Motion till riksdagen
1992/93:Sk350
av Bert Karlsson (nyd)

Avdragsrätt för småhusägare och bostadsrättsinnehavare


Skapa riktiga jobb och spar pengar i statskassan genom
att begränsa den stora svartsektorn
Det finns beräkningar som visar att en rätt för landets
villaägare och bostadsrättsinnehavare att göra
deklarationsavdrag för reparationer och underhåll leder till
en ökning av statens och kommunernas skatteintäkter samt
en minskning av kostnaderna för a-kassan. Sammantaget
sparar detta, enligt beräkningarna, cirka 1 miljard per år av
offentliga medel. Dessutom skapas upp emot 8.000 nya
arbetstillfällen och tillväxt i de berörda branscherna.
Förklaringen till detta är enkel: En avdragsrätt gör att en
betydande del av villaägarna och bostadsrättsinnehavarna
väljer att anlita hantverksföretag i stället för s k
svartjobbare.
Syftet med denna motion är att begränsa den i dag
mycket stora svartsektorn inom reparation/underhåll (bl a
bygg, måleri, el, VVS) och i stället skapa riktiga jobb och
sundare förutsättningar för både hantverkare och företag
att klara sig på den öppna och lagliga marknaden.
Centralt i förslaget är att åtgärderna samtidigt innebär
direkta besparingar för både staten och enskilda
småhusägare/bostadsrättsinnehavare. De enda förlorarna
blir de som utför svartjobben och dessutom föredrar att
arbeta svart. För dem som arbetar svart p g a egen
arbetslöshet skapas i stället nya jobb och en större ''vit''
marknad.
I motionen föreslås en rätt för småhusägare och
bostadsrättsinnehavare att göra avdrag i deklarationen för
lagligt upphandlade reparationer och underhållsarbeten
som utförs under respektive beskattningsår.
De olika extra skatteintäkter som uppstår när detta
arbete blir beskattningsbart, blir större än skattebortfallet i
deklarationerna. Detta är alltså inte en belastning för
statskassan, utan en besparing (se exempel nedan).
Stor svartsektor tyder på grundläggande missförhållande
Svartsektorn inom reparation/underhåll har tillåtits växa
sig alltför stor. Svartjobbens enorma omfattning visar med
all önskvärd tydlighet att här finns ett grundläggande
missförhållande, som leder till att hantverksföretagen i dag
inte kan konkurrera med privatmarknaden, på någorlunda
samma villkor som svartjobbarna.
Det är av naturliga skäl mycket svårt att fastställa hur
stor del av reparations-/underhållsarbetena i Sverige som är
svartjobb. När det gäller exempelvis måleriarbeten på villor
utförs i dag endast 4% av registrerade och skattebetalande
företag. En stor del av reparations- och underhållsarbetet
utförs naturligtvis av villaägarna själva. Men som alla
förstår är en väsentlig del av återstående 96 procent rena
svartjobb. I branschen uppskattar man svartjobben till
ungefär hälften av alla reparations-/underhållsarbeten som
utförs på privatmarknaden. Totalt uppskattas marknaden
motsvara cirka 16.000 årsarbeten. Ett rimligt antagande blir
därför att svartsektorn på privatmarknaden döljer upp emot
8.000 årsarbeten.
Att helt få bort svartjobben är naturligtvis svårt. Men att
skapa rimliga förutsättningar för privatpersoner att anlita
hantverkare på ett lagligt sätt, borde vara en självklarhet i
ett välordnat samhälle. Än mer självklart blir det när det
visar sig att man kan lösa problemet med ganska enkla
åtgärder, som dessutom både spar in skattemedel samt
skapar jobb och tillväxt.
Detta är också en rättvisefråga. Den avdragsrätt som vi
här föreslår för privatpersoner, finns ju redan för övriga
fastighetsägare, dvs företag som äger fastigheter. Denna är
den viktigaste orsaken till varför svartsektorn inom
reparation/underhåll helt dominerar privatmarknaden,
men inte företagsmarknaden.
Den skadliga svartsektorn
En stor svartsektor har många negativa och allvarliga
effekter på samhälle, företagande och inte minst
människors trygghet och försörjning. Svartjobb i liten skala
är inget stort problem. Men när svartsektorn mer eller
mindre tar över hela marknadssegment får det djupgående
följdverkningar.
Några av svartsektorns negativa sidor är följande:
Svartsektorn ger inga skatteintäkter och skapar inte tillväxt
i näringsliv och samhälle.Svartsektorn undergräver
förusättningarna för seriösa företag.Svartsektorn skapar
arbetslöshet, som i sin tur leder till att fler jobbar svart.
Det är inte ovanligt att arbetslösa både jobbar svart och får
pengar från a-kassan. Sådant missbruk är svårt att upptäcka
och påföljderna är mycket begränsade.Beställaren får
ingen garanti och har inget skydd mot dåligt utförda
arbeten.Svartsektorn drar till sig oseriösa lycksökare.
Många beställare blir lurade.
Avdragsförslaget
Förslaget går ut på att småhusägare och
bostadsrättsinnehavare får rätt att göra deklarationsavdrag
för reparationer och underhållsarbeten som utförs under
respektive beskattningsår. Med reparation och underhåll
avses insatser som åtgärdar allmän förslitning i fastigheten.
Den föreslagna avdragsrätten omfattar inte tillbyggnad och
ombyggnad, ej heller åtgärder som tillför utrustning som
tidigare inte funnits i fastigheten.
Avdragsrätten föreslås gälla endast kostnader för arbete
och förbrukningsmaterial. Detta för att avdragen ska få
avsedd syssselsättnings- och skatteeeffekt samt för att
undvika att avdragsrätten utnyttjas till s k lyxrenoveringar
och liknande.
Kostnaden ska styrkas med faktura och kvitto på
fakturabeloppet. Fakturan ska innehålla beskrivning av
arbetets art och omfattning samt specifikation av
arbetskostnad respektive materialkostnad.
Konsekvenser av förslaget
Ur samhällsperspektiv blir effekterna av förslagen i
grova drag följande:Omfördelning av pengar från
svartsektorn till statskassan och kommunerna samt till de
seriösa företagen.Omfördelning av arbete från
svartsektorn till den reguljära arbetsmarknaden.Tillväxt
och ytterligare skatteintäkter p g a att totalmarknaden växer
(fler får råd att anlita hantverkare).
Ett belysande räkneexempel: måleriarbeten --
skatteeffekter m m
Alla parter utom vissa av svartjobbarna vinner på den
föreslagna avdragsrätten. Nedan följer ett realistiskt
räkneexempel på hur förslaget inverkar på ett vanligt
måleriarbete på en villa (måleriarbeten motsvarar normalt
cirka 50 procent av reparations-/underhållsarbeten): n

