I Sverige är enigheten stor om att på olika sätt förebygga negativa effekter av alkoholkonsumtion. Genom upplysning har medborgarna i vårt land blivit alltmer medvetna om de skadeverkningar som ett missbruk för med sig.
Det är därför viktigt att fortsätta insatserna för att minska och förebygga missbruk av alkohol och att få människor att inse vilka konsekvenser som blir följden om man inte brukar öl, vin och sprit måttfullt.
År 1977 lades i princip grunden för vår nuvarande alkoholpolitik. I riksdagsbeslutet slogs fast att restriktionerna i handeln med alkohol måste vara utformade så att de av en bred allmänhet kan uppfattas som meningsfulla. Vi kan idag konstatera att den svenska alkohollagstiftningen av många upplevs som alltför reglerad, svår att förstå och ibland t.o.m. något motsägelsefull.
På en punkt är lagstiftningen helt inkonsekvent. Det gäller åldersgränsen 20 år för att få göra inköp på systembolaget.
Vid 18 års ålder blir man myndig och får då i princip bestämma över sin livssituation. Man får gifta sig, rösta och bli politiskt förtroendevald, ta lån i bank och äta och dricka på krog o.s.v. Det enda påtagliga man inte får göra är att köpa alkoholhaltiga drycker på systembolaget. Detta är inkonsekvent och felaktigt.
Alla ungdomar som nått 18 års ålder och blivit myndiga måste betraktas som vuxna individer och ges myndighetsålderns rättigheter även när det gäller inköp av alkohol. Det skall vara tillåtet att handla öl, vin och starksprit på systembolaget när man fyllt 18 år.
I dag kan restauranger ''med fullständiga rättigheter'' oförhindrat utskänka alkoholhaltiga drycker till personer över 18 år. Det är som påpekats inkonsekvent att inte ha samma åldersgräns vid försäljning av alkohol i systembolagets butiker.
Att som privatperson förse en ungdom som fyllt 18 år men ej 20 är att betrakta som langning. Det är emellertid ytterst få människor som känner sig som langare eller uppfattar sig som lagbrytare genom att förse t.ex. en 19- åring med starkvaror. Förklaringen härtill är naturligtvis att myndighetsåldern 18 år numera är så starkt förankrad att man uppfattar ungdomar som uppnått denna ålder som vuxna.
Ansträngningarna att utifrån ett folkhälsoperspektiv genom information, opinionsbildning och andra åtgärder minska konsumtionen av alkohol måste fortsätta. Dessutom bör man skärpa kontrollen av åldersgränserna vid försäljning. Redan idag kan det på många håll vara alltför lätt för unga att göra inköp. Vikten av en noggrann kontroll är ännu större när den nya åldersgränsen införs.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkning av åldern vid alla inköp av alkoholhaltiga drycker från 20 år till 18 år.
Stockholm den 12 januari 1993 Kurt Ove Johansson (s)