De snabbt förändrade förhållandena i vår omvärld -- utvecklingen i Östeuropa respektive genomförandet av den inre marknaden liksom ett framtida svenskt medlemskap i den Europeiska gemenskapen -- påverkar många svenska myndigheters och organs uppgifter och arbetssätt. Detta gäller i särskilt hög grad tullfunktionerna. Till föregående riksmöte lämnades en socialdemokratisk motion av Sverre Palm och Bo Forslund vari vissa frågor om Tullen i ett EG- perspektiv togs upp. Under det gångna året har nya uppgifter kommit fram som gör det än mer angeläget att bringa klarhet i fråga om Tullverkets befogenheter i detta avseende, bl.a. genom det utredningsarbete som utförs inom generaltullstyrelsen och Utrikesdepartementets gränskontrollutredning. I denna motion tar vi även upp ett par andra betydelsefulla befogenhetsfrågor som inte har ett direkt sammanhang med ett svenskt medlemskap i EG.
EG-perspektivet
Ett eventuellt svenskt EG-medlemskap innebär att den svenska Tullen i förhållande till vad som kallas tredje land skall utföra uppgifter på EG:s uppdrag. I förhållande till dagsläget innebär det förändringar i arbetsuppgifter men de grundläggande funktionerna kan sägas kvarstå: att fastställa och uppbära tull för gemenskapen, att ha motsvarande uppgifter vad gäller mervärdesskatt för svensk del, att svara för import- och exportkontroller. Med hänsyn till utvecklingen i Östeuropa, där en stigande smuggling kan noteras, torde ökade insatser behöva ske vad gäller smugglingsbekämpning.
I förhållande till EG:s medlemsländer sker däremot påtagliga förändringar genom att de fiskala gränskontrollerna försvinner och att också de fysiska gränskontrollerna påverkas kraftigt. För att möta den risk av ökad grövre smuggling som de öppna gränserna befaras kunna medföra har EG-länderna tagit ett antal kompensatoriska åtgärder. De är av skilda slag i de olika länderna, något som framgår av rapporter från generaltullstyrelsen. Det rör sig om åtgärder som inte är beroende av beslut av EG-organ utan kan fattas av nationella organ: parlament, regeringar och myndigheter. Här kan nämnas ökad samverkan mellan EG-ländernas Tullmyndigheter, ett särskilt datasystem, underrättelsetjänst, samarbete Tull och Polis, ökade insatser vid gränsen mot tredje land etc. Allt detta är sådant som också kan åstadkommas genom förändringar i den egna tullorganisationen i Sverige.
På en punkt krävs däremot beslut av riksdag och regering, nämligen när det gäller frågan om befogenheter för Tullverkets personal att ingripa mot den som för med sig narkotika vid passerande av gränsen mellan Sverige och ett annat EG-land. Länder som t.ex. Frankrike har löst det dilemma som finns mellan slopade gränskontroller av nuvarande slag och angelägenheten av att bekämpa narkotika genom att utsträcka Tullverkets personals befogenheter till att avse hela landets yta. I kombination med en ökad rörlighet och underrättelsesamarbete räknar man med att även framdeles kunna upprätthålla en effektiv kontroll.
Det är enligt vår mening viktigt att ta tillvara den kompetens och de erfarenheter som Tullverkets personal har i fråga om smugglingsbekämpning. Att på angivet sätt utvidga befogenheter för myndigheten bör -- i kombination med andra, ovan exemplifierade åtgärder -- innebära att Sverige även vid ett EG-medlemskap kan upprätthålla en hög nivå mot den grövre smugglingen. Vid en sådan utvidgning av tullens befogenheter kan svårigheter uppstå, när det gäller avgränsningen av tullens och polisens arbetsuppgifter. Denna avgränsning bör i detta sammanhang också klargöras.
Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram ett lagförslag av ovanstående innebörd.
Åtgärder mot ''tvättning'' av pengar
I anledning av en socialdemokratisk motion har riksdagen vid förra riksmötet anvisat medel till Rikspolisstyrelsen för att inrätta en s.k. finanspolis vars huvudsakliga uppgift skall vara att bedriva spaning för att uppdaga brott i samband med ''tvättning'' av pengar som utgjort vinning av brottslig verksamhet.
