Den 1 oktober 1988 trädde nya regler om bilstöd i kraft.
Sedan de nya reglerna infördes har 14 000
personer erhållit stödet.
I förordningen om bilstöd till handikappade står
följande: ''Den som på grund av ett varaktigt
funktionshinder har stora svårigheter att förflytta sig på
egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer kan,
enligt förordningen, få bilstöd.''
Denna skrivning, anser jag, skulle kunna tolkas utan
större problem, men så är tyvärr inte fallet i praktiken,
vilket belyses av följande exempel.
En ung man som i en svår olycka, i början av år 1992,
miste båda sina armar ansökte om bilstöd i mars månad
1992. Efter många turer kom socialförsäkringsnämnden i
Uppsala med ett positivt beslut vilket senare överklagades
av Riksförsäkringsverket. Motiveringen var att mannen
kunde gå på egna ben men man glömde bort att för att åka
buss eller tåg måste man också ha armar för att klara sig.
Det tog mannen med flera hela det resterande året att klara
ut detta till synes självklara ärende.
Så skall väl ingen som fått ett så svårt handikapp behöva
plågas psykiskt genom att reglerna är svåra att tolka.
Jag föreslår att en översyn av bilstödet företas omgående
för att rätta till det som de fyra åren lärt oss är fel i dagens
regler, bl.a. bör det skrivas in att personer med nedsatta
armfunktioner skall erhålla bilstöd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av översyn av bilstödet
till handikappade.
Stockholm den 22 januari 1993
Gunnar Thollander (s)