Motion till riksdagen
1992/93:So218
av Rosa Östh och Ulla Tillander (c)

Ädelreformen


Verksamheterna inom den offentliga sektorn har under
de senaste åren genomgått stora förändringar och nya
sådana har initierats. Anledningarna till detta är flera. Det
helt överskuggande skälet torde dock vara bristen på
resurser som reser krav på ökad effektivitet, nya styr- och
ledningsformer m.m. Det gäller framför allt hälso- och
sjukvården, men också ett närliggande område nämligen
äldre- och handikappomsorgen.
Genom den s k Ädelreformen gavs kommunerna ett
samlat ansvar för äldre- och handikappomsorgen och
dessutom ett betalningsansvar för ''klinikfärdiga'' patienter.
Det var en stor reform som innebar att nära 55 000
anställda fick övergå till ny arbetsgivare. Mer är 20
miljarder kronor har omfördelats från landstingen till
kommunerna.
Omdömet om reformen, så här långt, varierar från i
huvudsak positivt till påtagligt negativt. Sannolikt beror
detta på hur samarbetet mellan resp kommun och landsting
fungerade tidigare. De som är kritiska pekar bl a på att nya
gränsdragningsproblem uppstått, att den medicinska
kompetensen tunnats ut i vården av äldre och att patienter
skrivs ut från sjukhusen trots att de behöver fortsatt
sjukvård. Socialtjänsten har reagerat på att patienter som
vårdas i livets slutskede på sjukhusen har anmälts som
färdigbehandlade.
En av de farhågor som restes före reformen var att
rehabiliteringen av äldre och handikappade skulle komma
att försvagas. Många uppgifter tyder nu på att så tyvärr
blivit fallet.
Socialstyrelsens regionala enheter som närmast har att
följa utvecklingen, har tillsammans med länsstyrelserna
konstaterat att resurserna för rehabilitering har reducerats.
Många patientorganisationer liksom pensionärsförbund har
riktat skarp kritik mot att rehabiliteringen av äldre och
handikappade så kraftigt har försämrats.
Vi ser detta som mycket oroande. Enligt vår uppfattning
räcker det inte med att konstatera ett missförhållande, det
måste också åtgärdas.
För att viktig kompetens inte skall gå förlorad, är det nu
nödvändigt att socialstyrelsen upptar överläggningar med
de båda kommunförbunden i syfte att återupprätta
rehabiliteringen för äldre och handikappade.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behov av överenskommelser som
garanterar rehabiliteringsinsatser för äldre och
handikappade.

Stockholm den 20 januari 1993

Rosa Östh (c)

Ulla Tillander (c)