Motion till riksdagen
1992/93:So258
av Lars Sundin (fp)

Bilstödet till handikappade


Bilstödet är en viktig handikappolitisk stödform av stor
betydelse för många handikappade. Men den utveckling
som skett av praxis beträffande bilstöd har gjort att gruppen
bidragsberättigade till bilstöd har blivit alltför snäv.
Den snäva tolkningen av begreppet
''förflyttningssvårigheter'' innebär att en grupp människor
med uppenbara förflyttningssvårigheter t.ex. armskadade
inte anses berättigade till bilstöd.
Det finns fall där sökande har fått avslag trots
behovsintyg från läkare, arbetsterapeut m.fl., även om
bilstöd utgått till samma person enligt de tidigare reglerna.
Enligt 2 § i förordningen om bilstöd till handikappade avses
handikappad ''den som på grund av varaktigt
funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig
på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer''.
Den som t.ex. helt saknar armar eller har nedsatt
armfunktion och som därmed har betydande och bestånde
funktionsnedsättning, kan inte färdas med allmänna
kommunikationer. Den gruppen blir i många fall hänvisade
till färdtjänsten, som inte är ett bra alternativ för t.ex. en
ung förflyttningshandikappad med barn.
Även om man ekonomiskt skulle klara inköpet av bil så
är ombyggnaden av bilen en oöverstiglig kostnad. Den som
saknar armfunktioner kör sin bil med fötterna. Det krävs
därmed en omfattande ombyggnad av bilen, kostnaden för
en ombyggnad/anpassning kan bli hög vilket gör det
ekonomiskt omöjligt för en enskild att klara av. Enbart
anpassningsbidrag beviljas inte utan förutsätter att man har
fått beviljat bilstöd.
Den tolkning av lag och förordning som skett utesluter
en grupp människor med uppenbara
förflyttningssvårigheter från att få bilstöd. Vidare menar jag
att bedömningen av svårigheten att anlita allmänna
kommunikationer gjorts utifrån brist på insikt om
individens handikapp.
Jag anser därför att en översyn av bilstödet bör göras så
att även denna grupp får rätt till bilstöd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bilstödet.

Stockholm den 25 januari 1993

Lars Sundin (fp)