med anledning av prop. 1992/93:190 Mervärdesskatt på väg- och broavgifter, m.m.

I propositionen föreslås bl.a. att tillhandahållande av
lokal eller anläggning för sport eller idrottsutövning ska
undantas från momsskatteplikt. Det gäller alltså i stor
utsträckning aktiviteter för rekreation och för att öka det
allmänna välbefinnandet. Likaså ska medicinskt betingad
fotvård undantas från moms men inte sådan fotvård som
innefattar moment av skönhetsvård eller för att öka det
allmänna välbefinnandet.

Däremot undantas inte alternativmedicinska
behandlingsformer från skatteplikt vilket för mig framstår
som ologiskt eftersom dessa syftar till att lindra och bota
sjukdomar. Propositionen går också emot utredningen om
vissa mervärdeskattefrågor SOU 1992:121 i detta avseende.
I detta betänkande har man föreslagit en utvidgning av
sjukvårdsbegreppet till att omfatta alternativmedicinska
åtgärder i samband med sjukdom, kroppsfel eller skada.
Detta i avsikt att understryka att alternativmedicinska
åtgärder har samma syfte som skolmedicinen. Sjukvård
innebär alltså att bota eller lindra sjukdomar på ett för
patienten snabbt, tillförlitligt och så lite smärtsamt sätt som
möjligt oavsett metod.

Alternativmedicin som homeopati, massage,
akupunktur, kiropraktik och fytoterapi är på stark
frammarsch både i Sverige och i övriga Europa. Ofta kan
alternativmedicinen bota patienter där skolmedicinen gett
upp. Man kan säga att skolmedicin och alternativmedicin i
många stycken kan komplettera varandra. Dessutom ingår
vissa delar av alternativmedicinen som t.ex. akupunktur nu
i de skolmedicinska behandlingsformerna där läkarna efter
en mycket kort utbildning kan ge denna behandling, som då
blir momsbefriad, medan samma behandling utförd av
akupunktörer med kvalificerad utbildning inom området
fortfarande är momsbelagd. Samma sak gäller massage.

Genom den nya läkemedelslagen som innebär en
anpassning till EGs nya riktlinjer om homeopatiska
läkemedel har staten indirekt sanktionerat homeopati. En
logisk följd av detta borde vara att terapeuter som arbetar
som homeopater med adekvat utbildning skattemässigt
behandlas på samma sätt som skolmedicinen.

Hälso- och sjukvårdslagen bygger på ''respekt för
patientens självbestämmande och integritet samt skall
främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och
sjukvårdspersonalen''. Vården skall genomföras i samråd
med patienten, och patienten ska få upplysning om vilka
alternativa undersöknings- och behandlingsmetoder som
finns.

Dagens patienter har rätt att kräva valfrihet i sjukvården
och därmed frihet att välja den behandlingsform man
bedömer som mest effektiv. Det kan inte vara förenligt med
denna valfrihet som omfattas av alla partier att fortsatt
snedvrida konkurrensen mellan olika behandlingsformer
genom en skattepålaga på 25 %.

När det gäller gränsdragningsproblem vill jag hänvisa till
kvacksalverilagen som alla alternativa behandlingsformer
lyder under (för övrigt även fotvården). Med den som
utgångspunkt bör det gå att klara upp de problem som kan
uppstå.

Enligt min uppfattning bör alltså alternativmedicinska
behandlingsformer ur mervärdesskattesynpunkt jämställas
med skolmedicinen och alltså befrias från skatteplikt.
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma till riksdagen
med förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att alternativmedicinska
behandlingsformer måste befrias från
mervärdesskatteplikt.

Stockholm den 16 april 1993

Marianne Andersson (c)