Ouppklarade rån är ett växande problem bland butiksägare. Tillgångar som vid försäljning skulle givit en skattepliktig inkomst är naturligtvis avdragsgilla om skada uppstår. Pengar förskingrade av en redovisningsskyldig anställd är också avdragsgilla. Rån är en avdragsgill driftförlust för en bank. Det är således befängt såväl som omoraliskt att en butiksägare ska tvingas betala skatt till samhället på en rånförlust. Det finns åtskilliga exempel på kioskägare som blivit rånade och sedan har fått skatta nästan lika mycket som summan de blev bestulna på. Detta leder till, förutom konkurser och arbetslöshet, att rån inte anmäls. Att polisanmäla ett rån är ju en ren förlustaffär, och detta betyder naturligtvis att kriminalstatistiken missrepresenteras.
Ämnet har varit uppe för diskussion sen lagstiftningen 1984, och det är dags att riksdagen ändrar denna absurda regel.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om befrielse av moms, egenavgifter och skatt på medel som tilltvingats genom rån.
Stockholm den 21 januari 1993 Ian Wachtmeister (nyd) Peter Kling (nyd) Bengt Dalström (nyd) Dan Eriksson (nyd) i Stockholm