Tobaksbrukets samlade skadeverkningar är ett av
nutidens största folkhälsoproblem.
Världshälsoorganisationen (WHO) har uppskattat att minst
tre miljoner människor i världen dör årligen till följd av
tobaksbruk. Av dessa inträffar ungefär en halv miljon i
Europa och 10 000 i Sverige.
Tobaksrökningens skadeverkningar är välkända och
omfattar lungcancer och en rad andra cancerformer, hjärt-
kärlsjukdom, kroniska lungsjukdomar, magsår,
benskörhet, ryggbesvär, allergier och fosterpåverkan samt
hudförändringar. Också smak, lukt och tänder påverkas.
Kvinnors åldrande påskyndas.
På senare år har skadeverkningar till följd av passiv
rökning uppmärksammats alltmer. Utöver fosterskador
skall läggas att barn till rökande föräldrar oftare insjuknar i
sjukdomar i andningsorganen. Lungcancer till följd av
passiv rökning är en annan risk. Allergier är ytterligare en
komplikation.
Riskerna förenade med användning av snus är mindre
väl kartlagda bl.a. beroende på att snusbruket är mindre
utbrett i världen. Den vanebildande effekten är dock
ovedersäglig och högre än för tobaksrökning. Nikotin är ett
av de mest beroendeframkallande medel vi känner till.
Forskning pågår i Sverige för att belysa vilka andra risker
användning av snus medför. Vi anser det angeläget att
denna forskning fortsätter.
Användningen av tobak
Andelen dagligrökare i Sverige i åldersgruppen 16--84 år
har minskat från 35 procent bland män 1980/81 till 26
procent 1990/91 (ULF/SCB). Motsvarande siffror för
kvinnor är 28 resp 25 procent. Denna nedgång är
naturligtvis positiv men bryter man ner siffrorna på
åldersgrupper finner man en oroande bild. Det är framför
allt är unga människor som röker och kvinnorna är i
majoritet. I åldersgruppen 16--24 år röker 16 procent av
männen och 22 procent av kvinnorna. I gruppen 25--34 år
har siffrorna ökat till 26 resp 30 procent och i gruppen 35--
44 år 33 resp 34 procent.
Rökvanorna bland gravida kvinnor i olika åldersgrupper
har sammanställts för 1991 genom
mödrahälsovårdcentralernas försorg. Siffrorna visar på
betydande variationer. Högsta andelen rökare bland
gravida återfanns på Gotland och i Gävleborg: 29 procent.
Uppsala låg lägst med 20 procent. I de yngsta
åldersgrupperna upp till 19 år sågs så höga siffror som 54
procent (Norrbotten) och 52 procent (Älvsborg). Lägst låg
Stockholm och Jämtland med 33 procent. Med tanke på de
risker för fostret som moderns rökning innebär är dessa
siffror ytterst oroande.
Tobaksbruket måste minska
Vad görs internationellt
WHO (Europa) har satt som mål att till år 2000 öka
andelen icke-rökare till minst 80 procent av befolkningen
och att skydda icke-rökare från ofrivillig exposition för
tobaksrök. Operativa delmål är:så få som möjligt skall
någonsin börja använda tobak, så många som möjligt
skall sluta använda tobak, ingen skall mot sin vilja
utsättas för obehag eller hälsorisk av tobaksrök i
gemensamhetsmiljöer, samhället skall utformas så att
miljön stöder valet att inte använda tobak.
Som exempel på andra insatser för att minska
tobaksbruket kan nämnas följande:
Inom den europeiska gemenskapen läggs mycket stor
vikt vid insatser mot tobaksbruk. Sedan 1986 finns en
särskild kommission inom EG bestående av ländernas
ledande cancerforskare vilka arbetar i kampen mot cancer.
Sverige ingår i kommissionen. Den har lagt fram ett mycket
ambitiöst handlingsprogram med titeln ''Europe against
cancer'' som bl.a. innehåller 14 långtgående åtgärdsförslag
för att begränsa tobaksbruket.
