Tobak, ett av de största hälsoproblemen
Tobaksbrukets samlade skadeverkningar är ett av nutidens största folkhälsoproblem. Världshälsoorganisationen (WHO) har uppskattat att minst tre miljoner människor i världen dör årligen till följd av tobaksbruk. Av dessa inträffar ungefär en halv miljon i Europa och 10 000 i Sverige.
Tobaksrökningens skadeverkningar är välkända och omfattar lungcancer och en rad andra cancerformer, hjärt- kärlsjukdom, kroniska lungsjukdomar, magsår, benskörhet, ryggbesvär, allergier och fosterpåverkan samt hudförändringar. Också smak, lukt och tänder påverkas. Kvinnors åldrande påskyndas.
På senare år har skadeverkningar till följd av passiv rökning uppmärksammats alltmer. Utöver fosterskador skall läggas att barn till rökande föräldrar oftare insjuknar i sjukdomar i andningsorganen. Lungcancer till följd av passiv rökning är en annan risk. Allergier är ytterligare en komplikation.
Riskerna förenade med användning av snus är mindre väl kartlagda bl.a. beroende på att snusbruket är mindre utbrett i världen. Den vanebildande effekten är dock ovedersäglig och högre än för tobaksrökning. Nikotin är ett av de mest beroendeframkallande medel vi känner till. Forskning pågår i Sverige för att belysa vilka andra risker användning av snus medför. Vi anser det angeläget att denna forskning fortsätter.
Användningen av tobak
Andelen dagligrökare i Sverige i åldersgruppen 16--84 år har minskat från 35 procent bland män 1980/81 till 26 procent 1990/91 (ULF/SCB). Motsvarande siffror för kvinnor är 28 resp 25 procent. Denna nedgång är naturligtvis positiv men bryter man ner siffrorna på åldersgrupper finner man en oroande bild. Det är framför allt är unga människor som röker och kvinnorna är i majoritet. I åldersgruppen 16--24 år röker 16 procent av männen och 22 procent av kvinnorna. I gruppen 25--34 år har siffrorna ökat till 26 resp 30 procent och i gruppen 35-- 44 år 33 resp 34 procent.
Rökvanorna bland gravida kvinnor i olika åldersgrupper har sammanställts för 1991 genom mödrahälsovårdcentralernas försorg. Siffrorna visar på betydande variationer. Högsta andelen rökare bland gravida återfanns på Gotland och i Gävleborg: 29 procent. Uppsala låg lägst med 20 procent. I de yngsta åldersgrupperna upp till 19 år sågs så höga siffror som 54 procent (Norrbotten) och 52 procent (Älvsborg). Lägst låg Stockholm och Jämtland med 33 procent. Med tanke på de risker för fostret som moderns rökning innebär är dessa siffror ytterst oroande.
Tobaksbruket måste minska
Vad görs internationellt
WHO (Europa) har satt som mål att till år 2000 öka andelen icke-rökare till minst 80 procent av befolkningen och att skydda icke-rökare från ofrivillig exposition för tobaksrök. Operativa delmål är:så få som möjligt skall någonsin börja använda tobak, så många som möjligt skall sluta använda tobak, ingen skall mot sin vilja utsättas för obehag eller hälsorisk av tobaksrök i gemensamhetsmiljöer, samhället skall utformas så att miljön stöder valet att inte använda tobak.
Som exempel på andra insatser för att minska tobaksbruket kan nämnas följande:
Inom den europeiska gemenskapen läggs mycket stor vikt vid insatser mot tobaksbruk. Sedan 1986 finns en särskild kommission inom EG bestående av ländernas ledande cancerforskare vilka arbetar i kampen mot cancer. Sverige ingår i kommissionen. Den har lagt fram ett mycket ambitiöst handlingsprogram med titeln ''Europe against cancer'' som bl.a. innehåller 14 långtgående åtgärdsförslag för att begränsa tobaksbruket.
