Motion till riksdagen
1992/93:Sk40
av Ingrid Hemmingsson (m)

med anledning av prop. 1992/93:190 Mervärdesskatt på väg- och broavgifter, m.m.


Med sjukvård jämställs annan individuellt utförd
behandling av sjukdom, kroppsfel eller skada, enligt
behandlingsmetod som förutsätter att åtgärder är anpassade
till resultatet av en individuell undersökning av den
vårdsökande, samt medicinskt betingad fotvård, allt under
förutsättning att åtgärderna inte är förbjudna i lag.
Detta är en vid definition av sjukvård som innefattar ej
endast skolmedicin utan även alternativa
behandlingsmetoder.
Alternativmedicinen är en naturlig del av sjukvården i
övriga Europa. Det är helt tydligt att den åtnjuter ett allt
större förtroende även i vårt land. Visserligen är inte
effekten av alla alternativa terapier dokumenterade på ett
traditionellt sätt. Trots detta visar 70 % av befolkningen en
positiv attityd till behandling med alternativmedicin. Många
människor anser att de botats från sin sjukdom med hjälp
av dessa behandlingsmetoder.
Det råder idag en snedvriden konkurrenssituation
mellan skolmedicin och alternativmedicinsk behandling.
Den etablerade hälso- och sjukvården är momsbefriad
medan alternativmedicinen är momspliktig. Det innebär att
kostnaderna styr valet av vård. Det blir dyrare för patienten
att få alternativ behandling.
Detta är helt förkastligt ur patientens synpunkt då det
måste vara varje människas rätt att fritt välja behandling.
Propositionen föreslår endast momsbefrielse för fotvård.
Även övriga prioriteringar som görs i propositionen kan
ifrågasättas i en tid när prioritering är ett laddat uttryck
inom sjukvården just därför att vårdbehovet är stort och
vården kostsam. Propositionen föreslår nämligen
momsbefrielse på vissa idrottsliga aktiviteter som t.ex.
bowling.
Det borde i första hand vara rimligt att underlätta för
människor i en vårdsituation att välja den vård som de
önskar. Alternativmedicinen bör befrias från momsplikt.
Själva yrkesansvaret regleras genom Kvacksalverilagen
som reglerar utövandet av alternativ vård.
Självfallet kommer vissa avgränsningar att behöva göras
men det behöver inte innebära några större problem. Som
framkommer av den definition som inleder motionen skall
det handla om en individuell undersökning, och
behandlingsmetoden skall vara anpassad till resultatet av
denna. Behandlingsterapin måste även stå för en idé som har
en viss spridning. De olika alternativa terapierna företräds
vanligen av organisationer och utbildningar. Skönhetsvård,
rekreation och behandlingsformer som endast är
förebyggande skall ej omfattas av momsbefrielse.
Psykoterapeutiska metoder bör i de flesta fall uppfylla
kravet för momsbefrielse medan metoder som tar fasta på
olika former av självutveckling inte skall vara befriade från
moms. När det gäller hälsohemmen bör deras inriktning vad
gäller kost, motion och andra aktiviteter ej vara
momsbefriade, utan begränsas till den personliga
behandling som ges i samband med konsultation.
Utredningen om vissa mervärdeskattefrågor SOU
1992:121 har föreslagit att alterntivmedicinsk behandling
undantages från mervärdesskatt. I syfte att skapa ökad
valfrihet och konkurrensneutralitet mellan olika
vårdmetoder är det nödvändigt att detta förslag genomförs
snarast möjligt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om momsbefrielse vid
alternativmedicinsk behandling.

Stockholm den 15 april 1993

Ingrid Hemmingsson (m)