Naturvårdsverket föreslog i sitt remissyttrande över
dryckesförpackningsutredningen att differentierade
punktskatter borde införas som ett ekonomiskt styrmedel
för att gynna miljövänliga dryckesförpackningar. SNV
föreslog en indelning i fyra grupper:
För returförpackningar som klarar ett återvinningsmål
på 90 % förordas skattebefrielse. De returförpackningar
som inte uppnår detta mål föreslås få ungefär samma skatt
som för närvarande gäller för engångsförpackningar
(beroende på storlek).
Pappersförpackningar beskattas med 8 till 35 öre per
förpackning. Om metallfolie ingår i förpackningen bör
skatten uppgå till 16-50 öre. Engångsförpackningar som
inte består av papper bör få en väl avvägd skatt, mellan 65
öre och 1:75 per förpackning.
Det är av både miljö- och resursskäl nödvändigt att styra
över användningen av engångsförpackningar till
returförpackningar.
En differentiering av förpackningsskatten med högre
skatt på engångsförpackningar är ett viktigt medel för att
minska användningen av sådana förpackningar.
Utredningen om åtgärder och styrmedel för att påverka
tillverkning, distribution, användning och kvittblivning av
förpackningar har i ett delbetänkande förordat just en ökad
differentiering av den nuvarande skatten på
dryckesförpackningar. Därmed torde det nu finnas ett
tillräckligt underlag för ett riksdagsbeslut i denna ytterst
angelägna miljöfråga.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att införa en
differentierad skatt på förpackningar.
Stockholm den 18 januari 1993
Bengt Silfverstrand (s)
Birthe Sörestedt (s)