EG:s ministerråd har utfärdat en rekommendation till
medlemsländerna om införande av ett konsumentindex där
alkohol och tobak räknas ifrån. Motivet bakom
rekommendationen är enligt uppgift att prispolitik i
konsumtionsdämpande syfte skall kunna bedrivas utan att
detta skall behöva lyfta bokförd inflation i länderna. Vi
anser att Sverige bör följa denna rekommendation.
Europarådet har formulerat tio budord för kampen mot
cancer, där första budordet lyder:
1. Rök inte. Rökare: sluta fortast möjligt och rök inte i
närvaro av andra.
I England har man 1992 beslutat om ett nytt
hälsopolitiskt program: ''The Health of the Nation''. Här tar
man upp kampen mot rökningen som en av de mest
högprioriterade åtgärderna. Det innebär bl.a. att
tobaksskatten skall bibehållas minst på dagens nivå. Vidare
satsar man speciellt på att förebygga att ungdomar börjar
röka och att förmå gravida kvinnor att sluta. Tillsynen av
åldersgränsen för köp av tobaksvaror (16 år) intensifieras.
Också Norge, Finland och Irland har 16-årsgräns för
tobaksköp.
Rökfria miljöer
Finland och Norge har lagstiftning om rökfria miljöer i
offentliga lokaler och/eller arbetsplatser. Nu senast har även
Frankrike infört en lag om rökfria miljöer. Det gäller både
offentliga lokaler och arbetsplatser. Preliminära rapporter
säger att lagen redan lett till väsentliga förbättringar på
arbetsplatser och i lokaler som teatrar, museer och liknande
medan lagen däremot ännu inte fått genomslag på t.ex.
barer och caféer.
Den 7 januari i år offentliggjorde USA:s
miljövårdsmyndighet, Environmental Protection Agency,
en officiell rapport som klassificerar tobaksrök som
''cancerframkallande ämne, klass A'', dvs. i samma kategori
som t.ex. asbest, radon och bensen. USA:s
arbetsmarknadsminister har som följd av detta beslut
uppdragit åt den amerikanska arbetarskydsstyrelsen OSHA
(U.S. Occupational Safety and Health Administration) att
snarast utarbeta förslag till regleringar av rökningen på
arbetsplatser.
I USA är arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön mycket
tydligt. En arbetstagare som skadats av passiv rökning kan
stämma sin arbetsgivare på betydande skadestånd. Inför
dessa framtidsutsikter är det många företag som redan
infört helt rökfri arbetsmiljö. Antalet kommer säkerligen
att öka efter klassningen av tobaksrök som klass A
carcinogen.
I Kanada trädde en ny lag i kraft den 1 januari 1993
vilken bl.a. innehåller följande:femtio procent av
platserna på barer och restauranger måste vara reserverade
för icke-rökare (mot tidigare 30 procent).teatrar måste
vara helt rökfria, även foajéerna,alla inomhuslokaler för
idrott inklusive korridorer, foajéer m.m.,alla sjukhus,
sjukhusmottagningar och övriga lokaler för hälso- och
sjukvård skall vara rökfria.
I Sverige utgav arbetarskydsstyrelsen och socialstyrelsen
gemensamt år 1983 allmänna råd om begränsning av
rökning på arbetsplatserna. På många håll har också arbetet
för rökfria lokaler kommit mycket långt, t.ex. i det dryga
tiotal landsting som redan infört en helt rökfri arbetsmiljö
inom hälso- och sjukvården. På många håll återstår dock
stora problem.
Reklam
Förbud mot tobaksreklam finns i ett antal länder inom
och utom EG. Som exempel kan nämnas Finland, Island,
Norge, Frankrike, Italien, Portugal, Canada, Thailand,
Australien och Nya Zeeland. I Frankrike och Tyskland har
juridisk expertis slagit fast att ett totalförbud mot
tobaksreklam inte strider mot grundlagen.
