Överföring av underhållsbidragsprövningen till försäkringskassorna
Samhällets stöd till ensamstående föräldrar och deras
barn har utretts ett flertal gånger under den senaste
tioårsperioden. Den senaste utredningen,
departementspromemorian ''Ensamförälderstöd'', kom
1992. Ingen av utredningarna har medfört mer än några
smärre justeringar.
Samhällets kostnader för bidragsförskott uppgick
budgetåret 1991/92 till drygt 3,7 miljarder kronor. Under
samma tid inbetalades 1 147 miljoner kronor i
underhållsbidrag, d.v.s. endast 31 procent av kostnaderna.
Samtidigt har underhållsskyldigas skuldsituation förvärrats.
Av försäkringskassorna ej preskriberad skuld uppgick i
oktober 1992 till närmare 1,2 miljarder kronor, en ökning
med nära 300 miljoner kronor på fem år.
En av orsakerna till den negativa kostnadsutvecklingen
är den intressekonflikt mellan försäkringskassorna och
kommunernas socialtjänst som, i enlighet med
föräldrabalken, medverkar till upprättande av
underhållsavtal mellan föräldrarna. Försäkringskassan
representerar det allmännas intresse att inte lämna
samhällsstöd till barnet när detta enligt föräldrabalken har
rätt till motsvarande försörjning av den bidragsskyldige
föräldern. Det åligger kassan att vid utgivande av
bidragsförskott pröva att underhållsbidraget inte
uppenbarligen är för lågt. Om kassorna bedömer att
underhållsbidraget är för lågt kan kassan nedsätta eller neka
rätten till bidragsförskott. Kassan ifrågasätter dock som
regel inte avtalen när dessa fastställs vid domstol eller vid
medverkan från kommunen.
De långa handläggningstiderna på kommunerna leder
ofta till att den underhållsskyldige redan när han skall börja
betala underhållsbidraget har en stor retroaktiv skuld.
Försäkringskassans möjlighet att infordra
underhållsbidraget försvåras härigenom.
Sedan budgetåret 1985/86 har ett antal försäkringskassor
efter regeringens medgivande och i samarbete med
kommunerna bedrivit försöksverksamhet med att
medverka till att fastställa respektive jämka
underhållsbidrag till barn. Kommunerna ersätter
försäkringskassan härför enligt självkostnadsprincipen.
Denna verksamhet bedrivs för närvarande med gott resultat
i 14 kommuner i landet. Försöksverksamheten visar främst
på två fördelar. Dels fastställs avtalen snabbare, vilket
minskar de retroaktiva skulderna, dels jämkas för lågt
fastställda underhållsbidrag snabbare och medför
därigenom ett minskat behov av
samhällsstöd/utfyllnadsbidrag.
Dessa fördelar uppnås till följd av att försäkringskassan
har god kännedom om de underhållsskyldigas ekonomiska
situation och hög kompetens med avseende på de regler
som gäller vid beräkning av underhållsbidrag.
Ytterligare en fördel är att dubbeladministration
undvikes då försäkringskassan handlägger såväl
underhållsbidrag som bidragsförskott.
I syfte att göra besparingar i den kommunala
verksamheten har många kommuner överlåtit åt advokater
att medverka vid fastställande av underhållsbidrag. Så har
skett i 4 av 13 kommuner i Kristianstads län. En femte
kommun har beslutat att inte förlänga avtalet med
försäkringskassan, utan i stället anlita advokatbyrå.
Anledningen är att man härigenom kan göra en besparing
på 110 000 kronor, vilket avtalet med försäkringskassan
kostar. Följden blir i stället att kostnaderna kommer att mer
än femdubblas, men de drabbar då i stället staten -- genom
rättshjälpen -- och därmed den enskilde medborgaren.
Dessutom är det vanligt att advokaterna begär
förhandsbesked av försäkringskassan, d.v.s. kassan
medverkar vid uträkning av underhållsbidraget åt
advokaterna.
Ensamförälderkommittén föreslog 1983 att fastställande
och jämkning av underhållsbidrag skulle överföras från
domstolar och kommuner till försäkringskassan.
Vid remissbehandlingen avslogs förslaget av främst
domstolssidan och advokaterna. Bland annat anfördes att
det är olämpligt att skilja frågan om underhåll till barn dels
från frågan om underhåll till make, dels från frågan om
vårdnad och umgänge. Vidare ansågs det vara olämpligt att
den enskildes intressen ställs mot statens.
Kommunerna, bl.a. kommunförbundet, tillstyrkte
förslaget. De skäl som i huvudsak anfördes från dem som
tillstyrkte var:de största vinsterna uppnås genom
samordning av underhållsbidrag och bidragsförskott,
socialnämndens större lämplighet för frågor av social natur
hindrar inte att en annan myndighet handhar beräkning av
underhållsbidrag,frigjorda resurser hos kommunerna
kan användas för ett mera utvecklat uppsökande arbete,
diskussion om underhållsbidrag försvårar ofta för föräldrar
att prata om vårdnads- och umgängesformer.
Jag ansluter mig till de bedömningar som gjordes av de
remissinstanser som tillstyrkte förslaget.
Mot bakgrund av vad jag ovan anfört bör
handläggningen av underhållsbidragen överflyttas från
kommuner till försäkringskassorna.
Omprövning och besvär över försäkringskassans beslut
följer därmed vad som gäller i övrigt för
socialförsäkringsärenden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att beslut och handläggning av
underhållsbidragen bör överflyttas från kommunerna till
försäkringskassan.