EG:s ministerråd har utfärdat en rekommendation till medlemsländerna om införande av ett konsumentindex där alkohol och tobak räknas ifrån. Motivet bakom rekommendationen är enligt uppgift att prispolitik i konsumtionsdämpande syfte skall kunna bedrivas utan att detta skall behöva lyfta bokförd inflation i länderna. Vi anser att Sverige bör följa denna rekommendation.
Europarådet har formulerat tio budord för kampen mot cancer, där första budordet lyder:
1. Rök inte. Rökare: sluta fortast möjligt och rök inte i närvaro av andra.
I England har man 1992 beslutat om ett nytt hälsopolitiskt program: ''The Health of the Nation''. Här tar man upp kampen mot rökningen som en av de mest högprioriterade åtgärderna. Det innebär bl.a. att tobaksskatten skall bibehållas minst på dagens nivå. Vidare satsar man speciellt på att förebygga att ungdomar börjar röka och att förmå gravida kvinnor att sluta. Tillsynen av åldersgränsen för köp av tobaksvaror (16 år) intensifieras.
Också Norge, Finland och Irland har 16-årsgräns för tobaksköp.
Rökfria miljöer
Finland och Norge har lagstiftning om rökfria miljöer i offentliga lokaler och/eller arbetsplatser. Nu senast har även Frankrike infört en lag om rökfria miljöer. Det gäller både offentliga lokaler och arbetsplatser. Preliminära rapporter säger att lagen redan lett till väsentliga förbättringar på arbetsplatser och i lokaler som teatrar, museer och liknande medan lagen däremot ännu inte fått genomslag på t.ex. barer och caféer.
Den 7 januari i år offentliggjorde USA:s miljövårdsmyndighet, Environmental Protection Agency, en officiell rapport som klassificerar tobaksrök som ''cancerframkallande ämne, klass A'', dvs. i samma kategori som t.ex. asbest, radon och bensen. USA:s arbetsmarknadsminister har som följd av detta beslut uppdragit åt den amerikanska arbetarskydsstyrelsen OSHA (U.S. Occupational Safety and Health Administration) att snarast utarbeta förslag till regleringar av rökningen på arbetsplatser.
I USA är arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön mycket tydligt. En arbetstagare som skadats av passiv rökning kan stämma sin arbetsgivare på betydande skadestånd. Inför dessa framtidsutsikter är det många företag som redan infört helt rökfri arbetsmiljö. Antalet kommer säkerligen att öka efter klassningen av tobaksrök som klass A carcinogen.
I Kanada trädde en ny lag i kraft den 1 januari 1993 vilken bl.a. innehåller följande:femtio procent av platserna på barer och restauranger måste vara reserverade för icke-rökare (mot tidigare 30 procent).teatrar måste vara helt rökfria, även foajéerna,alla inomhuslokaler för idrott inklusive korridorer, foajéer m.m.,alla sjukhus, sjukhusmottagningar och övriga lokaler för hälso- och sjukvård skall vara rökfria.
I Sverige utgav arbetarskydsstyrelsen och socialstyrelsen gemensamt år 1983 allmänna råd om begränsning av rökning på arbetsplatserna. På många håll har också arbetet för rökfria lokaler kommit mycket långt, t.ex. i det dryga tiotal landsting som redan infört en helt rökfri arbetsmiljö inom hälso- och sjukvården. På många håll återstår dock stora problem.
Reklam
Förbud mot tobaksreklam finns i ett antal länder inom och utom EG. Som exempel kan nämnas Finland, Island, Norge, Frankrike, Italien, Portugal, Canada, Thailand, Australien och Nya Zeeland. I Frankrike och Tyskland har juridisk expertis slagit fast att ett totalförbud mot tobaksreklam inte strider mot grundlagen.