Inom EG diskuteras för närvarande ett förslag till
direktiv om totalförbud mot direkt och indirekt
tobaksreklam. Förslaget har redan godkänts av EG-
parlamentet vid en första behandling men EG:s
hälsovårdsministrar har ännu inte beslutat godkänna
direktivet.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att man i många
ledande industriländer ligger före oss när det gäller att nå
WHO-målen.
Det här behöver göras i Sverige
Högsta prioritet har insatser för att förhindra att barn
och ungdom börjar använda tobak. Särskilt viktigt är det att
flickor och unga kvinnor inte börjar röka med tanke på
riskerna för fostret vid en eventuell graviditet.
Det finns de som hävdar att rökning är den enskildes
ensak och att rökning hör ihop med den enskildes frihet och
egen vilja. Detta är en myt. Tvärtom leder tobaksbruket hos
flertalet till nikotinberoende och därmed ofrihet.
När det gäller debut och befästande av tobaksvana är det
en rad specifika bakgrundsfaktorer som är avgörande:
föräldrars, syskons och kamraters tobaksvanor
kamrattryck -- självständighet kunskap/kunskapsbrist
om hälsorisker kunskap/kunskapsbrist angående
debutens mekanismer attityder till hälsa/livsstil bilden
av rökning/rökare sociala för/nackdelar av tobaksbruk
tobakens tillgänglighet tobakspris tobaksreklam.
Debutprocessen kan inledas och påskyndas av följande
faktorer: kamrater påverkar -- kamrattryck kamrater
bjuder på tobak arbetskamrater/andra vuxna bjuder
tobaksbruket är ett inslag i miljön och kulturen på
arbetsplatsen eller i gruppen.
Den grundläggande strategin för att förhindra
tobaksdebut blir således att påverka alla dessa faktorer.
Information och ut- samt fortbildning av alla de
nyckelgrupper som kommer i kontakt med ungdomarna:
föräldrar, lärare, ungdoms- och fritidsledare, hälso- och
sjukvårdspersonal, journalister och -- inte minst viktigt --
tongivande ungdomar är några av de viktigaste åtgärderna.
Skolans förebyggande insatser måste få hög prioritet och
utrymme på skolschemat. Särskild vikt måste läggas vid att
nå de ungdomsgrupper som vi vet i dagsläget röker mycket,
nämligen de som kommer från socialt svaga miljöer.
Eftersom majoriteten rökare börjar röka före 20 års
ålder och många studier visar att tobaksrökning medför
större risker ju tidigare rökdebuten sker är det utöver
ovanstående insatser viktigt att införa en åldersgräns för
inköp av tobak. Norge, Finland, England och Irland har ju
som ovan nämnts en minimiålder för inköp av tobak på 16
år. Vi anser att även Sverige bör införa en åldersgräns för
köp av tobak och att den liksom i övriga länder bör sättas
till 16 år.
Ett totalt reklamförbud är en annan nödvändig åtgärd
för att minska tobaksbruket. Tobaksreklamen håller myten
levande om tobaken som en harmlös produkt och en del av
vår tillvaro. Nyligen framlagda vetenskapliga rapporter från
såväl Sverige som England visar att reklamen ökar
tobakskonsumtionen och att ett förbud mot reklam bidrar
till att minska eller i varje fall dämpa tobaksbruket. Ett
reklamförbud måste även omfatta smygreklam, eftersom
erfarenheten visat att tobaksbolagen i länder med
reklamrestriktioner i stället marknadsför sitt varumärke på
kläder, vid sportevenemang etc. Därmed kringgås syftet
med reklamförbud.
Det har hävdats att ett förbud mot tobaksreklam skulle
strida mot yttrande- och tryckfriheten. En utredning redan
i början av 70-talet ledde emellertid till att det i
Tryckfrihetsförordningen infördes en särskild klausul som
fastslår att förbud mot reklam för tobak (och alkohol) kan
införas i lag utan hinder av denna grundlag.
Ett annat argument mot svenskt reklamförbud som
ibland anförs är att ett sådant inte skulle minska rökningen
utan enbart gynna utländska märken. Ofta påstås att
svenska tobaksvaror skulle vara mindre skadliga än
utländska. Detta är inte sant. Farhågorna om minskning för
inhemska märken baseras på feltolkad statistik från Norge
och Finland. Svensktillverkade cigaretter är inte på något
sätt mindre farliga än utländska.
