Fr.o.m. den 1 januari 1991 utgår skatt med 15 % på belopp som erläggs i premie för utländska personförsäkringar (lagen 1990:622 om skatt på vissa premiebetalningar).
Skatten skall betalas för premier som erläggs av svensk juridisk person och fysisk person som är bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas där. Undantag gäller dock för premieskatt som utgör omkostnad i näringsverksamhet som bedrivs utomlands.
Den som slutit försäkringsavtal med utländskt försäkringsföretag skall betala premieskatt. Har försäkringen överlåtits är den skattskyldig som har fått äganderätten till försäkringen.
Den som är skattskyldig skall anmäla sig för registrering till Riksskatteverkets (RSV) beskattningsavdelning i Ludvika. I de fall flera premier erläggs under ett och samma inkomstår behöver anmälan göras endast vid det första betalningstillfället under kalenderåret (=inkomståret). Skattebrottslagen (1971:69) och förmånsrättslagen (1970:979) gäller i fråga om premieskatten.
Utländska kapitalförsäkringar blev högintressanta för hugade spekulanter den 1 januari 1991. Genom avregleringen av valutamarknaden blev det tillåtet att teckna sådana försäkringar. Detta öppnade vägen för avancerad skatteplanering.
Kapitalförsäkringar skiljer sig inte nämnvärt från vanligt sparande, eftersom försäkringsdelen är mycket liten. Men i och med att det finns en försäkringsdel inbyggd i investeringen kommer försäkringstagaren i åtnjutande av de gynnsamma villkor som gäller för utländska kapitalförsäkringar -- ingen förmögenhetsskatt, hög avkastning och låg avkastningsskatt. Försäkringstagaren kan välja att antingen placera sina pengar onshore eller offshore.
Onshore innebär att avkastningen från försäkringen beskattas i det land där den är tecknad -- vanligtvis 10--15 procent -- och att ingen skatt utgår till den svenska staten.
Offshore betyder att pengarna förs till ett land som inte tar ut avkastningsskatt på försäkringen, men att det i Sverige utgår en engångsskatt på 15 procent av premiebeloppet. Köper man en offshoreförsäkring för 100.000 kronor kostar det alltså 15.000 i skatt. I gengäld är den fortsättningsvis skattefri.
Större delen av de svenska försäkringspengarna till utlandet 1991 hamnade i Storbritannien. Merparten stannade onshore, på fastlandet, men en inte obetydlig del hamnade på lågskatteöarna Isle of Man, Jersey eller Guernsey.
1991 noterade riksbanken, som registrerar alla utlandsbetalningar över 50.000 kronor, ett utflöde på ca. en miljard kronor till utländska kapitalförsäkringar. Vid en närmare titt på försäkringsbolagens och mäklarnas försäljning visar det sig emellertid att den verkliga siffran är betydligt högre. Bara de två största aktörerna, Skandia och Handelsbanken Liv, sålde för 1,1 miljarder och en vanlig uppfattning i branschen är att marknaden för utländska kapitalförsäkringar 1991 var 2--3 miljarder kronor. Trots att säljarna räknar med ett minst lika högt resultat 1992, har riksbankens siffror sjunkit rejält. För de tre första kvartalen 1992 har bara ca. 350 miljoner kronor registrerats, vilket är 150 miljoner mindre än i fjol.
På riksbanken har man reagerat starkt över de låga siffrorna och har kommit till slutsatsen att allt större penningsummor förs ur landet i poster under 50.000 kronor. Flera mäklare, liksom berörda myndigheter, bekräftar att större belopp ofta delas upp i mindre poster för att inte synas i statistiken. 1991 anmäldes försäkringar för 762 miljoner kronor till RSV, vilket är betydligt mindre än den verkliga försäljningen. RSV fick under nämnda år in 23,6 miljoner i premieskatt, vilket innebär att offshoreförsäkringar för drygt 157 miljoner skulle ha sålts. Verkets egen uppskattning är att den siffran borde vara fem gånger högre.
Ett stort ansvar för rådande missförhållanden och skatteundandraganden har mäklarna, som enligt samstämmiga uppgifter upplyser kunderna om hur man kommer undan myndigheternas kontroll. Beloppet delas ofta upp i poster under 50.000 kronor, då risken att upptäckas är obefintlig. Vad mäklaren också föreslår är att kunden lägger sina pengar i en kapitalförsäkring på någon av kanalöarna men låter bli att anmäla detta till RSV, varigenom man slipper betala 15 % i premieskatt. Ledningen för Skandias internationella livdivision bl.a. har bekräftat det tilltagande skattefusket och funnit det beklagligt att mäklare använder möjligheterna till sådant fiffel som försäljningsargument för utländska offshoreförsäkringar.
RSV bekräftar också uppgifterna om att antalet utländska kapitalförsäkringar har ökat kraftigt under senare år och att sådana försäkringar i starkt ökad utsträckning användes för kvalificerat skattefusk.
Tillsynsmyndighet för försäkringsbolag och mäklare är finansinspektionen vars arbete ''syftar till att skapa en stabilitet, säkerhet och sundhet i det finansiella systemet''. Men enligt uppgift tycks inte inspektionen ha någon som helst kontroll över vad svenska försäkringsbolag och mäklare gör med utländska kapitalförsäkringar. Den har inte heller tittat på försäljningen och jämfört den med RSVs och riksbankens statistik.
Att välbeställda grupper genom mer eller mindre sofistikerade skatteundandraganden av ovan redovisat slag undandrar sig sitt ansvar för en solidarisk finansiering av det svenska välfärdssystemet samtidigt som stora medborgargrupper av statsfinansiella skäl får finna sig i påtagliga försämringar i bl.a. socialförsäkringsskyddet borde vara fullständigt oacceptabelt i ett rättssamhälle. Därför krävs en betydande skärpning av kontroll och sanktionssystem i samband med tecknande av utländska kapitalförsäkringar. Ansvaret för att lämpliga åtgärder vidtas för att stävja det uppenbara skattefusket bör på lämpligt sätt fördelas mellan närmast berörda myndigheter och aktörer, d.v.s. Riksskatteverket, Finansinspektionen, försäkringsbolagen och mäklarna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta kontroll- och sanktionsåtgärder i samband med tecknande av utländska kapitalförsäkringar.
Stockholm den 14 januari 1993 Bengt Silfverstrand (s) Jan Andersson (s)