med anledning av prop. 1992/93:241 Övergång till konventionell beskattning av allmännyttiga bostadsföretag
I propositionen föreslås att dagens schablonbeskattning
av de allmännyttiga bostadsföretagen ersätts med en s.k.
konventionell beskattning som motsvarar den som gäller för
privata fastighetsägare.
Vissa skattemässiga regelförändringar
Vi socialdemokrater har inte några invändningar mot
huvudförslaget att för allmännyttan övergå till samma
beskattningsmetod som tillämpas för privata
fastighetsägare. Däremot har vi en något avvikande
uppfattning beträffande några av de konsekvensändringar
som blir aktuella med anledning av att
beskattningsmetoden förändras för allmännyttan.
Regeringen föreslår vid övergång till en konventionell
beskattning en rätt för de kommunala bostadsföretagen att
dra av de bokföringsmässiga dispositioner och kostnader
som har redovisats enligt den särskilda bokföringslagen från
1972. Avdragsrätten är utformad som ett årligt avdrag på 3
% av ett avskrivningsunderlag som motsvarar det bokförda
värdet vid övergången till konventionell beskattning.
Vi anser att procentavdraget bör höjas till 4 % med
hänsyn till att aktuella bokföringsposter främst motsvarar
underhållsåtgärder som enligt gällande regelsystem har en
avskrivningstid på omkring 20--25 år.
Stämpelskatten
I dag är ungefär hälften av de kommunala
bostadsföretagen organiserade som stiftelser. Vi anser att
det finns principiella nackdelar med att driva kommunala
bostadsföretag som stiftelser. Stiftelseformen skapar en
svag ägarkontroll eftersom en kommun inte formellt äger
en stiftelse, vilket försvårar möjligheterna för de boende att
utkräva ansvar för fastighetsförvaltningen.
Det rättsliga regelsystemet för stiftelser är också oklart.
Dessutom är det osäkert om en kommun i framtiden får
lämna bidrag för förlusttäckning till stiftelseägda
bostadsföretag. Skattereglerna är också sämre för stiftelser
jämfört med kommunala bolag som äger och förvaltar
fastigheter. För att undvika sämre konkurrensvillkor än
övriga kategorier av fastighetsägare torde det bli
nödvändigt att stiftelseägda bostadsföretag ombildas till
aktiebolag.
Enligt regeringens förslag kommer den högre
stämpelskatten på 3 % att tas ut på fastighetsöverlåtelser
som sker i samband med denna övergång till bolag. Tidigare
har allmännyttan fått dispens från stämpelskatten i dessa
situationer. Ett uttag av full stämpelskatt skulle enligt vår
uppfattning kraftigt försvåra denna ekonomiskt rationella
omstrukturering av det kommunala fastighetsbeståndet.
Vi föreslår därför att allmännyttan vid dessa byten av
företagsform tillfälligt under 1993 och 1994 får befrielse från
stämpelskatten enligt tidigare praxis, på de
bostadsfastigheter som överförs till bolag. Genom en sådan
tillfällig befrielse försämras inte det långsiktiga
budgetunderskottet, och dessutom snedvrids inte på sikt
konkurrensvillkoren mellan olika ägare av
bostadsfastigheter. Kommunerna får härigenom också
möjlighet att bedriva en effektiv och rationell
fastighetsförvaltning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen, i stället för regeringens förslag om en
avdragsrätt med 3 % på de tillgångsposter som har gjorts
enligt den särskilda bokföringslagen, beslutar att höja detta
avdrag till 4 % av det bokförda värdet på aktuella
tillgångsposter vid övergången till konventionell
beskattning,
2. att riksdagen beslutar om en tillfällig befrielse under
1993 och 1994 från stämpelskatt på de bostadsfastigheter
som överlåts i samband med att stiftelseägda och
allmännyttiga bostadsföretag ombildas till kommunala
bolag.
Stockholm den 28 april 1993
Lars Hedfors (s)
Bo Forslund (s)
Anita Johansson (s)
Bruno Poromaa (s)
Yvonne Sandberg-Fries (s)
Gunnar Nilsson (s)
Sverre Palm (s)
Karl Hagström (s)
Martin Nilsson (s)
Inger Lundberg (s)