Under föregående år drabbades vissa delar av landet av
allvarlig torka med åtföljande skördeskador. I diskussionen
om hur de ekonomiska effekterna av skördeskadorna skulle
lindras framfördes i debatten att jordbrukarna borde
gardera sig mot sämre skördeår genom att göra avsättningar
från de bättre skördeåren. Sådana avsättningar har hittills
inte godtagits skattemässigt. Vi tycker att det är ett rimligt
resonemang när man säger att det borde gå att föra över
pengar från goda till dåliga år. Men då är det nödvändigt att
ändra skattesystemet så att detta blir möjligt. Det kan ske
på olika sätt.
Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas
Riksförbund har i sitt gemensamma remissyttrande över
företagsskatteutredningens delbetänkande Fortsatt
reformering av företagsbeskattningen (SOU 1992:67)
föreslagit ett företagsekonomiskt grundat
reserveringssystem och anförde:
Ett reserveringssystem för framtida skördeskador skulle
förslagsvis kunna bygga på den hittillsvarande
skördestatistiken. Utifrån denna kan områdesvis fastställas
riktvärden vad gäller skördeutfallets avvikelse från
genomsnittsskörden under de föregående fem åren.
Avvikelsevärdet kombinerat med växtodlingsarealen
bestämmer maximal avsättningsrätt alternativt (vid dålig
skörd) minsta upplösningsskyldighet. Riktvärdena bör inte
vara bindande men ändå endast kunna frångås efter
trovärdig redovisning i det enskilda fallet. Avsättningen bör
liksom andra företagsekonomiskt motiverade avsättningar
göras som en reservering i räkenskaperna och inte regleras
i annat avseende än genom anvisningar om riktvärden.
Lagtexten behöver därigenom endast justeras marginellt
med en föreskrift att avdragsrätt föreligger för avsättning
som gjorts för framtida skördebortfall respektive att
skyldighet föreligger att återföra sådan avsättning i den mån
skördebortfall förelegat. Därutöver behövs bara en
sedvanlig delegering till riksskatteverket att -- lämpligen i
samråd med statens jordbruksverk -- lämna anvisningar till
ledning för avsättningen respektive återföringen.
Skördestatistiken behöver snabbas upp något för att
nödvändigt underlag skall föreligga i tid till bokslutsarbetet
och deklarationstillfället.
Förslaget är utformat utifrån den förutsättningen att det
även skulle kunna passa in i ett företagsskattesystem som är
i princip helt fritt från företagsekonomiskt icke motiverade
reserveringar. Den skisserade ordningen är i och för sig fullt
genomförbar och borde med en rimlig ambitionsnivå vid
fastställandet av tillämpningsrekommendationer inte bli
särdeles betungande för de inblandade myndigheterna.
Grunden för den skisserade ordningen är av
företagsekonomisk natur. Det är klart motiverat att
reservera en del av resultatet från goda skördeår till år med
sämre resultat. Växtodlingens betingelser är sådana. Det
kan emellertid inte vara nödvändigt att låta de filosofiska
grundidéerna bakom utformningen av
företagsskattesystemet bli så heliga att man måste välja en
mer komplicerad lösning än nödvändigt. Håller man bara i
minnet den egentliga grunden för en reservering bör det
därför inte möta hinder att sedan låta kravet på enkelhet
styra själva genomförandet. Det av LRF presenterade
förslaget är fullt genomförbart men det är viktigt att det blir
enkelt att tillämpa. För att inte alltför mycket fjärma sig
från den förtagsekonomiska grunden bör kravet vara att
avsättning respektive återföring på något sätt knyter an till
det faktiska skördeutfallet. Vi delar därför åsikten att
reservering och återföring lämpligast styrs av årliga
rekommendationer baserade på skördeutfallet.
Rekommendationen bör emellertid kunna utformas mer
schablonmässigt än vad det av LRF skisserade förslaget ger
vid handen. Det bör räcka med att procentsatser ges i
närmaste hela femtal och med en differentiering där landet
delas upp i ett fåtal regioner. Regionala
gränsdragningsproblem bör i praktiken inte behöva
uppkomma om avsättningsmöjligheterna utformas efter de
principer som föreslås från Lantbrukarnas Riksförbund.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett system
för avsättning till skördeskadekonto.
Stockholm den 25 januari 1993
Lennart Brunander (c)
Gunhild Bolander (c)