Våren 1981 infördes en ny princip i § 19 i kommunalskattelagen. Där lagfästes principen om att intäkter av försäljning av vilt växande bär och svamp inte blir skattepliktiga om de understiger 5 000 kr under ett år. De nya skattebestämmelserna gav hela näringen en stimulans.
I samband med den stora skatteomläggningen fastslogs än en gång skattefrihetsprincipen för bär- och svampplockning upp till 5 000 kr.
Under de år som gått sedan denna princip och summa på 5 000 kr fastställdes har stora förändringar skett när det gäller priserna. I konsekvens med detta bör gränsen för sådan skattefrihet öka från 5 000 kr till 10 000 kr per år.
Denna anpassning kan mycket sannolikt ske utan minskning av skatteintäkterna från bär- och svampplockarna. Sådana intäkter torde i dagsläget vara närmast försumbara. Däremot skulle sannolikt ett genomförande av förslaget få positiva samhällsekonomiska effekter, dels genom en ökad sysselsättningsgrad inom tillvaratagande- och förädlingsindustrin och därmed ökade skatteintäkter, dels genom ett minskat importbehov/ökade exportmöjligheter. I ekonomiskt kärva tider kan en sådan stimulans vara av ett extra stort värde när det gäller att skapa goda tillfällen till extrainkomster inte minst i skogslänen. Till förslagets positiva effekter hör också att en hälsosam och värdefull råvara nyttiggörs för folkhushållet. Ökad vistelse i skog och mark är också ett bidrag till en förbättrad folkhälsa.
Den som upplever hur rik naturen är på olika sätt återvänder gärna dit. Det borde vara ett angeläget samhällsmål att öka intresset att ta till vara vad skog och mark har att erbjuda.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av beloppet för skattefri inkomst från bär- och svampplockning, som inte sker yrkesmässigt, från 5 000 kr till 10 000 kr.
Stockholm den 25 januari 1993 Jan Erik Ågren (kds)