Familjen har i alla kulturer haft en central roll. Det är
inte så märkligt därför att dess funktion handlar om
samhällets överlevnad såväl i fysisk som i psykisk mening.
Den nya generationen -- reproduktionen av familjen --
formas och utvecklas i den nära gemenskapen. Själva
organisationsmodellen ansluter till människans djupare
behov av en liten hanterlig gemenskap.
Familjen har inte bara praktiska och ekonomiska
funktioner, vilka i sig inte är oviktiga, utan också betydelse
för den mänskliga mognadsprocessen. I den lilla
gemenskapen möter medlemmarna kärlek, omtanke,
förståelse, tålamod och ansvar. Det är främst i
familjegemenskapen som värdemönster, normer och
vägledande etik kan överföras från generation till
generation. En människas inre styrka har ofta ett samband
med kvaliteten i närmiljön. En positiv hemmiljö ger barnen
de bästa förutsättningarna för en harmonisk utveckling.
Med denna bakgrund borde det vara naturligt för de
offentliga myndigheterna, främst lagstiftaren, att klargöra
att stabila familjerelationer bör vara ett viktigt mål i
politiken och genomsyra samlevnads-, social- och
skattepolitiken.
Den officiella svenska synen på familjestabilitet är något
oklar. Det borde vara av intresse att kartlägga i ett mycket
omfattande perspektiv orsak och verkan på familjelivets
områden.
I början av 1900-talet upplöstes 2 procent av alla nya
äktenskap i Sverige genom äktenskapsskillnad. Numera är
samma tal omkring 40 procent. Skilsmässofrekvensen har
på senare år stabiliserats och alltså slutat öka. Det
förhållandet kan sättas i samband med att andelen par som
sammanbor utan att gifta sig har ökat starkt under de
senaste 20 åren. Av alla samboende par i Sverige är för
närvarande 25 procent ogifta. Separationsfrekvensen är
betydligt högre bland dem än bland gifta.
Antalet äktenskapsskillnader har i de flesta länder i
västvärlden stigit i olika omgångar under hela 1900-talet.
Tar man hänsyn till den stora upplösningsfrekvensen för
ogifta parförhållanden torde Sverige, och möjligen också
Danmark, ha den klart största separationsfrekvensen i
världen räknad på alla samboende par, gifta och ogifta.
Denna höga separationsfrekvens påverkar självfallet
barnens situation i Sverige. Under senare delen av 1980-
talet varje år har ca 40 000 barn under 18 års ålder berörts
av föräldrarnas separation. Totalantalet torde ligga runt 1,5
miljoner barn. Ett mått på vanligheten av samboende utan
äktenskap är för övrigt också att omkring 50 procent av alla
nyfödda barn i Sverige numera har en ogift mor. Risken för
ett barn att drabbas av föräldrarnas separation är ungefär
tre gånger större när föräldrarna är ogifta.
Många separationer är antagligen nödvändiga, ibland
för barnens skull. Samtidigt innebär skilsmässan som sådan
en påfrestning för de flesta barn, liksom för föräldrarna.
Det är emellertid en komplicerad fråga vad som är orsak
och verkan.
Det finns forskningsresultat utomlands som visar att
psykologiska problem och beteendestörningar hos
skilsmässobarn visserligen kan bero på själva skilsmässan
men att en negativ inverkan på barnen också kan ha
grundlagts åtskilliga år dessförinnan. Det är följaktligen
inte lätt att veta när det ena eller det andra -- fortsatt
äktenskap eller separation -- är bäst för barnen. I och med
att skilsmässor blivit så vanliga har de på olika sätt
avdramatiserats jämfört med läget för några decennier
sedan. Lagstiftningen försöker numera understödja barnets
goda relationer med båda föräldrarna, även om de
separerat med varandra. I vilket fall som helst innebär dock
en skilsmässa mellan makar eller en separation mellan två
samboende under äktenskapsliknande förhållanden, när
samboendet fått en viss varaktighet, någon form av
misslyckande. Även om man måste räkna med att vem som
helst kan råka ut för en familjeseparation borde lagstiftaren
utgå ifrån att goda och stabila familjeförhållanden har ett
värde -- för barnen, för mannen och kvinnan personligen
och för samhället i stort -- vilket om möjligt bör
understödjas av lagstiftningen och av de offentliga
myndigheterna i övrigt.
Separationsfrekvensen bland samboende ogifta par är
flera gånger högre än skilsmässofrekvensen bland gifta.
Naturligtvis bevisar detta statistiska förhållande ingalunda,
att det formella äktenskapet har en familjestabiliserande
effekt. Det är nämligen enbart de någorlunda stabila
samboförhållandena som överhuvudtaget leder till
äktenskap. I de instabila fallen separerar man utan att gifta
sig först.
Även om det inte går att bevisa statistiskt att
äktenskapet som sådant verkar familjestabiliserande, finns
det ändå skäl att tro på vissa sådana samband. Dels betyder
giftermålet att både mannen och kvinnan får antas utgå från
att deras förbindelse skall bli långvarig; vid samboende utan
äktenskap visar det sig nog ibland att parterna på ett
olyckligt sätt utgått från olika förutsättningar i fråga om
arten av sin förbindelse. Dels kan själva äktenskapslöftet ha
åtminstone någon inverkan på en del mäns och kvinnors
principiella strävan att hålla ihop sin förbindelse.
Det finns alltså ett stort behov av en intensifierad
beteendevetenskaplig och socialvetenskaplig, inklusive
rättssociologisk, forskning om familjesplittringens orsaker
och verkningar.
Enligt min mening borde regeringen aktivt bidra till att
kartlägga sambanden mellan de politiska insatserna på olika
politikområden och övriga miljöfaktorer på
samlevnadsområdet på ena sidan och familjesplittringen på
andra.
Riksdagen har tidigare hos regeringen begärt en
utvärdering av sambolagstiftningen. Denna utvärdering kan
kopplas till den i motionen begärda kartläggningen. En
annan tänkbar väg är att tillsätta en expertutredning, typ
maktutredningen, eller att ge resurser till ett omfattande
tvärvetenskapligt forskningsprojekt på området. Det bör
ankomma på regeringen att välja form för denna
kartläggning av familjesplittringens orsak och verkan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en bred kartläggning av
familjesplittringens orsaker och verkningar.
Stockholm den 20 januari 1993
Ingvar Svensson (kds)