Enligt utlänningsförordningen SFS 1991:29 4 kap. 5
§ söks tillstånd för säsongsarbete för utländsk arbetskraft av arbetsgivaren. Den arbetsgivare som söker och beviljas rätten att anställa utländsk arbetskraft får då garantera att den anställde skall vara tillförsäkrad för 1992 en minsta lön om 8 800 kronor i månaden.
Den utländske medborgare som beviljats arbetstillstånd för exempelvis jordgubbsplockning kan också söka annat arbete inom den ''gröna sektorn'' då tillståndet automatiskt utfärdas för fyra avtalsområden generellt, nämligen jordbruk, trädgård, skogsbruk och torvbrytning. Det innebär att om en person inbjudits av en viss arbetsgivare kan personen fortsätta till en helt annan arbetsplats efter det att det tillståndsgivande arbetet upphört eller tidigare om han eller hon vill.
När det gäller löneförhållandet är det svårkontrollerat då säsongsarbetare oftast har ackord och dessutom oreglerad arbetstid. Arbetsgivaren kan med lätthet hävda att möjligheten att tjäna 8 800 kronor finns om den enskilde arbetstagaren uppfyller dagarbetsmåttet (åtta timmar) eller gör en fullgod arbetsinsats.
Nuvarande system innebär att utländsk arbetskraft kan utnyttjas på sätt som strider mot det som normalt gäller på svensk arbetsmarknad.
Det är också viktigt att betona att när ansökningarna skall behandlas måste det aktuella arbetsmarknadsläget vägas in.
För att komma tillrätta med dessa problem måste det ske en skärpning av reglerna i SFS 1991:29 enligt följande:
Säsongsarbetstillstånd utfärdas endast i undantagsfall under perioden 15 maj--15 oktober.
Om tillstånd skall medges skall dessa vara specifika för viss arbetsgivare, ej generella, samt vara tidsbegränsade för den typ av arbete tillståndet gäller.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i SFS 1991:29 om säsongsarbetstillstånd.
Stockholm den 26 januari 1993 Johnny Ahlqvist (s) Bengt Silfverstrand (s)