Inom EG diskuteras för närvarande ett förslag till direktiv om totalförbud mot direkt och indirekt tobaksreklam. Förslaget har redan godkänts av EG- parlamentet vid en första behandling men EG:s hälsovårdsministrar har ännu inte beslutat godkänna direktivet.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att man i många ledande industriländer ligger före oss när det gäller att nå WHO-målen.
Det här behöver göras i Sverige
Högsta prioritet har insatser för att förhindra att barn och ungdom börjar använda tobak. Särskilt viktigt är det att flickor och unga kvinnor inte börjar röka med tanke på riskerna för fostret vid en eventuell graviditet.
Det finns de som hävdar att rökning är den enskildes ensak och att rökning hör ihop med den enskildes frihet och egen vilja. Detta är en myt. Tvärtom leder tobaksbruket hos flertalet till nikotinberoende och därmed ofrihet.
När det gäller debut och befästande av tobaksvana är det en rad specifika bakgrundsfaktorer som är avgörande: föräldrars, syskons och kamraters tobaksvanor kamrattryck -- självständighet kunskap/kunskapsbrist om hälsorisker kunskap/kunskapsbrist angående debutens mekanismer attityder till hälsa/livsstil bilden av rökning/rökare sociala för/nackdelar av tobaksbruk tobakens tillgänglighet tobakspris tobaksreklam.
Debutprocessen kan inledas och påskyndas av följande faktorer: kamrater påverkar -- kamrattryck kamrater bjuder på tobak arbetskamrater/andra vuxna bjuder tobaksbruket är ett inslag i miljön och kulturen på arbetsplatsen eller i gruppen.
Den grundläggande strategin för att förhindra tobaksdebut blir således att påverka alla dessa faktorer. Information och ut- samt fortbildning av alla de nyckelgrupper som kommer i kontakt med ungdomarna: föräldrar, lärare, ungdoms- och fritidsledare, hälso- och sjukvårdspersonal, journalister och -- inte minst viktigt -- tongivande ungdomar är några av de viktigaste åtgärderna. Skolans förebyggande insatser måste få hög prioritet och utrymme på skolschemat. Särskild vikt måste läggas vid att nå de ungdomsgrupper som vi vet i dagsläget röker mycket, nämligen de som kommer från socialt svaga miljöer.
Eftersom majoriteten rökare börjar röka före 20 års ålder och många studier visar att tobaksrökning medför större risker ju tidigare rökdebuten sker är det utöver ovanstående insatser viktigt att införa en åldersgräns för inköp av tobak. Norge, Finland, England och Irland har ju som ovan nämnts en minimiålder för inköp av tobak på 16 år. Vi anser att även Sverige bör införa en åldersgräns för köp av tobak och att den liksom i övriga länder bör sättas till 16 år.
Ett totalt reklamförbud är en annan nödvändig åtgärd för att minska tobaksbruket. Tobaksreklamen håller myten levande om tobaken som en harmlös produkt och en del av vår tillvaro. Nyligen framlagda vetenskapliga rapporter från såväl Sverige som England visar att reklamen ökar tobakskonsumtionen och att ett förbud mot reklam bidrar till att minska eller i varje fall dämpa tobaksbruket. Ett reklamförbud måste även omfatta smygreklam, eftersom erfarenheten visat att tobaksbolagen i länder med reklamrestriktioner i stället marknadsför sitt varumärke på kläder, vid sportevenemang etc. Därmed kringgås syftet med reklamförbud.
Det har hävdats att ett förbud mot tobaksreklam skulle strida mot yttrande- och tryckfriheten. En utredning redan i början av 70-talet ledde emellertid till att det i Tryckfrihetsförordningen infördes en särskild klausul som fastslår att förbud mot reklam för tobak (och alkohol) kan införas i lag utan hinder av denna grundlag.