Av den rapport som från Polisens sida upprättats inför genomförandet av förslaget i motionen framgår bl.a. att Tullens verksamhet anses mycket betydelsefull i detta sammanhang, eftersom iakttagelser om innehav av pengar kan vara ett tecken på att en ''tvättning'' är aktuell. Av en rapport från en arbetsgrupp inom G 7 framgår bl.a. att en mycket vanlig metod att tvätta pengar är att under- eller överfakturera vid import eller export av varor. Genom de uppgifter som lämnas till Tullen och den kontroll som utövas kan värdefull information finnas tillgänglig för bekämpning av denna typ av ekonomisk brottslighet.
I Sverige har Tullverket -- till skillnad mot andra länder -- inte befogenheter inom detta område, vilket också konstaterades av G 7:s arbetsgrupp.
Problemet är också aktuellt i ett EG-perspektiv. Från EG:s sida har, i de direktiv som ligger till grund för den genomförda svenska ändringen av brottsbalken, framhållits att medlemsstaterna skall se till att helt eller delvis utvidga bestämmelserna i direktivet till att omfatta även andra yrkesgrupper och företagskategorier än kredit- och finansinstitut. Även från denna utgångspunkt bör det vara rimligt att införa en skyldighet för Tullverket att rapportera om misstanke om penningtvätt. Från Generaltullstyrelsens sida har också föreslagits en sådan befogenhet.
Vi föreslår att riksdagen begär en ändring av lagstiftningen i enlighet härmed.
Tulldatasystemet
I budgetpropositionen anförs bl.a. som en prioriterad uppgift för Tullverket att få en så stor anslutning som möjligt från företagens sida att lämna tulldeklarationer elektroniskt. Vi instämmer i detta uttalande och vill, liksom föredraganden, erinra om att föreslagen besparing om 31 miljoner kronor är en delfinansiering för genomförandet av tulldatasystemet. Besparingarna har grundats på en förutsättning av successivt stigande anslutningsgrad till TDS av elektronisk uppgiftslämning. Uppnås inte desamma, påverkas myndighetens övriga verksamhet vilket kan komma att gå ut över kontrollverksamheten.
För att säkerställa en hög anslutningsgrad har beslut fattats om att tullupplag som vill behålla sin utlämningsrätt skall anslutas till den elektroniska överföringen inom TDS. Därmed får dessa företag bidra till systemfinansiering indirekt. Den mest tyngande delen av Tullens arbete i samband med varuimporten gäller dock tulldeklarationerna, vilket förklarar angelägenheten av en hög anslutningsgrad elektroniskt. I propositionen uttalas att Tullverket bör vidta de åtgärder som erfordras för att få till stånd en sådan ordning. Enligt vår mening får den mest verkningsfulla åtgärden anses vara en skyldighet för den som enligt 134 § tullagen godkänts att som ombud avge tulldeklarationer att lämna dessa elektroniskt. Därmed kan man från samhällets sida säkerställa att den anslutningsgrad som varit förutsättning för den beslutade reduktionen av personalstyrkan inom Tullverket med 10--12 % uppnås.
Vi föreslår att tullagen ändras från den 1 januari 1994 i angiven riktning. Det bör ankomma på utskottet att utarbeta erforderlig lagtext.
Ekonomisk brottslighet
Den ekonomiska brottsligheten har blivit mer internationaliserad under senare år. I det tidigare Östeuropa har den brottsligheten enligt många bedömare fått alltmer karaktär av avancerad och organiserad ekonomisk kriminalitet. Det finns anledning att befara att denna brottslighet kan sprida sig så att även Sverige blir en del av denna internationella kriminalitet. För att motverka dessa tendenser bör tullkriminalens spanings- och utredningsresurser vad gäller internationell ekonomisk brottslighet ökas med 2 miljoner kronor. Denna fråga aktualiseras i socialdemokraternas partimotion om åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om de befogenheter för Tullverket som angetts under avsnittet EG-perspektivet,
2. att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om de befogenheter för Tullverket som angetts under avsnittet Åtgärder mot ''tvättning'' av pengar,
3. att riksdagen beslutar om ändring av tullagen i enlighet med vad som anförts under avsnittet Tulldatasystemet.
Stockholm den 21 januari 1993 Lars Hedfors (s) Bo Forslund (s) Anita Johansson (s) Bruno Poromaa (s) Yvonne Sandberg-Fries (s) Gunnar Nilsson (s) Sverre Palm (s) Karl Hagström (s) Lisbeth Staaf-Igelström (s) Roland Sundgren (s) Sten-Ove Sundström (s) Kaj Larsson (s) Inger Lundberg (s) Martin Nilsson (s)