Inrättande av nykterhets- och narkotikanämnder i kommunerna
Alkohol- och narkotikapolitiken måste motiveras utifrån
solidaritet och omtanke om medmänniskan. En
framgångsrik politik ska vara inriktad på att stärka
individens självkänsla. En trygg och harmonisk uppväxt, ett
meningsfullt arbete, stimulerande social och kulturell
gemenskap är den bästa hjälpen och det säkraste stödet i
kampen mot alkoholism och narkomani.
Alkoholskadorna utgör ett av våra stora
folkhälsoproblem och medför omfattande sociala problem.
Mellan 300 000
och 500 000
svenskar är i dag beroende av alkohol. Dödligheten
bland missbrukare är mycket hög, ca 15--20 per dygn, och
gruppen alkoholberoende tenderar att öka.
Det finns ett samband mellan alkohol- och
narkotikaproblem, utslagning på arbetsmarknaden och
andra sociala missförhållanden. Långvarig arbetslöshet
ökar risken för missbruk, och missbruk försämrar
möjligheterna att få ett nytt jobb.
Forskare har de senaste åren sökt uppskatta de totala
samhällskostnaderna för alkohol och narkotika. Enbart
alkohol beräknas kosta samhälle och enskilda ca 100
miljarder kronor per år. Detta motiverar naturligtvis
ordentliga insatser men det mänskliga lidandet och de
tragedier som den drogskadade och dennes omgivning
drabbas av är dock det viktigaste motivet för en kraftfull
drogpolitik.
När våra gränser i framtiden öppnas mer och mer och en
fullständigt fri rörlighet för varor och personer genomförts,
kommer sannolikt gränshandeln med alkoholdrycker att
öka och narkotikapreparat snabbare spridas mellan
länderna. Det blir därför nödvändigt att ytterligare utveckla
och förstärka allt det förebyggande arbete som i dag bedrivs
i vårt land.
1954 kom en lag om nykterhetsvård (SFS 1954:579) som
trädde i kraft 1 oktober 1955. Däri sägs bl.a. att i varje
kommun skall finnas en kommunal nykterhetsnämnd som
ska stå under tillsyn av socialstyrelsen. Uppgifterna var
att söka förebygga och motverka onykterhet och
dryckenskap genom upplysningar, råd och anvisningar till
försäljare av alkoholhaltiga drycker samt genom åtgärder
mot olovlig befattning med sådana drycker att verka för
nykterhetsfrämjande åtgärder genom framställningar och
yttranden till vederbörande myndigheter att tillhandagå
enskilda personer med de råd och upplysningar som äger
samband med nämndens uppgifter.
Nykterhetsnämndernas åligganden innebar bl.a. att
avge yttrande angående körkortsansökan att skyndsamt
låta verkställa undersökning när nämnden fått kännedom
om att någon använt akoholhaltiga drycker till uppenbar
skada för sig eller annan att om det framgår av
nykterhetsnämnds undersökning att en person missbrukar
alkoholhaltiga drycker ''skall nämnden där så prövas
erforderligt och gagneligt, söka bibringa honom insikt om
vådan av alkoholmissbruk samt vidtaga för hans rättelse
lämpade hjälpåtgärder''.
Drogskadornas omfattning och svårighetsgrad motiverar
att man återinför en speciell nämnd i våra kommuner. De
gamla nykterhetsnämnderna hade, när de fungerade som
bäst, en god överblick över åtgärderna för de
alkoholskadade. Genom att inrätta en sådan nämnd skulle
socialnämnden avlastas mycket arbete och samhället skulle
genom detta ytterligare markera att alkohol- och
narkotikamissbruket ger svåra samhällsekonomiska och
sociala konsekvenser, vilket måste tas på djupaste allvar i
välfärdssamhället.
En nykterhets- och narkotikanämnd skulle snart få god
kompetens och kunskap och innebära en kraftfull
förstärkning av samhällets drogpreventiva insatser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av nykterhets- och
narkotikanämnder i kommunerna.