Motion till riksdagen
1992/93:So219
av Eva Zetterberg och Rolf L Nilson (v)

Förändringar av bilstödet


Den svenska handikappolitiken bygger på så viktiga
hörnstenar som jämlikhet, rätten att aktivt delta i
samhällslivet och respekt för individens integritet. På allt
fler områden skapas förutsättningar för en tidigare saknad
frihet att själv styra sitt liv.
Det är allmänt erkänt att kollektivtrafiken har stora
brister när det gäller att tillgodose handikappades behov.
Därför finns det också färdtjänst och andra insatser för att
komplettera och kompensera dessa brister.
Inom socialförsäkringssystemet finns det möjlighet för
personer med funktionshinder att söka bilstöd. Bilstödet
utgick under 1992 med 60 000 kronor i grundbidrag.
Härutöver utgick ett inkomstprövat bidrag samt ett
anpassningsbidrag för nödvändiga förändringar i bilens
funktioner.
Bilstödet utgår endast till yrkesverksamma personer
under 65 år. För förtidspensionärer är åldersgränsen 50 år.
Det finns ingen möjlighet till dispens.
De som inte är berättigade till bilstöd hänvisas till
färdtjänst. Men färdtjänsten är omgärdad med så många
begränsningar att den omöjliggör för många att själva styra
över sina liv och aktivt delta i samhällslivet. Och framför allt
är den inte jämlik.
Villkoren för färdtjänst skiljer sig betydligt mellan
landets kommuner. Det gäller alltså för en person med
handikapp att bo i rätt kommun om man inte uppfyller
villkoren för bilstöd. Även av ett annat skäl har
bostadsorten betydelse: En del kommuner beviljar bilstöd
inom ramen för socialtjänstlagen, och det är klokt, för
bilstöd innebär att behovet av färdtjänsten minskar och det
medför i regel också lägre kostnader.
Det kan synas skäligt med åldersgränser för rätten till
bilstöd om man enbart kopplar transportbehovet till arbete
eller studier. Men om man istället ser på helheten blir
åldersgränsen en negativ faktor både för den personliga
friheten och den samhällsekonomiska kostnaden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att förutsättningarna
för att upphäva åldersgränserna i det statliga bilstödet
utreds.

Stockholm den 20 januari 1993

Eva Zetterberg (v)

Rolf L Nilson (v)