I propositionen föreslås såväl att den nyligen beslutade dieseloljeskatten sänks med 5 öre som att fordonsskatten på tunga fordon och släpvagnar sänks med omkring 20 %. Vi anser, som också framförs i vår reservation till skatteutskottets betänkande om den nya dieseloljeskatten, 1992/93:SkU13, att det finns skäl att noga följa utvecklingen av trafikbeskattningen inom EG och dess medlemsländer.
I motsats till regeringen gör vi emellertid den bedömningen att det inte föreligger ett omedelbart behov av att sänka dieseloljeskatten till EG:s skattenivåer för framförallt den tunga trafiken. Visserligen är det totala skatteuttaget på dieselolja som används för biltrafik högre i vårt land än i flera av EG-länderna. Det finns emellertid relativt stora variationer i skatteuttag mellan olika EG- länder. Dessutom har EG enbart beslutat om miniminivåer som inte får underskridas av EG-länderna.
Vi kan konstatera att det totala skatteuttaget på dieselolja i klass 1 efter detta förslag till skattesänkning i stort sett kommer att motsvara EG:s minimiskattenivå för dieselolja. Det torde därför inte föreligga något större behov av en omedelbar skattesänkning på denna typ av dieselolja.
Från 1993 har också kilometerskatten sänkts för den tunga trafiken som en kompensation för den höjning av koldioxidskatten som belastade bl.a. transportsektorn i samband med årets omläggning av industrins energi- och miljöskatter. Dessutom har införandet av den miljödifferentierade försäljningsskatten på tunga fordon skjutits fram till 1 juli 1993. Dessa förändringar ger vissa lättnader för den tunga trafiken och leder till en viss konkurrensförstärkning gentemot utländska transportföretag.
Vi konstaterar att det inom EG ännu saknas bindande beslut om att harmonisera fordonsskatten mellan de olika medlemsländerna. Förutom att det saknas ett omedelbart behov av att anpassa nivån för både dieseloljeskatten och fordonskatten till EG-ländernas skattenivåer finns det starka statsfinansiella skäl mot föreslagna skattelättnader till biltrafiken. För budgetåret 1993/94 innebär förslagen ett skattebortfall med ca 260 miljoner kronor. Motsvarande effekt för budgetåret 1994/95 är ca 340 miljoner kronor. Det är anmärkningsvärt att propositionen saknar förslag om hur denna budgetförsvagning ska finansieras.
Den nu föreslagna skattesänkningen på tung trafik harmonierar dåligt med 1988 års trafikpolitiska beslut om ett samhällsekonomiskt och miljömässigt utformat kostnadsansvar för olika trafikslag. Vi noterar att det dessvärre i propositionen helt saknas en analys av den föreslagna skattesänkningens miljöeffekter.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag att sänka dieseloljeskatten med 5 öre/liter och fordonsskatten med ca 20 % för tyngre dieseldrivna lastbilar och släpvagnar.
Stockholm den 28 april 1993 Lars Hedfors (s) Bo Forslund (s) Anita Johansson (s) Bruno Poromaa (s) Yvonne Sandberg-Fries (s) Gunnar Nilsson (s) Sverre Palm (s) Karl Hagström (s) Martin Nilsson (s) Inger Lundberg (s)