Allt talar således för att reklamförbud mot tobak kan
och bör införas.
När det gäller att bryta ett etablerat tobaksbruk är det
framför allt vuxna som berörs. De bakgrundsfaktorer som
dominerar är följande:beroendeskap, omgivningens
tobaksvanor och -regler, socialt tryck,
kunskap/kunskapsbrist om hälsorisker,
kunskap/kunskapsbrist om tobaksavvänjningens
mekanismer, attityder till hälsa/livsstil, sociala
för/nackdelar av tobaksbruk, tobakens tillgänglighet,
tobakspris, tobaksreklam.
Faktorer som kan leda till att man slutar använda tobak
är:råd att sluta (anhöriga, hälso- och sjukvård m.fl.),
självupplevda hälsoskador, prishöjningar, andra i ens
närhet slutar, ny kunskap om hälsoskador, rökregler
införs eller skärps, t.ex. på arbetsplatsen.
Åtgärder som är viktiga att vidta för att åstadkomma att
man slutar röka utgörs av informationsåtgärder,
behandlingsinsatser och regleringar. Det innebär
sammanfattningsvis att det behövs:utbildning och annan
informationsverksamhet som leder till ökad kunskap och
påverkar såväl attityder som opinionen, lättillgängligt
rökslutarstöd, rökfria miljöer, prispolitik, förbud
mot tobaksreklam och andra restriktioner i
marknadsföringen, andra åtgärder som begränsar
tillgängligheten.
Med tanke på de problem för allergiker och andra som
tobaksrök för med sig anser vi att rätten till en rökfri miljö
är en självklarhet och måste värnas. Vi anser därför att vi
behöver en tobakslag som innebär rökfrihet på
arbetsplatser och i offentliga lokaler där flera vistas. Lagen
skall också innehålla reklamförbud och åldersgräns (se
ovan).
I samband med krispaketet hösten 1992 höjdes
tobakspriset. Vi anser att pris- och skattepolitiken också i
fortsättningen måste spela en betydande roll i ett trovärdigt
hälsopolitiskt program mot tobak. Regelbundna
prishöjningar på tobaksvaror är ett viktigt instrument för att
minska tobakskonsumtionen och måste genomföras.
Eftersom insatserna för att förebygga tobaksdebut och
att ge rökslutarhjälp är kostnadskrävande anser vi att en
avgift på 5 öre per cigarett bör tas ut för att bekosta dessa
insatser liksom den forskning som behövs för att klarlägga
snusets risker och vilka metoder som är mest effektiva för
att minska tobaksbruket.
Vi anser att regeringen snarast bör återkomma till
riksdagen med den proposition om åtgärder mot
tobaksbruk man för länge sedan aviserat och att den
innehåller förslag i överensstämmelse med det vi framfört i
denna motion.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om information och utbildning om
tobakens skadeverkningar till ungdomar och vuxna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en åldersgräns på 16 år för inköp
av tobaksvaror,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om reklamförbud för tobaksvaror,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rökslutarstöd,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bestämmelser om rökfria lokaler,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en avgift på 5 öre per cigarett för
att bekosta information om tobakens skadeverkningar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning om snus,1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utesluta tobak ur
konsumentprisindex,2
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om höjning av tobakspriserna.3
Stockholm den 22 januari 1993
Barbro Westerholm (fp)
Isa Halvarsson (fp)
Elisabeth Fleetwood (m)
Inger René (m)
Karin Israelsson (c)
Marianne Jönsson (c)
Margareta Viklund (kds)
Margareta Winberg (s)
Kristina Svensson (s)
Maj Britt Theorin (s)
Gudrun Schyman (v)
Eva Zetterberg (v)
1 Yrkande 7 hänvisat till UbU
2 Yrkande 8 hänvisat till FiU
3 Yrkande 9 hänvisat till SkU