Motion till riksdagen
1992/93:So274
av Bert Karlsson (nyd)

Förutsättningarna för den s.k. Hallstahammarmodellen


Den s k Hallstahammarmodellen har fått sitt namn efter
Hallstahammar kommun och går ut på att socialbidrag inte
skall betalas ut utan någon form av motprestation.
I Hallstahammar hade man bl a problem med en stor
grupp blandmissbrukare som vandrade in och ut på torken,
in och ut på fängelser. Det förekom också hot mot anställda
på socialbyrån. Hallstahammarmodellen innebär alltså att
den som är arbetslös och får socialbidrag ska arbeta i
kommunens tjänst eller utföra s k 
samhällstjänst. Tanken bakom modellen, som märkligt
nog socialdemokraterna i Hallstahammar står för, är att
man inte skall få socialbidrag utan att göra något.
Den grundläggande filosofin delar också Ny demokrati.
Att få bidrag utan motprestation är förnedrande och
passiviserande. Det är ett tydligt tecken på att man inte
behövs, inte är efterfrågad. Ett sådant bidragssystem, vilket
för övrigt kännetecknar hela det svenska
socialförsäkringssystemet, skapar beroenden och främjar
inte det enskilda initiativet -- entreprenörsandan som ju i
grunden finns hos varje människa.
Verksamheten finansieras inom kommunens ram.
Socialbidragskostnaderna har minskat reellt sett.
Det svenska bidragssystemet kommer nu att
konfronteras med de europeiska systemen inom EG.
Konfrontationen kommer att bli förödande för Sverige. De
öppna gränserna med en fri rörlighet av personer, kapital,
varor och tjänster kommer snabbt att visa att den svenska
passiviserande bidragsmodellen inte håller måttet, eftersom
den i grunden gynnar oföretagsamhet och också kan leda till
en parasiterande tillvaro.
Det är oundgängligen nödvändigt att det svenska
systemet förändras och anpassas till vad som gäller ute i
Europa, de svenska konkurrentländerna, annars kommer vi
på efterkälken och drabbas av stora ekonomiska och sociala
problem. Det nuvarande bidragssystemet är helt enkelt för
dyrt.
Om vi inte snabbt gör något radikalt, dvs tar itu med
problemen redan idag, blir det våra barn och barnbarn,
kommande generationer, som måste betala för vår
överkonsumtion och slapphet. Vi konsumerar nu och
vältrar över skuldbördan på barnen att betala i framtiden.
Omtanken och omsorgen om barnen innebär alltså att vi
måste göra något. Vi måste alla inse, att vi måste spara. Vi
måste finna bättre sätt att hushålla med våra begränsade
resurser. Slöseriet med skattebetalarnas pengar måste få ett
snabbt slut. Flera åtgärder måste vidtas för att rätta till
systemfelen. Det gäller bl a grundläggande förändringar i
socialförsäkringssystemet, sänkt skattetryck, minskat
bistånd.
Mot den bakgrunden är Hallstahammarmodellen värd
att pröva i större omfattning. Men Hallstahammarmodellen
är här ingen ny företeelse. Den har faktiskt funnits i snart
10 år. Justitieombudsmannen (JO) har granskat den och
kommit fram till att den är förenlig med socialtjänstlagen.
Socialstyrelsen har intagit en avvaktande hållning. Trots
sina fördelar har modellen inte fått någon nämnvärd
spridning. Naturligtvis har den utsatts för kritik från
förståsigpåare, ''socialpolitisk skandal'' och ''tongångar från
1800-talet'', men i Hallstahammar har man genom åren
ihärdigt försvarat sin modell från allsköns hätska angrepp.
Hallstahammarmodellen innehåller fem grundläggande
funktioner för den enskilde. Arbetet ger tidstruktur,
kontakt med andra människor, länkar människan till
samhället, ger status och identitet samt stärker och
uppmuntrar mänsklig aktivitet.
Målen för verksamheten i Hallstahammar är också enkla
och lättbegripliga:Ingen skall uppbära socialbidrag på
grund av arbetslöshetArbete skall användas som ett
betydelsefullt inslag i socialmetodiken
Det här innebär konkret att de som får socialbidrag på
grund av arbetslöshet och inte kan få arbete på annat sätt
erbjuds ett arbete som socialbyrån ordnar. Arbetet skall
vara meningsfullt och anpassat till vars och ens
förutsättningar och önskemål. Lön utbetalas i form av
socialbidrag och en stimulanspeng på 25 kronor per dag.
Den som inte tar ett erbjudet arbete kan vägras
socialbidrag. En nackdel med systemet är att arbetet inte
ger ATP-poäng, rätt till sjukpenning eller
anställningstrygghet.
Hallstahammarmodellen visar att man på ett effektivt
och mänskligt sätt kan motverka passiv långtidsarbetslöshet
och drogmissburk, dvs stora framtida kostnader för
samhället. Klienterna, om man får kalla dem så, är
genomgående också mycket positiva till verksamheten.
Sverige har nu kommit ikapp Hallstahammarmodellen.
Det är hög tid att införa modellen i flera kommuner i landet.
För den enskilde innebär Hallstahammarmodellen ett
personligt ansvar som ger personlig frihet och
utvecklingsmöjligheter.
Ny demokrati har föreslagit att Hallstahammarmodellen
införs i flera kommuner i landet. Förslaget har på sina håll
mött viss tvekan från rättslig synpunkt. Man menar att
Hallstahammarmodellen inte skulle vara förenlig med
socialtjänstlagen. Vidare bör det också bli möjligt att
engagera enskilda företag och det privata näringslivet i
verksamheten och att låta dem föreslå och anvisa
arbetsuppgifter samt ställa arbetsplatser till förfogande.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att göra sådan ändring i
socialtjänstlagen att det inte råder någon tvekan om att den
s.k. Hallstahammarmodellen är helt laglig,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bredda förutsättningarna för
den s.k. Hallstahammarmodellen till att även omfatta
enskilda företag och det privata näringslivet, och att låta
företagare och näringsliv föreslå och anvisa arbetsuppgifter
samt ställa arbetsplatser till förfogande.

Stockholm den 25 januari 1993

Bert Karlsson (nyd)