Staten/
Villa-
Målar-
kommunen
ägaren
företaget
Utgångspunkt/dagsläge: ''Svart'' reparation/underhåll
(20.000-24.000)
-22.000
0
0
''Vit'' reparation/underhåll
-30.000
+30.000
Villaägaren skattelättnad (Deklarationsavdrag 30.000 och
40% marginalskatt)
+12.000
-12.000
Fördelning av
målarföretagets +30.000
-Målarens bruttolön resp  skatt (40% av 9.000)
-- 9.000
+ 3.600
-Sociala avg.(34% på 9.000)
-- 3.100
+ 3.100
-Moms
-- 6.000
+ 4.875
(ing. moms 25% på 24.000, varav 4.500 material avräknad)
-Företagsskatt(30% på 3.000)
-- 900
+ 900
-Övriga kostn.
-- 8.900
+ 2.200
(25% gmsnittlig skatt fasta och rörliga overheadkostn.)
Resultat
+ 4.000
+ 2.100
+ 2.675
Uppskattad skatteeffekt totalt inom måleribranschen
blir + 160 miljoner (om måleriföretagen övertar halva
privatmarknaden, dvs huvuddelen av svartmarknaden och
viss del av ''gör-det-själv''-marknaden).
Uppskattad skatteeffekt totalt inom
repartion/underhåll:
+ 320 miljoner (motsvarar ca 8.000 årsarbeten).
Uppskattad besparing i a-kassan, skatten avräknad: +
700 miljoner (se nedan)
Totalt ca
+ 1 miljard
Stor besparing i a-kassan och 8.000 nya jobb
Genom den föreslagna avdragsrätten uppnår man
betydande ekonomiska och mänskliga vinster när det gäller
arbetslösheten. De 8.000 årsarbeten inom reparations- och
underhållsbranscherna som beräknas komma fram ut
förslaget, ger stora besparingar i a-kassan.
8.000 arbetslösa lyfter 4,5 miljoner per dag från a-kassan
(beräknat på 564 kr/dag). Det blir ca 1 miljard per år. Om
skatten räknas bort från a-kassaersättningen blir
besparingen cirka 700 miljoner.
Det finns i dag många arbetslösa hantverkare som
snabbt skulle fylla en ny och växande vid marknad för
reparationer och underhåll. I oktober -92 var 2.500 målare
arbetslösa.
Lågkonjunkturen i kombination med bostadspolitiska
beslut gör att arbetslösheten i dessa branscher kommer att
stiga avsevärt. Detta kan kraftigt motverkas med hjälp av
den föreslagna avdragsrätten.
Positivt för staten och kommunerna
För varje reparation/underhåll som utförs av ett företag
och sedan dras av i villaägarens eller
bostadsrättsinnehavarens deklaration, ökar alltså de
samlade skatteintäkterna (se räkneexempel). Dessutom
minskar de offentliga kostnaderna för arbetslöshet när
hantverksföretagen tar över stora delar av svartmarknaden
samt vissa delar av ''gör-det-själv''-marknaden.
Sysselsättningseffekten kan bli betydande.
Positivt för småhusägare och bostadsrättsinnehavare
Prisskillnaderna mellan lagligt utförda arbeten och
svartjobb är inte så stora som många tror. Genom den
föreslagna avdragsrätten tjänar, i normalfallet,
småhusägaren och bostadsrättsinnehavaren på att anlita
hantverkare på lagligt sätt. Dessutom får fler människor råd
att anlita professionella hantverkare som alternativ till att
utföra arbetet själva.
Genom att anlita seriösa hantverksföretag får
småhusägaren och bostadsrättsinnehavaren både garanti
och ett grundläggande skydd mot dåligt utfört arbete, vilket
är något man inte får inom svartsektorn. Förutom risken att
