Skattereformen har inneburit förenklingar och skärpningar av reglerna för avdrag avseende ökade levnadskostnader vid tjänsteresa i Sverige. Begränsningarna har främst motiverats av att tidigare regler varit alltför generösa. Avdraget avses täcka merkostnader för kost och småutgifter. Avdrag medges även för faktisk logikostnad alternativt enligt schablon.
Vid tjänsteresa i utlandet behålls i allt väsentligt nuvarande regler för avdrag för ökade levnadskostnader. Detta innebär bl.a. att avdrag medges för faktisk logikostnad och för merkostnader i övrigt med belopp motsvarande de traktamenten som arbetsgivaren lämnat under förutsättning att dessa inte överstiger belopp som får anses motsvara största normala ökning för kost och småutgifter under ett dygn i respektive förrättningsland. De avsedda beloppen har hittills fastställts av riksskatteverket.
Enligt vår mening innebär reglerna för utlandstraktamenten att tjänsteresa i utlandet i fortsättningen blir mer generöst behandlad från skattesynpunkt än motsvarande tjänsteresa inom Sverige. En sådan ordning rimmar illa med strävan efter ökad likformighet och neutralitet i skattesystemet.
Reglerna kan också komma att medverka till att ytterligare öka företagens konferens- och utbildningsverksamhet utanför vårt lands gränser. En sådan utveckling skulle leda till ökade svårigheter för svenska konferensanläggningar.
Av ovanstående skäl bör en förnyad och fördjupad prövning göras av reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa i utlandet i syfte att skapa ökad likformighet och neutralitet med reglerna för tjänsteresa i Sverige.
Skatteutskottet har tidigare uttalat sitt instämmande i uppfattningen att det är angeläget att åstadkomma en bättre samstämmighet i reglerna för tjänsteresa i Sverige. Trots att således alla förutsättningar för en regeländring föreligger, hänvisar utskottet i bet. 1991/92:SkU20 till ett pågående utredningsarbete omfattande ett stort antal frågor med anknytning till förmånsbeskattningen. Det är olyckligt att den angelägna ändringen av beskattningen av utlandstraktamenten därmed ytterligare fördröjes. Ett skyndsamt ställningstagande i frågan från riksdagens sida måste enligt vår uppfattning nu komma till stånd.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa i utlandet.
Stockholm den 15 januari 1993 Bengt Silfverstrand (s) Birthe Sörestedt (s)