Motion till riksdagen
1992/93:So287
av Torgny Larsson (s)

Vuxendövtolkar


Det råder brist på vuxendövtolkar i Sverige. Deras
uppgift består i att hjälpa personer som fått en hörselförlust
efter språkinlärningen, en grupp som inte skall hopblandas
med dem som fötts döva. De flesta s.k. vuxendöva är i den
övre medelåldern eller äldre och utgör ungefär 4 000--5 000.
En 
utbildad vuxendövtolk har i regel genomgått en
utbildning på mellan 32 och 60 veckor. I utbildningen ingår
skrivmaskinsträning, MHS (Mun- och Handsystemet, ett
avläsestöd där man med ena handens fingrar visar olika
ljud), psykologi, svenska, samhällskunskap,
handikappkunskap m.m. Dessutom kan en utbildad
vuxendövtolk ha andra kommunikationsmetoder än
skrivtolkning. Vid skrivtolkning används flera olika
metoder.
För att kunna ge vuxendöva ett så gott stöd som möjligt
behövs utbildade vuxendövtolkar. Handikapputredningen
rekommenderade att varje tolkcentral skall ha en
vuxendövtolk anställd, en rekommendation som många
landsting tyvärr ej fullföljt. Det behövs således åtgärder
som leder till att fler vuxendövtolkar utbildas och anställs.
Därför bör åtgärder vidtagas som stimulerar anställning
och användning av utbildade vuxendövtolkar i stället för
icke utbildade s.k. skrivtolkar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vuxendövtolkar anställs i
tillräcklig omfattning vid landstingens tolkcentraler.

Stockholm den 26 januari 1993

Torgny Larsson (s)