De snabbt förändrade förhållandena i vår omvärld --
utvecklingen i Östeuropa respektive genomförandet av den
inre marknaden liksom ett framtida svenskt medlemskap i
den Europeiska gemenskapen -- påverkar många svenska
myndigheters och organs uppgifter och arbetssätt. Detta
gäller i särskilt hög grad tullfunktionerna. Till föregående
riksmöte lämnades en socialdemokratisk motion av Sverre
Palm och Bo Forslund vari vissa frågor om Tullen i ett EG-
perspektiv togs upp. Under det gångna året har nya
uppgifter kommit fram som gör det än mer angeläget att
bringa klarhet i fråga om Tullverkets befogenheter i detta
avseende, bl.a. genom det utredningsarbete som utförs
inom generaltullstyrelsen och Utrikesdepartementets
gränskontrollutredning. I denna motion tar vi även upp ett
par andra betydelsefulla befogenhetsfrågor som inte har ett
direkt sammanhang med ett svenskt medlemskap i EG.
EG-perspektivet
Ett eventuellt svenskt EG-medlemskap innebär att den
svenska Tullen i förhållande till vad som kallas tredje land
skall utföra uppgifter på EG:s uppdrag. I förhållande till
dagsläget innebär det förändringar i arbetsuppgifter men de
grundläggande funktionerna kan sägas kvarstå: att fastställa
och uppbära tull för gemenskapen, att ha motsvarande
uppgifter vad gäller mervärdesskatt för svensk del, att svara
för import- och exportkontroller. Med hänsyn till
utvecklingen i Östeuropa, där en stigande smuggling kan
noteras, torde ökade insatser behöva ske vad gäller
smugglingsbekämpning.
I förhållande till EG:s medlemsländer sker däremot
påtagliga förändringar genom att de fiskala
gränskontrollerna försvinner och att också de fysiska
gränskontrollerna påverkas kraftigt. För att möta den risk
av ökad grövre smuggling som de öppna gränserna befaras
kunna medföra har EG-länderna tagit ett antal
kompensatoriska åtgärder. De är av skilda slag i de olika
länderna, något som framgår av rapporter från
generaltullstyrelsen. Det rör sig om åtgärder som inte är
beroende av beslut av EG-organ utan kan fattas av
nationella organ: parlament, regeringar och myndigheter.
Här kan nämnas ökad samverkan mellan EG-ländernas
Tullmyndigheter, ett särskilt datasystem,
underrättelsetjänst, samarbete Tull och Polis, ökade
insatser vid gränsen mot tredje land etc. Allt detta är sådant
som också kan åstadkommas genom förändringar i den egna
tullorganisationen i Sverige.
På en punkt krävs däremot beslut av riksdag och
regering, nämligen när det gäller frågan om befogenheter
för Tullverkets personal att ingripa mot den som för med sig
narkotika vid passerande av gränsen mellan Sverige och ett
annat EG-land. Länder som t.ex. Frankrike har löst det
dilemma som finns mellan slopade gränskontroller av
nuvarande slag och angelägenheten av att bekämpa
narkotika genom att utsträcka Tullverkets personals
befogenheter till att avse hela landets yta. I kombination
med en ökad rörlighet och underrättelsesamarbete räknar
man med att även framdeles kunna upprätthålla en effektiv
kontroll.
Det är enligt vår mening viktigt att ta tillvara den
kompetens och de erfarenheter som Tullverkets personal
har i fråga om smugglingsbekämpning. Att på angivet sätt
utvidga befogenheter för myndigheten bör -- i kombination
med andra, ovan exemplifierade åtgärder -- innebära att
Sverige även vid ett EG-medlemskap kan upprätthålla en
hög nivå mot den grövre smugglingen. Vid en sådan
utvidgning av tullens befogenheter kan svårigheter uppstå,
när det gäller avgränsningen av tullens och polisens
arbetsuppgifter. Denna avgränsning bör i detta
sammanhang också klargöras.
Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram ett
lagförslag av ovanstående innebörd.
Åtgärder mot ''tvättning'' av pengar
I anledning av en socialdemokratisk motion har
riksdagen vid förra riksmötet anvisat medel till
Rikspolisstyrelsen för att inrätta en s.k. finanspolis vars
huvudsakliga uppgift skall vara att bedriva spaning för att
uppdaga brott i samband med ''tvättning'' av pengar som
utgjort vinning av brottslig verksamhet.
