Enligt ''Lag med vissa bestämmelser om marknadsföring
av alkoholdrycker'', SFS 1978:763 får ''Vid marknadsföring
av spritdryck vin eller starköl ..... ej användas kommersiell
annons i periodisk skrift....''
I anslutning till en anmälan mot Spendrups hösten 1991,
där företaget annonserade i tidskriften ''nr 1'' för starköl,
gjordes en anmälan till Konsumentverket. Svaret från
Konsumentverket var att ''Anmärkningen är riktig....
Spendrup har meddelat oss att annonseringen inte kommer
att fortsätta.'' Vid förnyat påpekande ansåg sig
Konsumentverket ej kunna agera hårdare, utan hänvisade
till Bryggeriföreningens handläggningsrutiner.
Bryggerierna fortsätter nu med aktiv markndsföring
bl.a. på de bilar som kör ut varorna, utan att de riskerar
kännbara ekonomiska följder av sina metoder.
Effekterna av Konsumentverkets handläggning är att ett
bryggeri kan lägga upp en annonskampanj av kortare slag,
förvänta sig en anmärkning och sedan meddela
myndigheten, att vi inte kommer att fortsätta. Om ingen
anmälan kommer kan man upprepa proceduren. Risken för
straff verkar vara obefintlig, eftersom dessutom
Konsumentverket näst intill överlåter åt branschföretaget
Bryggareföreningen att i stort sett handlägga
besvärsärenden. Bryggareföreningens verksamhet
finansieras av bryggerierna.
Det ovan citerade exemplet är inte unik. Endera är
Konsumentverkets hantering av lagen otillräcklig eller så
behöver lagstiftningen en översyn som leder till att
företagen inte vågar riskera dryga straffsatser.
Frankrike har just nu infört en lagstiftning mot
alkoholreklam, som kan medföra böter i storleksordningen
50.000 till 500.000 franc. Även i andra länder finns en mera
aktiv politik mot negativ marknadsföring.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av lagen (1978:763)
med vissa bestämmelser om marknadsföring av
alkoholdrycker.
Stockholm den 20 januari 1993
Karin Israelsson (c)