Vi har tidigare påpekat att det är nyföretagandet som är
ekonomins spjutspets mot framtiden och att det är i
småföretagen som de nya möjligheterna och jobben finns.
Småföretagare har många legitima utmaningar:
konkurrenter, marknadskrafter, finansiering, m m. De ska
väl rimligtvis inte motarbetas av staten också genom ett
horribelt skattetryck och skatteregler som få människor
förstår sig på!
Den som satsar pengar och startar ett eget företag
(enskild näringsverksamhet eller handelsbolag) betalar idag
mellan 50 och 64% i skatt på avkastningen på det satsade
kapitalet, eftersom hela förräntningen beskattas som
inkomst av näringsverksamhet. Är det riktigt klokt när
samma person hade, om pengarna satts in på bank, betalat
30% skatt i inkomstslaget kapital? Med lägre risk...
SOU 1991:100 (Neutral företagsbeskattning) innehåller
många viktiga synpunkter på bristerna i dagens system.
Utredningen rekommenderade att de nya reglerna skulle
införas 1 januari 1993, men krispaket efter krispaket har
inneburit förseningar. Det är av största vikt att regeringen
presenterar en proposition genast, en som hjälper
småföretagarna mycket mer än betänkandet föreslår.
Ny demokratis minimikrav som följer är av största vikt
för alla medborgare, inte bara för de 300.000
egenföretagare som har totalt 45.000 anställda, eller för de
290.000 män och kvinnor som arbetar i företag med färre än
10 personer. Vi måste stärka de mindre företagen för att få
dem att expandera, anställa människor, och få fart på
Sverige nu!
Frågor som nu ligger hos Finansdepartementet (SOU
1991:100) samt våra krav på förbättringar angående
beskattningsneutralitet:
Avkastning på satsat kapital
Förslaget innebär att avkastningen på satsat kapital skall
beskattas som kapitalinkomst. ''Räntan'' skall anses vara
statslåneräntan minus två procent av kapitalunderlaget.
Bättre: Höj räntesatsen. Eftersom statslåneräntan plus
fem procent används vid beräkningen av den s k
normalutdelningen i fåmansbolag finns ingen anledning att
behandla enskilda näringsidkare sämre.
Avsättning till expansionskonto
Förslaget innebär att de pengar som företagaren inte tar
ut ur verksamheten för sitt och sin familjs dagliga upphälle
ska kunna sparas i rörelsen, genom att överskottet avsätts
till ett expansionsmedelskonto. Den del som företagaren tar
ut beskattas som vanligt med inkomstskatt och egenavgifter.
På avsättningen till expansionskontot utgår samma skatt
som för aktiebolagen, dvs 30%. När företagaren använder
expansionsmedlen skall han betala inkomstskatt med i vissa
fall över 50% marginalskatt. Egenavgifter tas inte ut, men
beloppet är inte förmånsgrundande, dvs han får lägre ATP
m m.
Bättre: En minskning av expansionsmedlen skall
beskattas som inkomst av näringsverksamhet, och den
betalda näringsskatten på 30% får räknas av från
egenavgifter och inkomstskatt. Därigenom blir villkoren
ungefär lika som för aktiebolagsägare. Vid en eventuell
övergång till aktiebolag bör medel på expansionskontot
givetvis få omvandlas till aktiekapital.
Negativt eget kapital
Om det egna kapitalet i verksamheten är negativt skall
en schablonmässigt beräknad ränta tas upp som inkomst i
näringsverksamheten. En näringsverksamhet med negativt
eget kapital, som inte beror på underskott, anses alltså ha
lånat ut pengarna till privatdelen.
Bättre: Reglerna behövs inte därför att vanliga
bokföringsregler innebär att skulder skall tas upp i den del
där de rätteligen hör hemma.
Underlaget för avsättning till skatteutjämningsreserv
Enligt förslaget skall negativt eget kapital påverka det
kapitalunderlag som skatteutjämningsreserven skall
beräknas på. Avsättning till skatteutjämningsreserven får
göras med 30% av det egna kapitalet. De företagare som
sedan gammalt har ett negativt eget kapital saknar alltså
möjlighet att utnyttja denna reserveringsmöjlighet. Enligt
utredningsförslaget skall tillskott under året behandlas som
en skuld vid beräkningen av
skatteutjämningsreservunderlaget. Detta kan medföra
orimliga konsekvenser som den enskilda näringsidkaren
ofta inte har någon möjlighet att undvika.
Bättre: Gamla negativa kapitalunderlag nollställs vid
beräkningen av skatteutjämningsreserven i samband med
att förslagen införs. Tillskott ska inte anses som skuld.
Fastigheter
Reavinst vid försäljning av fastigheter som används i
rörelsen skall tas upp som intäkt av näringsverksamheten --
innebärande att vinsten beskattas med upp till 64%.
Bättre: Beskattningen av fastigheter ligger kvar i
inkomstslaget kapital.
Förenkla förändringarna
Även på området kunniga personer anser att förslaget
från utredningen är mycket komplicerat. En självklar
utgångspunkt måste ju vara att egenföretagarna skall kunna
förstå de skatteregler de berörs av och tillämpa dem utan
experthjälp. Egenföretagarna sköter i stor utsträckning sina
egna deklarationer och avses så kunna göra.
