Den särskilda varuskatten för kemisk-tekniska preparat,
choklad och konfektyrer, dryckesskatten på läskedrycker
och bordsvatten, video- och kassettskatten bör återinföras
och utgå på samma sätt som den gjorde före slopandet den
1 januari 1993.
Bärande principer -- rättvisa
En bärande princip i skattesystemet är att skatt skall utgå
efter bärkraft. Beskattningen skall utgå från principen om
rättvis fördelning och ha som syfte att finansiera
grundtrygghet och bevara och främja välfärd. Skatterna
skall också ha en styrande funktion och främja energi- och
miljömål och vara motiverade ur folkhälsosynpunkt.
En förutsättning för att få förståelse hos allmänheten för
beslut som riksdagen fattar, både vad gäller skatter och
andra frågor, är att besluten upplevs som rimliga och
rättvisa och går att motivera utifrån uppsatta mål.
Den svåra statsfinansiella situation som är en följd av 80-
talets kasinoekonomi kräver betydande uppoffringar av alla
för att kunna bemästras. För att bringa ner
budgetunderskottet krävs kraftiga besparingar och ingrepp
i våra transfereringssystem. Regeringens budgetförslag
innehåller en rad sådana åtgärder. Genom uppgörelsen
mellan regeringen och socialdemokraterna har riksdagen
redan tidigare tagit beslut om besparingar.
Riksdagens beslut om åtgärder för att stabilisera den
svenska ekonomin har sin verkan till övervägande del från
den 1 januari 1993. Vid samma tidpunkt trädde besluten
från skattereformen om borttagande av varuskatten på vissa
s k lyxvaror i kraft. Elva dagar senare presenterades
förslagen i den budgetproposition som riksdagen nu skall
behandla och som också innehåller besparingar.
Betungande åtgärder
Det innebar att hushållen upplevde att priserna på mat
höjdes samtidigt som priser på vissa s k lyxvaror sänktes
kraftigt. Samtidigt genomfördes andra åtgärder som
minskar hushållens disponibla inkomst som t ex kraftigt
höjd bensinskatt, höjd pensionsålder och sänkt ersättning,
minskad lagstadgad semesterrätt och minskade räntebidrag
som ökar bostadskostnaderna. Det innebär åtgärder som
upplevs betungande för alla men som känns särskilt
betungande för hushåll med låga inkomster.
Det är mot den bakgrunden fullständigt omöjligt att
motivera ett borttagande av skatten på de varor som nu har
skett. Det kan inte anses att de varor för vilka skatten slopas
tillhör nödvändig konsumtion som behöver premieras. Det
kan heller inte hävdas att en konsumtionsstimulans på dessa
varor är angelägen. Det kan under inga förhållanden hävdas
samtidigt som momsen höjs på nödvändig konsumtion som
mat och persontransporter för resor till och från arbetet.
Minskad statsinkomst -- ökat budgetunderskott
Det är också orimligt att i nuvarande besvärliga
statsfinansiella situation undanhålla staten en inkomst på i
storleksordningen 1,6 miljarder kr. Det blir inte mer rimligt
genom att ta bort en skatt som betraktas som lyxskatt i ett
läge då de svagaste grupperna måste vara med och avstå av
det nödvändigaste för att stärka statens finanser.
Låg skatt på mat -- högre på lyx
När beslutet om varuskatten togs skedde det i en
uppgående konjunktur och i ett betydligt bättre
statsfinansiellt läge än för närvarande. Det motiverades
med förenklingsskäl. Genom breddningen av momsen
skulle skattesatsen för alla konsumtionsvaror bli enhetlig.
Skilda momssatser skulle innebära problem.
Motiven var inte bärande när beslutet fattades. Vid den
tidpunkten fanns skilda momssatser på olika varor i flera
europeiska länder. Det hade inte visat sig innebära några
svårigheter. Det har också bevisats nu. I dag tillämpar även
Sverige skilda momssatser sedan momsen på mat ändrats
två gånger och utgår nu med en lägre skattesats än för övriga
varor.
Såväl ur fördelningspolitisk synpunkt som i ett
folkhälsoperspektiv bör beskattningen av nödvändig
konsumtion ske med återhållsamhet. Av samma skäl bör
umbärliga varor, som dessutom i vissa fall har lyxkaraktär
och främst konsumeras av köpstarka grupper, beskattas
hårdare. En sådan åtgärd bygger dessutom på
bärkraftsprincipen.
Förslag
Vi föreslår att varuskatten för kemisk-tekniska preparat,
choklad och konfektyrer, dryckesskatten på läskedrycker
och bordsvatten, video- och kassettskatten återinförs och
tas ut på samma sätt som den gjorde före slopandet den 1
januari 1993. Åtgärden innebär en intäkt för staten på ca
1,6 miljarder kr. Det innebär att budgetunderskottet kan
minskas i motsvarande grad och statsbudgeten därmed
stärkas i samma mån.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att återinföra varuskatten på
vissa s.k. lyxvaror.
Stockholm den 26 januari 1993
Agne Hansson (c)
Tage Påhlsson (c)