I kompletteringspropositionen 1992/93:150 bil 6 redovisas förslag till skattereduktion för reparationskostnader m m för bostadshus. Skattereduktionen för hyreshus föreslås uppgå till 30 % av bidragsunderlaget samt medges för högst 20.000 kr per taxeringsenhet eller ett belopp motsvarande tre gånger den fastighetsskatt som beräknas för kalenderåret 1993, om det sistnämnda beloppet är högre. Dock måste underlaget uppgå till minst 2.000 kr för att skattereduktion skall medges.
Dessa ''gränsvärden'' för när skattereduktionen medges utgår från begreppet taxeringsenhet. Redovisningen till skattemyndigheten vid ansökan om skatteavdrag förutsätter att företagen kan göra denna typ av redovisning. Bostadsföretagen saknar normalt denna form av redovisning, vilket innebär att förslaget är mycket opraktiskt, administrativt krångligt och dessutom närmast omöjligt att kontrollera.
Det opraktiska och krångliga ligger i att företagen oftast arbetar med områdesförvaltning och underhållsplaner där upphandlingen av reparations- och underhållsarbeten inte görs per fastighet/taxeringsenhet utan per område eller till och med per företag. Att omvandla denna upphandling och redovisa den på respektive taxeringsenhet blir ett administrativt kostsamt arbete.
Skattemyndighetens kontroll över vilka åtgärder som genomförs på respektive taxeringsenhet (en fastighet kan bestå av flera taxeringsenheter) kräver att det till ansökan bifogas kopia av faktura eller liknande där det framgår vilket arbete som utförts och uppdelning på arbete och material avseende resp. taxeringsenhet. Eftersom denna uppdelning inte är möjlig att göra i företagens nuvarande redovisningssystem så måste den konstrueras i efterhand. Detta innebär ett stort merarbete och en radikal minskning av skattemyndighetens kontrollmöjlighet.
Det blir för alla berörda parter mest praktiskt, billigast och lättast att kontrollera om redovisningen för hyreshus (inkl småhus med hyresrätt eller bostadsrätt d v s de företag som har rätt att tillämpa regeln om skattereduktion maximalt 3 gånger 1993 års fastighetsskatt) får göras per företag. Begränsningen av skattereduktionen utgörs då av företagets fastighetsskatt 1993 ggr 3. Underlaget för skattereduktionen kan redovisas samlat för företaget och kan tas direkt ur den ekonomiska redovisningen, vilken lätt kan kontrolleras av skattemyndigheten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att redovisning av underlaget för skattereduktion får ske per företag på det sätt och i den omfattning som anges i motionen.
Stockholm den 6 maj 1993 Ivar Franzén (c)