Hongkong har sedan andra världskrigets slut haft en spektakulär ekonomisk utveckling. Från en sönderslagen ekonomi med knappt 500 000 invånare har den tidigare brittiska kronkolonin utvecklats till ett samhälle med 5,8 miljoner invånare och Asiens, näst efter Japan, högsta levnadsstandard.
Sedan början av l980-talet har Hongkong erfarit en snabbt ökande kostnadsnivå. Detta problem har man tills vidare löst genom att utnyttja den möjlighet till utflyttning av arbetskraftskrävande tillverkning som erbjöds genom etableringen av den ekonomiska frizonen Shenzhen, strax innanför gränsen till Kina, och genom industrietableringar i den bakomliggande Guangdongprovinsen.
I dag finns mer än 3 miljoner industriarbetare i av Hongkong kontrollerade företag i Kina samtidigt som antalet industriarbetare i Hongkong sjunkit från 900 000 år l980 till 700 000 år l99l. Genom denna omfattande överflyttning av produktion till Kina har Hongkong kunnat behålla sin plats som ett av världens ledande exportländer och med en BNP-tillväxt om 6--7 procent, trots hård konkurrens från länder i Asien med lägre löner och kostnader.
Tänk om vi kunde göra Gotland till en ekonomisk frizon med skattefrihet för såväl svenska som utländska investerare, utan arbetsgivaravgifter, utan kommunal och statlig skatt, precis som på Jersey eller Isle of Man! En sådan omvandling skulle göra Gotland utomordentligt attraktivt, locka investerare i kommunikationer med öst, få fart på byggandet av nya centra för affärsliv, locka europeiska och amerikanska banker samt ge tusentals nya arbeten på Gotland och i Baltikum.
Jag kan utan svårighet tänka mig de invändningar som genast skulle resas mot denna tanke, men jag anser att man i varje fall borde utreda möjligheterna att ge Gotland mandat att agera under mycket fria former.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning rörande möjligheterna att förvandla Gotland till någon form av ekonomisk frizon.
Stockholm den 20 januari l993 Hugo Hegeland (m)