En tio år gammal skåpbil full med verktyg och serviceutrustning för att hålla skogsmaskinerna igång medför att egenföretagaren och tillika den som använder bilen blir påförd 45 000 kr i bilförmån.
Skattereglerna för bilförmån uppfattas som orimliga av flera skäl. I exemplet ovan är bilen, smutsig och full med verktyg, inte attraktiv att använda för privat bruk. Dess värde ligger en bra bit under den påförda skatteförmånen. Dessutom har såväl den skattskyldige som hans hustru varsin personbil att använda för privat bruk.
Jag har personlig kännedom av nuvarande skattesystemet och dess svårtydda regler. Det handlar om en ägare av ett handelsbolag utan anställda.
Vederbörande hade en till lastbil omregistrerad herrgårdsvagn. Den var försedd med firmareklam. Mot körjournal visade han att han under inkomståret kört mindre än anvisningarnas 100 mil privat, för att undgå att bli påförd bilförmån. Trots det blev han påförd 34 000 kr genom ett beslut utan föregående meddelande om såkallad ifrågasatt avvikelse. Till historien hör att vederbörande under 16 år legat på journalförda privata körsträckor något över de som det nya skattesystemet anger varför det var enkelt att gå ner under 100-milsgränsen. Lokala skattemyndighetens taxeringsexpert trodde att regeln om 100-milsgränsen var användbar i detta fall. Det var bl.a. efter flera samtal med honom handelsbolagsägaren drog på sig kostnaderna för omregistrering av herrgårdsvagnen till lätt lastbil, reklamtext m.m. Det som inte stod i det årets upplaga av anvisningarna var att 100-milsgränsen är tillämplig endast om den också kombineras med max 10 privatkörningar per år om tillsammans max 100 mil. Den andra bilen, personbilen i familjen, hade under motsvarande tid en körsträcka på ca 2 500 mil.
Ägare till handelsbolag, egenföretagare och små entreprenörer oftast utan anställda, uppfattar nu gällande skatteregler avseende bilförmåner snarast som en bestaffning för att man dristar sig att använda en firmabil. Ja man behöver ju faktiskt inte använda bilen. I det exklusivaste fallet räcker det med blotta tillgången, dispositionsrätten, till en firmabil för att bli påförd bilförmån.
Exemplen skulle kunna mångfaldigas.
De gällande reglerna är inte bra. De underlättar i varje fall inte till nyföretagande vilket ju är en uttalad målsättning för regeringen. Det är troligt att de inbjuder till skatteflykt och det är inte bra.
Det borde ligga i riksdag och regerings intresse att få belyst huruvida lagstiftning, författning och tillämpningsföreskrifter stämmer överens och är i linje med lagstiftarens intentioner. Dessutom torde det inte vara obefogat med en jämförande undersökning av tillämpningen län för län.
Vidare borde reglerna ses över med avseende på rimlighet i påfört förmånsvärde i förhållande till den aktuella bilens värde, utseende, vad den användes till, körsträcka m fl faktorer. Har den skattskyldige en privat bil i familjen, så borde dess värde och dess körsträcka också vara med i totalbedömningen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av reglerna avseende bilförmån.
Stockholm den 26 januari 1993 Harald Bergström (kds)