I propositionen föreslås ett nytt beskattningssystem för diselelolja som skall ersätta kilometerskatten. Förslaget innebär att en särskild punktskatt om 1,35 kr per liter införs på dieselolja, som tas ut utöver nu gällande energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt. Den särskilda skatten tas ut på sådan olja som används för drift av fordon som i dag är kilometerskattepliktiga d v s personbilar, bussar och lastbilar. Bestämmelserna tas in i en ny lag som föreslås gälla fr o m den 1 oktober 1993.
Med syfte att skapa en ökad miljöstyrning infördes den 1 januari 1992 ett miljöklassystem med tre nivåer för nya fordon. Indelningen i miljöklasser sker utifrån bestämda utsläppskrav för respektive klass. Miljöskatteindelningen innebär bl a att försäljningsskatten för nya fordon differentieras.
Jag vill peka på det faktum att det idag inte finns någon form av miljöstyrning vid använding av dieseldrift på järnväg.
Det förhåller sig idag på det sättet att ingen skatt tas ut på tågdiesel utan i stället tas vissa fastställda banavgifter ut. Banavgifterna består av en spåravgift och en driftavgift. Det betyder att inget ekonomiskt incitament finns för att styra över till mer miljövänlig diesel vid drift av tåg.
Enligt min mening bör därför sådana ekonomiska styrmedel införas som leder till mer miljövänlig drift av dieseltåg. Det skulle kunna ske enligt följande förslag. Koldioxidskatt införs även på tågdiesel och finansieras genom en motsvarande reducering av banavgiften. Reduceringen bör ske oavsett om diesel eller rapsolja används. Det skulle ge den positiva effekten att rapsolja även görs konkurrenskraftig på järnväg, på samma sätt som på landsväg. Detta skulle också gynna miljöklass 0.
För att skapa ytterligare stimulans för användande av renare bränslen bör även den miljöklassdifferentierade energiskatten införas på tågbränsle. Det betyder att reduceringen av banavgiften för dieseltåg finansieras på sådant sätt att en ökad miljöstyrning erhålls.
Effekterna av de förslag som jag presenterat ovan bör dock utredas noggrant. Därefter bör regeringen återkomma med förslag i frågan. En fråga som exempelvis måste lösas är hur de privata operatörer som också är ägare av sina banor (t ex Stångådalsbanan) ska hanteras. Problemet är att dessa operatörer inte betalar någon banavgift. De skulle i stället kunna ges dispens från den föreslagna skatten eller få någon form av återbäring på erlagd skatt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökad miljöstyrning för dieseltåg i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 30 november 1992 Roland Larsson (c)