Sedan toppåret 1989/90 har virkespriserna sänkts kraftigt
i norra Sverige. Prisutveckling för barrmassaved inom
Norrskogs område framgår av bilaga 1. En mindre del av
prissänkningarna i inlandet, 10--15 kr/m3f under bark
beror på ökade transportavdrag.
Ledningarna för den kustbaserade cellulosa- och
pappersindustrin anser att inlandsråvaran är för dyr p g a de
långa transportavstånden och de höga
transportkostnaderna. Kostnad för lastbilstransport av
barrmassaved framgår av bilagt diagram. Bilaga 2.
Genom s k transportavdrag svarar skogsägaren för en
del (ca en fjärdedel) av transportkostnaden, medan
industrin svarar för resten. Enligt industrins företrädare är
importerad barrmassaved betydligt billigare än massaved
från inlandet, trots stigande dollarkurs.
En betydande del (15--20%) av transportkostnaden för
skogsråvara utgörs av skatter och avgifter. Genom att
beskattningen hittills utgått per körd km har beskattningen
relativt sett varit högre för inlandsvirket än för mer
industrinära skogsråvara. Sedan 1987 har skatteuttaget
dessutom höjts kraftigt. Bilaga 3.
Riksdagen fattade i december 1992 beslut om en
omläggning av transportbeskattningen. Kilometerskatten
avskaffas från 1 oktober 1993. Genom höjning av
bränsleskatten skall det totala skatteuttaget dock bli
oförändrat. Införandet av en särskild miljöavgift för nya
lastbilar senareläggs till den 1 januari 1994. Omläggningen
innebär totalt sett att transportbeskattningen ökar vilket är
förödande för inlandsskogsbruket som har långa
transportavstånd.
Transportnäringen omfattas ej av beslutet om
nedsättning av arbetsgivaravgifterna inom stödområdet.
Detta är synnerligen olyckligt ur regionalpolitisk synpunkt
eftersom den höga kostnaden för transport av råvara är ett
av skälen till att kustindistrin hellre importerar sulfatved än
köper virke från inlandet.
Inlandsskogsbruket i lönsamhetskris
Inlandsskogsbruket befinner sig i en lönsamhetskris på
grund av de kraftiga virkesprissänkningarna. Lönsamheten
har försvagats starkt sedan toppåret 1989/90 och
avkastningen i skogsbruket är eller närmar sig noll i
inlandsområdena. Bilaga 4.
Snara åtgärder måste till så att aktiviteten i
inlandsskogsbruket kan bibehållas på en sådan nivå att
inlandssågarna få tillräckligt med råvara.
Det är uppenbart att transportkostnaderna måste sänkas
genom sänkta skatter och avgifter. Motiven för omedelbara
åtgärder är flera.
1. Skogsnäringen betalar bränsle- och fordonsskatt även
vid transporter på egna vägar. Inom Jämtlands och
Västernorrlands län beräknas ca 25 % av
virkestransportarbetet ske på skogsbilvägar, bilbasvägar
och övriga enskilda vägar. Byggande och underhåll av dessa
vägar bekostas till helt övervägande del av skogsbruket och
andra glesbygdsnäringar. Trots detta är
transportbeskattningen lika hög som när transporten sker
på allmänna vägar. Som exempel kan nämnas att
kilometerskatt och dieseloljeskatten vid körning på
skogsbilvägar och övriga enskilda vägar i Jämtlands län år
1992 beräknades uppgå till ca 7,5 miljoner kronor per år.
Bilaga 5.
Beskattningen av skogstransporter vid körning på egna
vägar är en orimlig särbeskattning som måste upphöra.
Detta bör ges regeringen till känna.
2. Det totala skatteuttaget på transporttjänster är i
Sverige väsentligt högre än i andra europeiska länder.
Bilaga 6. En sänkning av beskattningen är absolut
nödvändig i synnerhet för inlandsskogsbruket. Sänkta
transportkostnader skulle ha gynnsamma regionalpolitiska
effekter och öka svenska åkeriers konkurrenskraft
gentemot åkerier från kontinenten. Om
transportbeskattningen i Sverige inte sänks kommer
norrländska åkerier att bli utkonkurrerade av kontinentala
åkeriföretag.
Sänkta skatter på transporttjänster är nödvändiga för att
öka svenska åkeriers konkurrenskraft genemot åkeriföretag
från kontinenten. Detta bör ges regeringen till känna.
3. En sänkning av skatte- och avgiftsuttaget på
skogsbrukets transporter skulle ge betydande
regionalpolitiska effekter. Som tidigare nämnts är
lönsamheten i inlandsskogsbruket f n mycket svag. Flertalet
privata skogsägare i inlandet avstår då från att avverka.
Detta har begränsade negativa effekter för den
kustbaserade cellulosa- och pappersindustrin som kan
importera skogsråvara. Den minskade avverkningen kan
emellertid bli förödande för inlandssågverken som till
betydande del får sin timmerförsörjning från
privatskogsbruket. Massavedsandelen är hög i Norrlands
inland även vid slutavverkning. En sänkning av
transportbeskattningen skulle ge möjlighet till ökade
avverkningar i inlandet och bidra till sågverkens
råvaruförsörjning.
Skatte- och avgiftsuttaget på transport av skogsråvara
bör läggas om och sänkas enligt följande:Nedsättningen
av sociala avgifter inom stödområdet bör omfatta även
virkestransporter. Den totala transportbeskattningen
anpassas i nivå till det genomsnittliga skatteuttaget i EG-
länderna. Bränsleskatten nivåläggs med hänsyn till dels
skogsbrukets transporter på egna och övriga enskilda vägar,
dels regionalpolitiska synpunkter så att skatteuttaget blir
högst 75% av normalnivån för transporter av virke med
ursprung utanför stödområdet och högst 50% av
normalnivån för virke som härrör från stödområdet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om beskattningen av
skogstransporter vid körning på egna vägar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skatter på transporttjänster för
att öka svenska åkeriers konkurrenskraft gentemot
åkeriföretag från kontinenten,
3. att riksdagen beslutar att nedsättning av sociala
avgifter inom stödområdet även skall omfatta
virkestransporter, 1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bränsleskattens nivå med hänsyn
till skogsbrukets viktiga roll ur regionalpolitisk synpunkt.
Stockholm den 26 januari 1993
Stina Eliasson (c)
Tage Påhlsson (c)
1 Yrkande 3 hänvisat till AU.
Sk643
Bilaga 1