Det är anmärkningsvärt att ungdomar i åldern 13--18 år kan uppträda berusade på gator och torg, där de medverkar i skadegörelse och våld som riktar sig mot näringslivet i form av bl.a. skyltfönsterkrossning och våld mot oskyldiga personer.
Det förhållandet att ungdomar i dessa åldrar förhållandevis problemfritt kan skaffa sig alkohol och andra droger är upprörande, med anledning av att lagens åldersgränser tillkommit för att skydda dem. En del av alkoholen, som når ut i ungdomsgrupperna, kommer från föräldrar. Den alkohol, som dricks av unga storkonsumenter, tar troligen andra vägar och här medverkar bl.a. gatulangning -- ofta i vinstsyfte -- och där medverkar äldre kamrater. Nyligen har även Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) genomfört en undersökning som visat på en slapp kontroll i butikerna i hela landet.
Samhället måste se det som angeläget, att i lagstiftningens anda skydda de unga från tidig alkoholdebut och tidigt missbruk. Föräldrarnas langning måste stävjas genom information. Missbruket kan säkert minskas också genom insatser dels riktade mot gatu- och kamratlangning och dels genom en intensiv gängbearbetning. För att åstadkomma effekt krävs en väl fungerande och effektiv samordning mellan insatser från socialarbetare, fritidsledare, skolsocial personal och polisen. Särskilda gatugrupper mot langning med huvudinriktning på ungdomars alkoholmissbruk bör organiseras.
Gatugruppen bör ha som uppgift, att direkt ingripa mot langning och missbruk, vilket innebär att den ständigt skall arbeta vid tidpunkter då det förekommer ett offentligt ungdomsfylleri. Vidare skall man ha ansvar för att följa upp varje berusad tonåring och ta reda på var denne har skaffat alkoholen. När dessa gatugrupper är i verksamhet kan de också kontrollera hur serveringsställen och livsmedelsbutiker tar sitt ansvar för upprätthållande av åldersgränserna för alkoholservering respektive försäljning.
Det är rimligt att utgå från att kommuner och polismyndighet kan ta fram de resurser som fordras för att organisera denna verksamhet. För att stimulera ett utvecklings- och idéarbete bör regeringen inom ramen för de resurser som står till förfogande för vård och rehabilitering av unga missbrukare påbörja en utvecklings- och försöksverksamhet i minst 10 kommuner. Kostnaderna för denna verksamhet kan bekostas genom årliga utgiftsuttag för beviljade serveringstillstånd.
Erfarenheterna kan sedan, i likhet med vad som traditionellt sker vid sådan verksamhet, utvärderas och spridas vidare till resterande kommuner.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts gällande behovet av idé- och utvecklingsarbete på området gatulangnings- och ungdomsfylleribekämpning.
Stockholm den 21 januari 1993 Gudrun Norberg (fp)