Ett annat argument mot svenskt reklamförbud som ibland anförs är att ett sådant inte skulle minska rökningen utan enbart gynna utländska märken. Ofta påstås att svenska tobaksvaror skulle vara mindre skadliga än utländska. Detta är inte sant. Farhågorna om minskning för inhemska märken baseras på feltolkad statistik från Norge och Finland. Svensktillverkade cigaretter är inte på något sätt mindre farliga än utländska.
Allt talar således för att reklamförbud mot tobak kan och bör införas.
När det gäller att bryta ett etablerat tobaksbruk är det framför allt vuxna som berörs. De bakgrundsfaktorer som dominerar är följande:beroendeskap, omgivningens tobaksvanor och -regler, socialt tryck, kunskap/kunskapsbrist om hälsorisker, kunskap/kunskapsbrist om tobaksavvänjningens mekanismer, attityder till hälsa/livsstil, sociala för/nackdelar av tobaksbruk, tobakens tillgänglighet, tobakspris, tobaksreklam.
Faktorer som kan leda till att man slutar använda tobak är:råd att sluta (anhöriga, hälso- och sjukvård m.fl.), självupplevda hälsoskador, prishöjningar, andra i ens närhet slutar, ny kunskap om hälsoskador, rökregler införs eller skärps, t.ex. på arbetsplatsen.
Åtgärder som är viktiga att vidta för att åstadkomma att man slutar röka utgörs av informationsåtgärder, behandlingsinsatser och regleringar. Det innebär sammanfattningsvis att det behövs:utbildning och annan informationsverksamhet som leder till ökad kunskap och påverkar såväl attityder som opinionen, lättillgängligt rökslutarstöd, rökfria miljöer, prispolitik, förbud mot tobaksreklam och andra restriktioner i marknadsföringen, andra åtgärder som begränsar tillgängligheten.
Med tanke på de problem för allergiker och andra som tobaksrök för med sig anser vi att rätten till en rökfri miljö är en självklarhet och måste värnas. Vi anser därför att vi behöver en tobakslag som innebär rökfrihet på arbetsplatser och i offentliga lokaler där flera vistas. Lagen skall också innehålla reklamförbud och åldersgräns (se ovan).
I samband med krispaketet hösten 1992 höjdes tobakspriset. Vi anser att pris- och skattepolitiken också i fortsättningen måste spela en betydande roll i ett trovärdigt hälsopolitiskt program mot tobak. Regelbundna prishöjningar på tobaksvaror är ett viktigt instrument för att minska tobakskonsumtionen och måste genomföras.
Eftersom insatserna för att förebygga tobaksdebut och att ge rökslutarhjälp är kostnadskrävande anser vi att en avgift på 5 öre per cigarett bör tas ut för att bekosta dessa insatser liksom den forskning som behövs för att klarlägga snusets risker och vilka metoder som är mest effektiva för att minska tobaksbruket.
Vi anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med den proposition om åtgärder mot tobaksbruk man för länge sedan aviserat och att den innehåller förslag i överensstämmelse med det vi framfört i denna motion.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information och utbildning om tobakens skadeverkningar till ungdomar och vuxna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en åldersgräns på 16 år för inköp av tobaksvaror,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reklamförbud för tobaksvaror,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rökslutarstöd,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bestämmelser om rökfria lokaler,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avgift på 5 öre per cigarett för att bekosta information om tobakens skadeverkningar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om snus,1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utesluta tobak ur konsumentprisindex,2
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjning av tobakspriserna.3
Stockholm den 22 januari 1993 Barbro Westerholm (fp) Isa Halvarsson (fp) Elisabeth Fleetwood (m) Inger René (m) Karin Israelsson (c) Marianne Jönsson (c) Margareta Viklund (kds) Margareta Winberg (s) Kristina Svensson (s) Maj Britt Theorin (s) Gudrun Schyman (v) Eva Zetterberg (v)
1 Yrkande 7 hänvisat till UbU 2 Yrkande 8 hänvisat till FiU 3 Yrkande 9 hänvisat till SkU