Ett sätt att åstadkomma en förenkling är att slopa
förslaget till den negativa räntefördelningen och att
nollställa det egna kapitalet vid beräkningen av
skatteutjämningsreserven när förslaget införs.
Statens kostnad för neutral företagsbeskattning: Enligt
Finansdepartementet skulle det innebära 2,5 miljarder
kronor i direkt bortfall av skatteintäkten att ge
egenföretagarna samma skattevillkor som aktiebolagen.
Om man jämför det beloppet med sänkningarna av
arbetsgivaravgifterna (som har fått brett stöd) så kan man
likställa ovanstående reformer med att sänka
arbetsgivaravgifterna för alla företag med 2/3
procentenheter. Extra intäkter på grund av ett vänligare
småföretagarklimat är inte beräknade.
Andra viktiga småföretagarfrågor som regeringen sitter
på: Flera av dessa behandlas i SOU 1992:67.
Kvittning
Återinför möjligheten att kvitta underskott i
näringsverksamhet mot tjänste- och kapitalinkomster. Det
är, som vi har tidigare påpekat, det enklaste och bästa sättet
att stödja dem som sakta vill ''smyga igång'' en verksamhet.
Att staten endast beskattar det sammanlagda överskottet av
en persons inkomst är inte mer än rimligt.
Periodiseringsfonder
Periodiseringsfonder bör införas där företagen skattefritt
kan reservera 30% av årsvinsten under maximalt sex år. Om
medlen i fonden räntebeläggs får räntan givetvis inte vara så
hög att de avskräcker de mindre företagen från att utnyttja
periodiseringsfonden. När periodiseringsfonderna införs så
bör företagen kunna skriva av 100% av en investering
direkt, mot upplösning av de reserverade medlen. På det
viset kan små företag själva spara vinsten till framtida
investeringar och bli mindre beroende av externa
finansiärer som banker eller riskkapitalbolag.
Lönereserv
Företagen bör få reservera 30% av en lönesumma upp
till 90 basbelopp (ungefärlig lönekostnad för 10 anställda).
Sätt ett tak på 5 basbelopp per anställd för att undvika
missbruk. På det viset har de minsta företagen en buffert
att luta sig mot i lågkonjunktur, och soliditeten i företagen
ökar.
Låna inbetalning av skatt
Företag har idag upplösta lagerreserver och
resultatutjämningsfonder som skall, enligt tidigare beslut,
beskattas under de närmaste tre åren. Det ligger ett förslag
i regeringens budgetproposition att enskilda
näringsverksamheter och handelsbolag ska få ett års
uppskov, ett skattebortfall på 430 miljoner. Vi anser att
aktiebolagen bör få skjuta upp betalningarna gentemot
ränta baserad på en ett-års statsskuldväxel. En inbetalning
har redan gjorts, under 1992 års taxering. Staten räknade
med att företagen (alla former) skulle betala in 5,8
miljarder per år. Denna fruktansvärda likviditetsindragning
sker mitt under den värsta ekonomiska krisen i modern tid.
Om företagen får möjligheten att skjuta på inbetalningen
mot skälig ränta får de andrum, utan att staten förlorar
intäkter.
Avskrivningsmöjligheter för valutaförluster
Nu när kronan flyter har ett nytt problem uppstått:
Enorma valutaförluster. Företag bör få skriva av
valutaförlusterna över 5 år (20% regeln) för att förhindra
tvångslikvidationer. Syftet här är inte att sänka skatten,
men att bromsa konkurser.
Statens kostnad för ovanstående åtgärder:
Möjligheten att kvitta underskott av näringsverksamhet
mot inkomst av tjänst beräknas orsaka ett skattebortfall på
0,4 miljarder kronor det första året.
Periodiseringsfonderna kostar uppskattningsvis 2,3
miljarder det första året.
Beräkningar görs av lönereserven.
Inbetalningsförskjutningen, som är frivillig, innebär att
företagen betalar ränta. Inga tillgångar skrivs ner.
Spin offeffekterna är svåra att kvantifiera.
Internationella erfarenheter och klassisk makroekonomi
pekar på att det land som stimulerar entreprenörer vinner
både det korta och långa loppet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avkastningen på satsat kapital
bör beskattas som kapitalinkomst vad gäller
egenföretagare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att beskattningen av
egenföretagares avsättning till expansionskonto bör
likställas med vad som gäller för aktiebolag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vad gäller egenföretagare ta
bort reglerna om den schablonmässigt beräknade räntan då
det egna kapitalet i verksamheten är negativt.
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kapitalunderlag för beräkning
av skatteutjämningsreserv bör nollställas i samband med
förslagens införande,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om beskattning av reavinst vid
försäljning av fastigheter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvittning av underskott i
näringsverksamhet mot tjänste- och kapitalinkomster,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av
periodiseringsfonder,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge företag möjlighet till en
viss avsättning av lönesumman till en obeskattad
lönereserv,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att företag skall ha möjligheten
att skjuta på inbetalningen av skatten från upplösta
lagerreserver och resultatutjämningsfonder mot ränta,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att företag skall kunna
periodisera valutaförluster.
Stockholm den 15 januari 1993
Ian Wachtmeister (nyd)
Bengt Dalström (nyd)
Robert Jousma (nyd)
Peter Kling (nyd)
Laila Strid-Jansson (nyd)
Simon Liliedahl (nyd)
Arne Jansson (nyd)