Av den rapport som från Polisens sida upprättats inför
genomförandet av förslaget i motionen framgår bl.a. att
Tullens verksamhet anses mycket betydelsefull i detta
sammanhang, eftersom iakttagelser om innehav av pengar
kan vara ett tecken på att en ''tvättning'' är aktuell. Av en
rapport från en arbetsgrupp inom G 7 framgår bl.a. att en
mycket vanlig metod att tvätta pengar är att under- eller
överfakturera vid import eller export av varor. Genom de
uppgifter som lämnas till Tullen och den kontroll som
utövas kan värdefull information finnas tillgänglig för
bekämpning av denna typ av ekonomisk brottslighet.
I Sverige har Tullverket -- till skillnad mot andra länder --
inte befogenheter inom detta område, vilket också
konstaterades av G 7:s arbetsgrupp.
Problemet är också aktuellt i ett EG-perspektiv. Från
EG:s sida har, i de direktiv som ligger till grund för den
genomförda svenska ändringen av brottsbalken, framhållits
att medlemsstaterna skall se till att helt eller delvis utvidga
bestämmelserna i direktivet till att omfatta även andra
yrkesgrupper och företagskategorier än kredit- och
finansinstitut. Även från denna utgångspunkt bör det vara
rimligt att införa en skyldighet för Tullverket att rapportera
om misstanke om penningtvätt. Från Generaltullstyrelsens
sida har också föreslagits en sådan befogenhet.
Vi föreslår att riksdagen begär en ändring av
lagstiftningen i enlighet härmed.
Tulldatasystemet
I budgetpropositionen anförs bl.a. som en prioriterad
uppgift för Tullverket att få en så stor anslutning som
möjligt från företagens sida att lämna tulldeklarationer
elektroniskt. Vi instämmer i detta uttalande och vill, liksom
föredraganden, erinra om att föreslagen besparing om 31
miljoner kronor är en delfinansiering för genomförandet av
tulldatasystemet. Besparingarna har grundats på en
förutsättning av successivt stigande anslutningsgrad till TDS
av elektronisk uppgiftslämning. Uppnås inte desamma,
påverkas myndighetens övriga verksamhet vilket kan
komma att gå ut över kontrollverksamheten.
För att säkerställa en hög anslutningsgrad har beslut
fattats om att tullupplag som vill behålla sin utlämningsrätt
skall anslutas till den elektroniska överföringen inom TDS.
Därmed får dessa företag bidra till systemfinansiering
indirekt. Den mest tyngande delen av Tullens arbete i
samband med varuimporten gäller dock
tulldeklarationerna, vilket förklarar angelägenheten av en
hög anslutningsgrad elektroniskt. I propositionen uttalas att
Tullverket bör vidta de åtgärder som erfordras för att få till
stånd en sådan ordning. Enligt vår mening får den mest
verkningsfulla åtgärden anses vara en skyldighet för den
som enligt 134 § tullagen godkänts att som ombud avge
tulldeklarationer att lämna dessa elektroniskt. Därmed kan
man från samhällets sida säkerställa att den anslutningsgrad
som varit förutsättning för den beslutade reduktionen av
personalstyrkan inom Tullverket med 10--12 % uppnås.
Vi föreslår att tullagen ändras från den 1 januari 1994 i
angiven riktning. Det bör ankomma på utskottet att
utarbeta erforderlig lagtext.
Ekonomisk brottslighet
Den ekonomiska brottsligheten har blivit mer
internationaliserad under senare år. I det tidigare
Östeuropa har den brottsligheten enligt många bedömare
fått alltmer karaktär av avancerad och organiserad
ekonomisk kriminalitet. Det finns anledning att befara att
denna brottslighet kan sprida sig så att även Sverige blir en
del av denna internationella kriminalitet. För att motverka
dessa tendenser bör tullkriminalens spanings- och
utredningsresurser vad gäller internationell ekonomisk
brottslighet ökas med 2 miljoner kronor. Denna fråga
aktualiseras i socialdemokraternas partimotion om åtgärder
mot den ekonomiska brottsligheten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om de befogenheter för Tullverket som angetts under
avsnittet EG-perspektivet,
2. att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om de befogenheter för Tullverket som angetts under
avsnittet Åtgärder mot ''tvättning'' av pengar,
3. att riksdagen beslutar om ändring av tullagen i enlighet
med vad som anförts under avsnittet Tulldatasystemet.
Stockholm den 21 januari 1993
Lars Hedfors (s)
Bo Forslund (s)
Anita Johansson (s)
Bruno Poromaa (s)
Yvonne Sandberg-Fries (s)
Gunnar Nilsson (s)
Sverre Palm (s)
Karl Hagström (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Roland Sundgren (s)
Sten-Ove Sundström (s)
Kaj Larsson (s)
Inger Lundberg (s)
Martin Nilsson (s)