I 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga
(LVU, SFS 1990:52) sägs att vård skall beslutas om den
unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk
att skadas genom missbruk av beroendeframkallande
medel, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande
beteende. Det är med denna lydelse tveksamt om
bestämmelsen kan tillämpas vid missbruk av medel som är
reglerade i lagen om förbud mot vissa dopningsmedel (SFS
1991:1969). De dopningsmedel som regleras i den lagen är
inte beroendeframkallande, och det är f.n. inte straffbart att
olovligen bruka (konsumera) medlen.
Dopningsmissbruk kan knappast heller sägas vara ett
socialt nedbrytande beteende, då dess skadeverkningar är
främst kroppsliga och psykiska.
En omfattande vetenskaplig, klinisk och social
dokumentation har visat att missbruk av dopningsmedel
kan kraftigt störa unga människors hälsa och utveckling.
Erfarenheter visar också att unga missbrukare inte förstår
riskerna med dopning och ej heller är beredda att avhålla sig
från sådant intag. I dag finns rättsliga möjligheter att ingripa
mot dopningsmissbruk endast om den unge ägnar sig åt
olovligt innehav eller annat straffbart beteende.
Eftersom det torde vara ytterst osäkert ifall ett
prejudikat skulle innebära att lagen om vård av unga kunde
tillämpas för ett ingripande mot en ung människa som
skadar sin utveckling genom att missbruka dopningsmedel
är det angeläget att riksdagen genom ett tillägg till 3 § LVU
beslutar att lagen skall vara tillämplig även vid sådant
missbruk.
Då ingripanden mot dopningsmissbruk huvudsakligen är
en fråga om kontroll av avhållsamheten, kan många av de
insatser som brukas för att avhålla unga
narkotikamissbrukare från fortsatt drogintag nyttjas även
mot unga dopningsmissbrukare. Så torde det i de flesta fall
inte vara nödvändigt med medicinsk eller psykiatrisk vård,
utan snarare med urinprov och liknande undersökningar.
Samhällsingripande skulle därigenom kunna bli ett viktigt
stöd för den unge att komma bort från dopandet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att i lagen med särskilda
bestämmelser om vård av unga (LVU, SFS 1990:52) efter
orden ''genom missbruk av beroendeframkallande medel''
införa tillägget ''eller dopningsmedel''.
Stockholm den 25 januari 1993
Karin Israelsson (c)