bli lurad på olika sätt, slipper beställaren ytterligare risker
som de flesta inte känner till. Om ett svartjobb upptäcks får
beställaren ta hela arbetsgivar--ansvaret (skatter och
avgifter) samt arbetsmiljöansvaret (t ex vid olycksfall).
Positivt för företagen och hantverkarna
För hantverksföretagen innebär förslaget både att
totalmarknaden växer och att man kan konkurrera på
privatmarknaden, mot svartsektorn. Detta ger möjlighet till
expansion och nyanställningar i företagen samt
nyetableringar. De hantverksbranscher som omfattas av
reparation/underhåll kommer att få en tillväxt.
Antalet arbetslösa i respektive bransch sjunker.
Marknadspotentialen som öppnas med den föreslagna
avdragsrätten är så pass stor att arbetslösheten i berörda
branscher t o m kan försvinna helt. De ungdomar som satsat
på hantverksutbildning får betydligt större möjligheter till
arbete.
Sysselsättning för dem som har anställning i dag tryggas.
Utan avdragsrätten kommer arbetslösheten i berörda
hantverksbranscher att öka.
Negativt för svartsektorn -- men positivt för många
svartjobbare
De enda som förlorar på den föreslagna avdragsrätten är
de hantverkare som jobbar svart -- framför allt de som
långsiktigt har satt svartjobbandet i system. Det stigande
antalet hantverkare som i dag blir arbetslösa försvinner inte
från reparations-/underhållsmarknaden. Många ser sig
tvingade att arbeta svart p g a sin arbetslöshet, vilket på sikt
gör att ännu fler blir arbetslösa. Förslaget skapar möjlighet
för dessa människor att försörja sig lagligt och bygga upp
ATP-poäng. Oseriös verksamhet inom
hantverksbranscherna försvinner.
Både positivt och negativt för myndigheterna
Den föreslagna avdragsrätten ger skattemyndigheterna
en viss kontrollbörda. Detta uppvägs dock av ett, från
samhällets sida, minskat behov att kontrollera och ''jaga''
svartjobbare i hantverksbranscherna.
Deklarationen blir inte mer komplicerad som följd av
förslaget.
Lätt att utvärdera
Besparingseffekterna av den föreslagna avdragsrätten är
till största delen rörliga, d v s besparingarna växer i ungefär
samma grad som villaägarna och bostadsrättsinnehavarna
väljer att anlita skattebetalande hantverksföretag i stället
för svartjobbare. Dessa marknadseffekter är lätta att
utvärdera. Inom reparationsoch underhållsbranschen finns
statistik över hur stor andel av utförda arbeten som beställs
av privatkunder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge villaägare och
bostadsrättsinnehavare rätt att göra deklarationsavdrag för
lagligt upphandlade reparationer och underhållsarbeten,
2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att skyndsamt utreda
förutsättningarna för och effekterna av den i motionen
föreslagna avdragsrätten,
3. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam
utredning om den svarta sektorns inrikting, omfattning och
konsekvenser för landet och marknadsekonomin samt
förslag till åtgärder.

Stockholm den 25 januari 1993

Bert Karlsson (nyd)