den ekonomiska utvecklingen. Det var lätt att få banklån
utan teckning. För detta bär bankväsendet och andra
finansiella institutioner ett tungt ansvar.
Vänsterpartiet anser att det är rimligt att banker,
kreditinstitut m.fl. tar ett extra stort ansvar för ekonomiska
transaktioner med ungdomar.
Justitiedepartementet har aviserat att ett förslag om en
särskild skuldsaneringslag är under utarbetande. I en sådan
lag bör ingå en särskild skuldsaneringsnämnd eller fond för
extremfallen, där ungdomar kan ingå.
Kroppsideal
Via reklam och exploaterande ungdomskultur skapas
kropps- och människoideal, som ytterligare undergräver
unga människors handlingsfrihet och självständighet. Killar
ska vara stora, muskulösa och hårda (med anabola steroider
kan man bli herre över sitt eget liv). Tjejer ska vara smala
och slanka (anorexi och bulimi är uttryck för denna
förvridna bild).
Dessa fenomen är inte uttryck för dumhet eller fåfänga,
och kan inte reduceras till individualpsykologiska problem
eller rena sjukdomstillstånd. I stället är det ett rationellt
svar på det som samhället förväntar sig av unga män och
kvinnor. Förvridna kroppsideal skadar stora grupper av
ungdomar och får svåra konsekvenser för såväl samhället
som individen (inkomstbortfall, sjukvård, polisingripanden
m.m.). Därför är problemen med t.ex. anorexi och bulimi
ett samhällsproblem som har sin plats i rikspolitiken precis
som narkotikabekämpning, prostitutionsfrågor och rasism.
ERK -- etiska rådet mot könsdiskriminerande reklam --
är ett frivilligt, självsanerande organ inrättat av
reklambranschen. Ett av dess syften är att motverka
inrättandet av bindande lagstiftning mot
könsdiskriminerande reklam.
Vi anser att det nu är dags att inrätta en lagstiftning mot
könsdiskriminerande reklam och reklam som direkt eller
indirekt uppmuntrar till hälsofarligt beteende. En sådan
lagstiftning bör föregås av en utredning där man särskilt
studerar reklamens effekter på barn och ungdomar och tar
ställning till ev. motverkande åtgärder (t.ex. varningstexter
på reklam som medvetet appellerar till unga kvinnors
smalhetskomplex).
Sexuella övergrepp på ungdomar
Övergreppen på ungdomar blir allt fler samtidigt som
samhället inte längre prioriterar satsningar på ungdomars
problem. Trots att problemen med t.ex. sexuella övergrepp
och tonårsvåldtäkter blivit allmänt kända satsas det alltför
lite resurser och kraft till konkreta åtgärder.
Sexualbrott har höga mörkertal och mörkertalen för
sexualbrott mot barn, särskilt incestbrott mot flickor, är
ännu högre. År 1987 anmäldes 600 incestbrott vilket
innebär en dubblering sedan år 1982. Vissa undersökningar
uppskattar att mellan 1 och 2,5 procent av landets kvinnor
blivit utsatta.
Våldtäkt på unga flickor är ett annat stort problem.
Larmrapporter har visat att toleransen mot sexuella
övergrepp på flickor ökat hos tonårspojkar och att
gängvåldtäkter på fester, ofta i samband med alkohol, blivit
allt vanligare.
Den hjälp och det stöd som unga kvinnor får efter att ha
blivit utsatta för våldtäkt är även de bristfälliga.
Skuldkänslor och förträngningar har lett till att graviditet till
följd av våldtäkt inte upptäckts ''i tid'', vilket i några fall lett
till att kvinnor tvingats genomgå hela graviditeter.
Vänsterpartiet ser det som helt oacceptabelt att unga
kvinnor/flickor inte automatiskt ges möjligheten att
undanröja risken för graviditet vid våldtäkt.
Många unga anmäler dock aldrig övergreppen till
polisen (av rädsla, skuldkänslor etc.) och står därför helt
utan hjälp och stöd. För dem bör ungdomsmottagningarna
kunna fungera som alternativ.
Informationen till och rutinkontrollerna av unga kvinnor
måste intensifieras vad gäller sexuella övergrepp. En
anmälan om våldtäkt bör automatiskt leda till en tidig
möjlighet till graviditetstest och/eller abortpiller.
I likhet med informationen om hiv/aids bör
kunskapsspridningen om sexuella övergrepp intensifieras,
framför allt i förebyggande syfte. Ansvaret för detta bör
ligga på Socialstyrelsen.
Vänsterpartiet föreslår också att ett centrum för barn
och ungdomar som utsatts för incest och andra sexbrott
inrättas, där terapeutisk behandling, forskning,
utvecklingsarbete och kunskapsspridning skall kunna
genomföras.
Dagens ungdomsmottagningar bör byggas ut för att bl.a.
kunna fungera som länk mellan ungdomar och skola. De
bör också kunna fungera som kontaktpunkt för t.ex.
ungdomar som inte anmäler våldtäkt/sexuella övergrepp.
Droger
Vi vet att drogproblemen ökar i kristider. En otrygg
tillvaro leder till att det blir lättare att ta sin tillflykt till
droger. Ändå har de stora satsningar på ANT-information
som gjordes under 80-talet inte följts upp av jämförbara
satsningar på dagens ungdomar. Det har tagit lång tid för
kunskaper om nya droger som crack och ecstasy att få fäste.
