Sverige håller på att övergå till kretsloppssamhället, där vi huvudsakligen kommer att lita till en allt effektivare användning av förnybara resurser.
Statens roll är att genom lagar, skatter och stimulanser göra det möjligt för näringslivet att satsa framtidsdugligt. Många faktorer som måste vägas in, kortsiktig nödvändighet och långsiktigt tänkande. Det är nödvändigt med täta utvärderingar vilka effekter statens åtgärder får, så att de inte motverkar sitt syfte.
Sågat virke är en framtidsvara, med enorm potential på exportmarknaden. Kvalitén i svensk skog överträffas ingenstans. Förädlingen bör ske där den växer. Det gäller att marknadsföra detta sköna material i konkurrens med aluminium och plast.
När det gäller massaved betalar skogsindustrin inte längre tillräckligt för att transporten från inlandet till kusten ska löna sig. Det kommer att finnas gott om råvara för plattfabriker i inlandet. För att få lönsamhet i skogen är det också nödvändigt att använda en stor del av virket för energiändamål.
Mycket talar för att den nuvarande energiskatten för företagen motarbetar kretsloppssatsningarna, därigenom att den gynnar användningen av kol och olja och missgynnar bioenergi. Det verkar som om skattesänkningen gjort att det inte längre lönar sig lika tydligt för industrin att elda med pellets och flis, utan övergång sker till olja och kol.
Kommuner betalar högre skatt än industrin, vilket enligt uppgift lett till egendomliga sammankopplingar med företag för att undgå skatt.
Mellanskog har lämnat följande exempel, som inte sägs vara fiktivt: En kommunal fjärrvärmecentral som eldar med olja är dimensionerad för att leverera hela sin energiproduktion till fjärrvärmenätet. I närheten ligger en industri med egen värmecentral, som eldas med träbränsle. Industrins energiproduktion är lika med den genomsnittliga egna förbrukningen. Kommunen och industrin kommer överens om att fjärrvärmecentralen ska leverera energi till industrin samt att industrin ska leverera tillbaka samma mängd energi till fjärrvärmecentralen. Motivet för denna ''skattetvättning'' av energi är industrins lägre skatt på olja.
Vi anser att det är motiverat med en utvärdering av hur industrins lägre skatter på fossila bränslen slår när det gäller att främja övergången till förnybar energi.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av industrins energiskattesystem ur kretsloppssynpunkt.
Stockholm den 26 januari 1993 Birgitta Hambraeus (c) Ulf Björklund (kds) Christel Anderberg (m) Karin Starrin (c)