En viktig bostadspolitisk princip är att statens
bostadsstöd och bostadsbeskattning är kostnadsneutrala,
dvs. inte verkar styrande på valet av upplåtelse- och
förvaltningsform.
I en motion förra året pekade vi på att skattereformen
medfört att upphandlade tjänster för förvaltning av
bostäder blivit skattepliktiga. För att utjämna den skillnad
som därmed uppstår mellan egen regi och köpta tjänster har
en s.k. uttagsbeskattning införts på tjänster i egen regi.
Vi kunde dock konstatera att någon
konkurrensneutralitet inte uppnåddes. Den del av
förvaltningen som avser ekonomiska och administrativa
tjänster omfattas nämligen inte av uttagsbeskattningen men
väl av moms. Vidare infördes ett grundbelopp på 150 000 kr
som inte belastas av uttagsbeskattning.
De nya reglerna har därigenom kommit att bli
förmånligare för dem som är tillräckligt stora för att kunna
utföra förvaltningen i egen regi än övriga. Småskalig
förvaltning är diskriminerad.
Inom bostadskooperationen finns ett stort antal små
bostadsrättsföreningar med en genomsnittlig storlek på 40-
50 lägenheter. För dessa är det naturligt att köpa
förvaltningstjänsterna. Detta har föranlett exempelvis HSB
och Riksbyggen att som en service till medlemmarna bygga
upp specialiserade lokala förvaltningsorganisationer.
Bostadsrättsföreningarna kan således inom den egna
rörelsen upphandla sin förvaltning. Vidare förekommer på
ett antal orter en omfattande förvaltningsverksamhet åt
allmännyttiga företag, som själva inte kan eller vill bygga
upp egna förvaltningsresurser.
Momsreformen har i denna del fått negativa
konsekvenser för verksamheten. Tendenser finns också att
oseriöst arbetande företag med tvivelaktig etik och
kompetens har fått ökade möjligheter att breda ut sig.
Den beskrivna utvecklingen kommer, om ingen ändring
sker, att få negativa konsekvenser för de anställda inom
fastighetsförvaltningen. De kommer att anställas av små
förvaltningsenheter som saknar resurser att bedriva en
godtagbar utbildning och personalutveckling.
De specialiserade, kompetenta
förvaltningsorganisationer, som i dag finns såväl inom den
kooperativa som privata sektorn, kommer att få sin
verksamhet reducerad.
Vi anser därför att det fortfarande är angeläget att söka
alternativa lösningar till förvaltningsmoms och
uttagsbeskattning. Målet måste vara att den breddade
momsen inom bostadssektorn inte skall verka styrande på
valet av förvaltningsform.
En metod kan vara att lägga moms på den del av
utgående hyra som avser renodlade driftskostnader, dvs.
ekonomisk förvaltning, administration, fastighetsskötsel,
reparation och underhåll samt uppvärmning. I basen för
momsuttaget skall givetvis kapitalkostnader, fondering och
försäkring och liknande kostnader undantas.
Effekten av detta är att de boende betalar nuvarande
driftskostnader plus moms, dvs. lika mycket som enligt nu
gällande regler. Boendekostnaderna höjs således inte.
Bostadsförvaltaren kan mot utgående moms göra avdrag
för ingående moms. Det betyder avdrag för all moms i
tidigare led, dvs. momsen på bl.a. förvaltningstjänster som
upphandlats av utomstående leverantörer, sophämtning,
VA, el, fjärrvärme samt byggtjänster, dvs. även full
byggmoms vid nyeller ombyggnad.
Effekten av ovanstående är att alla bostadskonsumenter
får lika behandling. Moms utgår på hyrans driftskostnader.
De bostadsförvaltare som köper alla förvaltningstjänster
respektive de som gör allt i egen regi blir lika behandlade.
Bostadspolitiskt måste detta vara rättvist och riktigt.
En översyn av nuvarande regler för moms på
förvaltningstjänster är därför angeläget, och vi menar att
detta med fördel borde ske inom ramen för den s.k. KUSK-
kommitténs arbete.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om moms på tjänster för förvaltning
av bostäder samt uttagsbeskattning.
Stockholm den 25 januari 1993
Sören Lekberg (s)
Nils T Svensson (s)