Motion till riksdagen
1992/93:Sk12
av Roland Larsson (c)

med anledning av prop. 1992/93:124 Skatt på dieselolja m.m.


I propositionen föreslås ett nytt beskattningssystem för
diselelolja som skall ersätta kilometerskatten. Förslaget
innebär att en särskild punktskatt om 1,35 kr per liter införs
på dieselolja, som tas ut utöver nu gällande energiskatt,
koldioxidskatt och svavelskatt. Den särskilda skatten tas ut
på sådan olja som används för drift av fordon som i dag är
kilometerskattepliktiga d v s personbilar, bussar och
lastbilar. Bestämmelserna tas in i en ny lag som föreslås
gälla fr o m 
den 1 oktober 
1993.
Med syfte att skapa en ökad miljöstyrning infördes den
1 januari 1992 ett miljöklassystem med tre nivåer för nya
fordon. Indelningen i miljöklasser sker utifrån bestämda
utsläppskrav för respektive klass. Miljöskatteindelningen
innebär bl a att försäljningsskatten för nya fordon
differentieras.
Jag vill peka på det faktum att det idag inte finns någon
form av miljöstyrning vid använding av dieseldrift på
järnväg.
Det förhåller sig idag på det sättet att ingen skatt tas ut
på tågdiesel utan i stället tas vissa fastställda banavgifter ut.
Banavgifterna består av en spåravgift och en driftavgift. Det
betyder att inget ekonomiskt incitament finns för att styra
över till mer miljövänlig diesel vid drift av tåg.
Enligt min mening bör därför sådana ekonomiska
styrmedel införas som leder till mer miljövänlig drift av
dieseltåg. Det skulle kunna ske enligt följande förslag.
Koldioxidskatt införs även på tågdiesel och finansieras
genom en motsvarande reducering av banavgiften.
Reduceringen bör ske oavsett om diesel eller rapsolja
används. Det skulle ge den positiva effekten att rapsolja
även görs konkurrenskraftig på järnväg, på samma sätt som
på landsväg. Detta skulle också gynna miljöklass 0.
För att skapa ytterligare stimulans för användande av
renare bränslen bör även den miljöklassdifferentierade
energiskatten införas på tågbränsle. Det betyder att
reduceringen av banavgiften för dieseltåg finansieras på
sådant sätt att en ökad miljöstyrning erhålls.
Effekterna av de förslag som jag presenterat ovan bör
dock utredas noggrant. Därefter bör regeringen återkomma
med förslag i frågan. En fråga som exempelvis måste lösas
är hur de privata operatörer som också är ägare av sina
banor (t ex Stångådalsbanan) ska hanteras. Problemet är att
dessa operatörer inte betalar någon banavgift. De skulle i
stället kunna ges dispens från den föreslagna skatten eller få
någon form av återbäring på erlagd skatt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökad
miljöstyrning för dieseltåg i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Stockholm den 30 november 1992

Roland Larsson (c)