En översyn av skattereformens effekter vad avser
lunchsubventionerna måste snarast göras.
Konsekvenserna av att över 800 000
löntagare förlorade rätten till subventionerad lunch
från sin arbetsgivare är mycket allvarliga.
Restaurangbranschen har förlorat tusentals
arbetstillfällen. Arbetslösheten inom Hotell-, Kafé- och
Restauranganställdas arbetslöshetskassa uppgick vid
årsskiftet till 17,9 %,
varav 4 648
medlemmar eller 5 %
är 30
Restaurangerna
har hittills tappat ca 30 %
av sin volym och personalmatsalarna upp till 50 %.
Sannolikt
innebär detta att många människor fått sämre
kostvanor. Satsningen från företagen och de fackliga
organisationernas sida att ta ut en andel av löneutrymmet
som ersättning för en del av lunchen bidrog till att förbättra
hälsoprofilen. Beteendevetenskapliga undersökningar i
Västervik och Västerås har bekräftat att en god och
näringsriktig kost under arbetsdagen är befrämjande för
kreativitet och produktivitet.
Personalmatsalarna på företagen byggdes upp kraftigt i
början av 1960-talet. Banker och försäkringsföretag
tillhörde de första företag som inrättade personalmatsalar
och införde subventionerade luncher för de anställda. Man
ansåg detta viktigt ur produktivitets- och hälsosynpunkt.
Kunskaperna som låg till grund för dessa reformer bottnade
i vetenskapliga undersökningar och kunskaper som
utvecklats inom försäkringsbranschen. Trots beskattningen
av förmånerna har försäkringsbranschen valt att ge de
anställda 65 %
i lunchsubvention. I bankerna subventionerar man 55 %
av kostnaden.
För människor med små inkomster som haft
subventionerad lunch har de indragna förmånerna utgjort
ett mycket väsentligt ingrepp i levnadsstandarden.
De indragna förmånerna har också medfört att
arbetsgemenskapen inte har lika lätt att göra sig gällande.
Lunchen var tidigare en given samlingspunkt där många
träffades. I dag är det inte lika självklart eftersom en del
kolleger går på restaurang eller personalmatsal medan
andra äter matlåda på tjänsterummet eller i företagets
personalrum. Andra äter ingen lunch.
I Europa är Sverige ensamt om att inkomstbeskatta och
belägga lunchsubventionerna med sociala avgifter fullt ut.
De anställda drabbades av stora orättvisor som en följd
av detta, i synnerhet de restauranganställda, och vi anser
därför att ett tillrättaläggande ovillkorligen och snarast
måste ske.
En snabb återgång till det gamla systemet med
lunchsubventioner skulle också ge staten betydande
inkomster i stället för starkt minskade intäkter som blivit
resultatet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
effekterna av skattereglerna för lunchsubventioner.
Stockholm den 25 januari 1993
Barbro Evermo Palmerlund (s)
Anita Persson (s)
Inge Carlsson (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Sylvia Lindgren (s)
Lars Ulander (s)