Inom allt fler yrkesgrupper utgår olika förmåner som en form av bonus till det arbete som man har, ibland för att underlätta själva arbetet och ibland för att uppmuntra de anställda -- eller kanske både och.
De senaste årens rapporter om försäljningen av nya bilar visar att en klar majoritet av de nya bilar som säljs är just leasingbilar. Näringsliv och offentlig verksamhet väljer att köpa eller leasa en ny bil till sina anställda av flera skäl. En ny bil står som en garanti för hållbarhet. Den känns trygg och kan erbjuda nya tekniska möjligheter. Den känns också lite lyxigare. Man gör det också därför att en ny bil inte generellt blir så mycket dyrare än en lite äldre bil.
Ett företag och en organisation har möjlighet till avdrag och momsbefrielse i stor utsträckning. Samma undersökningar visar också att man inte väljer enbart en ny bil, vilken som helst, man väljer de största bilarna. Det är sällsynt att små nya bilar köps som tjänstebilar. Tjänstebilens olika användningsområden och förmåner är svåra att hålla reda på. När, var och hur den anställde använder sin bil anses inte vara så viktigt för det företag eller den institution som en gång köpte ut bilen. Det leder till att personer med tjänstebilar hör till den grupp av människor som generellt kör allra mest med sin bil, delvis inom ramen för sitt arbete, men också på fritiden.
Körsträckans storlek i sig kostar nämligen inte så mycket då bilen väl är betald, förutom det naturliga slitage som berör alla bilar. För att dämpa bilismens allt större utbredning på våra vägar bör man därför se över de regler och förmåner som gäller för tjänstebilar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tjänstebilar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regler och avtal för tjänstebilar bör ses över.
Stockholm den 25 januari 1993 Ulrica Messing (s) Kent Carlsson (s) Martin Nilsson (s)