Fr.o.m. den 1 januari 1991 utgår skatt med 15 %
på belopp som erläggs i premie för utländska
personförsäkringar (lagen 1990:622 om skatt på vissa
premiebetalningar).
Skatten skall betalas för premier som erläggs av svensk
juridisk person och fysisk person som är bosatt i Sverige
eller stadigvarande vistas där. Undantag gäller dock för
premieskatt som utgör omkostnad i näringsverksamhet som
bedrivs utomlands.
Den som slutit försäkringsavtal med utländskt
försäkringsföretag skall betala premieskatt. Har
försäkringen överlåtits är den skattskyldig som har fått
äganderätten till försäkringen.
Den som är skattskyldig skall anmäla sig för registrering
till Riksskatteverkets (RSV) beskattningsavdelning i
Ludvika. I de fall flera premier erläggs under ett och samma
inkomstår behöver anmälan göras endast vid det första
betalningstillfället under kalenderåret (=inkomståret).
Skattebrottslagen (1971:69) och förmånsrättslagen
(1970:979) gäller i fråga om premieskatten.
Utländska kapitalförsäkringar blev högintressanta för
hugade spekulanter den 1 januari 1991. Genom
avregleringen av valutamarknaden blev det tillåtet att
teckna sådana försäkringar. Detta öppnade vägen för
avancerad skatteplanering.
Kapitalförsäkringar skiljer sig inte nämnvärt från vanligt
sparande, eftersom försäkringsdelen är mycket liten. Men i
och med att det finns en försäkringsdel inbyggd i
investeringen kommer försäkringstagaren i åtnjutande av
de gynnsamma villkor som gäller för utländska
kapitalförsäkringar -- ingen förmögenhetsskatt, hög
avkastning och låg avkastningsskatt. Försäkringstagaren
kan välja att antingen placera sina pengar onshore
eller offshore.
Onshore innebär att avkastningen från försäkringen
beskattas i det land där den är tecknad -- vanligtvis 10--15
procent -- och att ingen skatt utgår till den svenska staten.
Offshore betyder att pengarna förs till ett land som inte
tar ut avkastningsskatt på försäkringen, men att det i
Sverige utgår en engångsskatt på 15 procent av
premiebeloppet. Köper man en offshoreförsäkring för
100.000 kronor kostar det alltså 15.000 i skatt. I gengäld är
den fortsättningsvis skattefri.
Större delen av de svenska försäkringspengarna till
utlandet 1991 hamnade i Storbritannien. Merparten
stannade onshore, på fastlandet, men en inte obetydlig del
hamnade på lågskatteöarna Isle of Man, Jersey eller
Guernsey.
1991 noterade riksbanken, som registrerar alla
utlandsbetalningar över 50.000 kronor, ett utflöde på ca. en
miljard kronor till utländska kapitalförsäkringar. Vid en
närmare titt på försäkringsbolagens och mäklarnas
försäljning visar det sig emellertid att den verkliga siffran är
betydligt högre. Bara de två största aktörerna, Skandia och
Handelsbanken Liv, sålde för 1,1 miljarder och en vanlig
uppfattning i branschen är att marknaden för utländska
kapitalförsäkringar 1991 var 2--3 miljarder kronor. Trots att
säljarna räknar med ett minst lika högt resultat 1992, har
riksbankens siffror sjunkit rejält. För de tre första kvartalen
1992 har bara ca. 350 miljoner kronor registrerats, vilket är
150 miljoner mindre än i fjol.
På riksbanken har man reagerat starkt över de låga
siffrorna och har kommit till slutsatsen att allt större
penningsummor förs ur landet i poster under 50.000 kronor.
Flera mäklare, liksom berörda myndigheter, bekräftar att
större belopp ofta delas upp i mindre poster för att inte
synas i statistiken. 1991 anmäldes försäkringar för 762
miljoner kronor till RSV, vilket är betydligt mindre än den
verkliga försäljningen. RSV fick under nämnda år in 23,6
miljoner i premieskatt, vilket innebär att
offshoreförsäkringar för drygt 157 miljoner skulle ha sålts.
Verkets egen uppskattning är att den siffran borde vara fem
gånger högre.
Ett stort ansvar för rådande missförhållanden och
skatteundandraganden har mäklarna, som enligt
samstämmiga uppgifter upplyser kunderna om hur man
kommer undan myndigheternas kontroll. Beloppet delas
ofta upp i poster under 50.000 kronor, då risken att
upptäckas är obefintlig. Vad mäklaren också föreslår är att
kunden lägger sina pengar i en kapitalförsäkring på någon
av kanalöarna men låter bli att anmäla detta till RSV,
varigenom man slipper betala 15 %
i premieskatt. Ledningen för Skandias internationella
livdivision bl.a. har bekräftat det tilltagande skattefusket
och funnit det beklagligt att mäklare använder
möjligheterna till sådant fiffel som försäljningsargument för
utländska offshoreförsäkringar.
RSV bekräftar också uppgifterna om att antalet
utländska kapitalförsäkringar har ökat kraftigt under senare
år och att sådana försäkringar i starkt ökad utsträckning
användes för kvalificerat skattefusk.
Tillsynsmyndighet för försäkringsbolag och mäklare är
finansinspektionen vars arbete ''syftar till att skapa en
stabilitet, säkerhet och sundhet i det finansiella systemet''.
Men enligt uppgift tycks inte inspektionen ha någon som
helst kontroll över vad svenska försäkringsbolag och
mäklare gör med utländska kapitalförsäkringar. Den har
inte heller tittat på försäljningen och jämfört den med RSVs
och riksbankens statistik.
Att välbeställda grupper genom mer eller mindre
sofistikerade skatteundandraganden av ovan redovisat slag
undandrar sig sitt ansvar för en solidarisk finansiering av det
svenska välfärdssystemet samtidigt som stora
medborgargrupper av statsfinansiella skäl får finna sig i
påtagliga försämringar i bl.a. socialförsäkringsskyddet
borde vara fullständigt oacceptabelt i ett rättssamhälle.
Därför krävs en betydande skärpning av kontroll och
sanktionssystem i samband med tecknande av utländska
kapitalförsäkringar. Ansvaret för att lämpliga åtgärder
vidtas för att stävja det uppenbara skattefusket bör på
lämpligt sätt fördelas mellan närmast berörda myndigheter
och aktörer, d.v.s. Riksskatteverket, Finansinspektionen,
försäkringsbolagen och mäklarna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skärpta kontroll- och
sanktionsåtgärder i samband med tecknande av utländska
kapitalförsäkringar.
Stockholm den 14 januari 1993
Bengt Silfverstrand (s)
Jan Andersson (s)