Den särskilda varuskatten för kemisk-tekniska preparat, choklad och konfektyrer, dryckesskatten på läskedrycker och bordsvatten, video- och kassettskatten bör återinföras och utgå på samma sätt som den gjorde före slopandet den 1 januari 1993.
Bärande principer -- rättvisa
En bärande princip i skattesystemet är att skatt skall utgå efter bärkraft. Beskattningen skall utgå från principen om rättvis fördelning och ha som syfte att finansiera grundtrygghet och bevara och främja välfärd. Skatterna skall också ha en styrande funktion och främja energi- och miljömål och vara motiverade ur folkhälsosynpunkt.
En förutsättning för att få förståelse hos allmänheten för beslut som riksdagen fattar, både vad gäller skatter och andra frågor, är att besluten upplevs som rimliga och rättvisa och går att motivera utifrån uppsatta mål.
Den svåra statsfinansiella situation som är en följd av 80- talets kasinoekonomi kräver betydande uppoffringar av alla för att kunna bemästras. För att bringa ner budgetunderskottet krävs kraftiga besparingar och ingrepp i våra transfereringssystem. Regeringens budgetförslag innehåller en rad sådana åtgärder. Genom uppgörelsen mellan regeringen och socialdemokraterna har riksdagen redan tidigare tagit beslut om besparingar.
Riksdagens beslut om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin har sin verkan till övervägande del från den 1 januari 1993. Vid samma tidpunkt trädde besluten från skattereformen om borttagande av varuskatten på vissa s k lyxvaror i kraft. Elva dagar senare presenterades förslagen i den budgetproposition som riksdagen nu skall behandla och som också innehåller besparingar.
Betungande åtgärder
Det innebar att hushållen upplevde att priserna på mat höjdes samtidigt som priser på vissa s k lyxvaror sänktes kraftigt. Samtidigt genomfördes andra åtgärder som minskar hushållens disponibla inkomst som t ex kraftigt höjd bensinskatt, höjd pensionsålder och sänkt ersättning, minskad lagstadgad semesterrätt och minskade räntebidrag som ökar bostadskostnaderna. Det innebär åtgärder som upplevs betungande för alla men som känns särskilt betungande för hushåll med låga inkomster.
Det är mot den bakgrunden fullständigt omöjligt att motivera ett borttagande av skatten på de varor som nu har skett. Det kan inte anses att de varor för vilka skatten slopas tillhör nödvändig konsumtion som behöver premieras. Det kan heller inte hävdas att en konsumtionsstimulans på dessa varor är angelägen. Det kan under inga förhållanden hävdas samtidigt som momsen höjs på nödvändig konsumtion som mat och persontransporter för resor till och från arbetet.
Minskad statsinkomst -- ökat budgetunderskott
Det är också orimligt att i nuvarande besvärliga statsfinansiella situation undanhålla staten en inkomst på i storleksordningen 1,6 miljarder kr. Det blir inte mer rimligt genom att ta bort en skatt som betraktas som lyxskatt i ett läge då de svagaste grupperna måste vara med och avstå av det nödvändigaste för att stärka statens finanser.
Låg skatt på mat -- högre på lyx
När beslutet om varuskatten togs skedde det i en uppgående konjunktur och i ett betydligt bättre statsfinansiellt läge än för närvarande. Det motiverades med förenklingsskäl. Genom breddningen av momsen skulle skattesatsen för alla konsumtionsvaror bli enhetlig. Skilda momssatser skulle innebära problem.
Motiven var inte bärande när beslutet fattades. Vid den tidpunkten fanns skilda momssatser på olika varor i flera europeiska länder. Det hade inte visat sig innebära några svårigheter. Det har också bevisats nu. I dag tillämpar även Sverige skilda momssatser sedan momsen på mat ändrats två gånger och utgår nu med en lägre skattesats än för övriga varor.
Såväl ur fördelningspolitisk synpunkt som i ett folkhälsoperspektiv bör beskattningen av nödvändig konsumtion ske med återhållsamhet. Av samma skäl bör umbärliga varor, som dessutom i vissa fall har lyxkaraktär och främst konsumeras av köpstarka grupper, beskattas hårdare. En sådan åtgärd bygger dessutom på bärkraftsprincipen.
Förslag
Vi föreslår att varuskatten för kemisk-tekniska preparat, choklad och konfektyrer, dryckesskatten på läskedrycker och bordsvatten, video- och kassettskatten återinförs och tas ut på samma sätt som den gjorde före slopandet den 1 januari 1993. Åtgärden innebär en intäkt för staten på ca 1,6 miljarder kr. Det innebär att budgetunderskottet kan minskas i motsvarande grad och statsbudgeten därmed stärkas i samma mån.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återinföra varuskatten på vissa s.k. lyxvaror.
Stockholm den 26 januari 1993 Agne Hansson (c) Tage Påhlsson (c)