Det kollektiva minnet hos ungdomar är kort, varje ny
generation måste få information om drogers
skadeverkningar. Samtidigt ändras trender och beteenden
bland ungdomar snabbt. Vuxenvärlden måste vara beredd
att ständigt följa upp och förändra sina utgångspunkter.
Den drog som var den stora faran för tio år sedan kan vara
marginellt förekommande i dag.
Ungdomsmottagningarna utvecklades till en början
främst för att nå unga flickor med
preventivmedelsrådgivning, sexrådgivning m.m. Efterhand
kom verksamheten att breddas och riktas till båda könen
(arbetslag för utslagna, uppsökande verksamhet m.m.).
Vänsterpartiet anser att det rådande samhällsläget och
risken för ökande ungdomsproblem gör det angeläget att ge
ungdomsmottagningarna förnyad prioritet och resurser för
att utveckla arbetet med missbruk bland ungdomar.
Vänsterpartiet föreslår därför att riksdagen anslår 7.5
miljoner kr. utöver regeringens förslag för utveckling av
ungdomsmottagningarna.
Våld
Det grova våldet ökar bland ungdomar; dvs. i realiteten
bland pojkar och unga män, och allt fler unga män säger sig
känna ett behov av att försvara sig med vapen (knogjärn,
kniv m.m.) när de rör sig offentligt. På video och film, i TV
och i tidningar beskrivs samtidigt ett allt brutalare samhälle
vilket naturligtvis påverkar barn och ungdomar.
Ett accelererande problem gäller missbruket av anabola
steroider bland unga män. Låga priser, god tillgång och
snabb effekt har spritt denna drog över landet i rekordfart.
Vänsterpartiet är positivt till de satsningar som nu görs för
att kartlägga och få bukt med missbruket av anabola
steroider. Det är dock orimligt att unga mäns problem
snabbt ges stora resurser medan unga kvinnors missbruk av
framför allt mat, kräkmedel, bantningskurer m.m. ägnas ett
betydligt mindre politiskt intresse. Det våld som unga
kvinnor riktar mot sig själva är minst lika utbrett, troligen
mer, än det våld som pojkar utövar på varandra.
Det är nu dags för en resursförstärkning av satsningarna
mot anorexi och bulimi. Den utredning som Socialstyrelsen
nu genomför är bra, men tydliga fakta talar för att vi väl
känner till behovet av konkreta insatser.
Det finns stora behov av resurser för konkret
verksamhet mot anorexi och bulimi, det kan gälla
utvecklingsgrupper för anorektiker/bulimiker, skolprojekt,
kommunala informationsinsatser, landstingsprojekt m.m.
Vänsterpartiet föreslår därför att riksdagen anslår 5
miljoner kr. för att i projektform genomföra konkreta
åtgärder mot anorexi och bulimi.
Skolan bör också kopplas in på denna fråga och det nya
förslaget till läroplan innefatta en integrering av könssociala
perspektiv på undervisning i ämnen som idrott och hälsa,
hemkunskap, biologi, bild etc. Detta bör riksdagen ge
regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen utarbetar ett samlat
ungdomspolitiskt förslag enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bankers och kreditinstituts
ansvar för kreditgivning till ungdomar,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilda satsningar på
ungdomars ekonomi vid utarbetandet av förslag till särskild
skuldsaneringslag,2
4. att riksdagen begär att regeringen utreder frågan om
lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam och reklam
som direkt eller indirekt uppmuntrar till hälsofarligt
beteende enligt vad i motionen anförts,2
5. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att se över reklamens effekter på
barn och ungdomar och lämna förslag på eventuellt
motverkande åtgärder enligt vad i motionen anförts,2
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om intensifierad information till
ungdomar om sexuella övergrepp,
7. att riksdagen begär att regeringen utarbetar förslag till
lag om att anmälan om våldtäkt automatiskt skall leda till en
tidig möjlighet till graviditetstest och/eller abortpiller enligt
vad i motionen anförts,
8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning i syfte
att inrätta ett rikscentrum för barn som utsatts för
sexualbrott,
9. att riksdagen till Bidrag till central och lokal
ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar 7
500
000 kr utöver vad regeringen föreslagit för utveckling av
ungdomsmottagningar enligt vad i motionen anförts,3
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge ungdomsmottagningarna
resurser för att utveckla arbetet med missbruk bland
ungdomar,
11. att riksdagen till Bidrag till central och lokal
ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar 5
000
000 kr utöver vad regeringen föreslagit för insatser mot
anorexi och bulimi enligt vad i motionen anförts,3
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en integrering av könssociala
perspektiv i undervisning i idrott och hälsa, hemkunskap,
biologi, bild etc. med särskild betoning på förebyggande av
anorexi och bulimi.4
Stockholm den 24 januari 1993
Gudrun Schyman (v)
Bertil Måbrink (v)
Rolf L Nilson (v)
Björn Samuelson (v)
Lars Werner (v)
Eva Zetterberg (v)
Berith Eriksson (v)
1 Yrkande 2 hänvisat till NU
2 Yrkandena 3--5 hänvisade till LU
3 Yrkandena 9, 11 hänvisade till KrU
4 Yrkande 12 hänvisat till UbU